Forums 10 Fyndiga Företag 1999

Möjlighetsfönstret är öppet
Varsågoda! Forum presenterar årets bukett av framtidshopp.
De är 10 Fyndiga Företag som högst troligt kommer att göra sig hörda i framtiden.

Definition på Forums Fyndiga Företag:
"Ett fyndigt företag är ett snabbväxande högteknologiskt företag med möjlighet att mångdubbla sin omsättning under de kommande åren. Idag omsätter det max 50 Mmk och sysselsätter max 50 personer."
Bolagen har valts av Forums redaktion på basen av rekommendatoner av 10 experter som arbetar med små högteknologiska företag vid Holtron, Sitra, FinPro, Artturi Tarjanne Consulting Ltd. De övriga personerna och instanserna har önskat förbli anonyma.

Företag	Bransch	Oms.	Anst.	Grundat
Crosswrap	miljöteknik	10 Mmk2)	10	1994	läs artikeln
EGET	IT	0 Mmk	6	1999	läs artikeln
FutureMark	IT	3 Mmk1)	21	1997	läs artikeln
Hormos Medical	bioteknik	0 Mmk	25	1997	läs artikeln
Innoview	IT	3 Mmk1)	8	1991	läs artikeln
IO-box	IT	1 Mmk2)	20	1999	läs artikeln
Kibron	bioteknik	uppges ej	5	1994	läs artikeln
SSH Communications	IT	40 Mmk2)	45	1996	läs artikeln
Stick Tech	bioteknik	1,5 Mmk2)	6	1997	läs artikeln
Wap-IT	IT	uppges ej	18	1998	läs artikeln
		1)1998, 2)1999 u

Det är dags att presentera Forums 10 Fyndiga Företag. De är alla små högteknologiska företag med potential att växa mycket snabbt under de kommande åren. De är alla rätt nygrundade bolag som kan bli en internationell framgång inom snabbtväxande branscher som IT, bioteknik eller miljöteknik. De kan vara framtidens Data Fellows eller Bionx, båda internationella framgångshistorier.
Forum har valt dem på basen av rekommendationer av experter inom branschen. De är några av de mest lovande av de ca 6 000 högteknologiska bolag som lär skall finnas i Finland.
Dessa 10 företag befinner sig i vad som kallas 'window of opportunity' eller 'möjlighetsfönstret'. Problemet är att detta möjlighetsfönster hela tiden glider framåt. Petri Niemi, investeringschef med IT som specialitet vid CapMan säger: "För ett litet högteknologiskt företag är det oerhört viktigt att lansera rätt produkt vid rätt tid med tillräckliga resurser".
Niemi påminner om att 'Speed is God', eftersom dels konkurrenter när som helst kan dra mattan under fötterna för ett bolag och dels teknologin hela tiden utvecklas: det som är en spännande marknad idag behöver inte vara det imorgon. Han nämner Benefon som ett exempel på när man väntade för länge med sin produkt, GSM-telefonen. Då den sent om sider kom till marknaden hade möjlighetsfönstret glidit iväg.

Attraherar riskkapital
Ett mått på framgång ­ och ofta ett villkor för fortsatt liv ­ för ett litet högteknologisk företag är att få riskkapital av privata investerare. I bolagets tidigaste skede kan företaget få forsknings- och utvecklingsstöd av statliga instanser som t.ex. Teknologiska utvecklingscentralen Tekes eller Uppfinningsstiftelsen. Många av Forums 10 Fyndiga Företag har fått pengar från Tekes.
Nästa steg blir att få riskkapital. Den första kapitalinjektionen, s.k. seed-finansiering, är en mindre investering på vanligtvis 0,5­3 miljoner mk, som ges i ett tidigt skede ­ ofta då det bara existerar en idé eller ett projekt. T.ex. Sitra ger seed-finansiering i Finland och av årets 10 Fyndiga Företag har Hormos och Kibron fått seed-finansiering av Sitra.
I ett senare skede kommer vanligtvis privata riskkapitalbolag in ­ i Finland t.ex. CapMan, Eqvitec och SFK Finance ­ och investerar större summor i bolaget, nuförtiden vanligtvis ca 10 Mmk i Finland. Förutom att hosta upp med pengar blir deras roll att genom sin representant i företagets styrelse hjälpa med marknadsföring, rekrytering, strategi och internationalisering.

Vinna eller försvinna?
Under de första åren av verksamhet har de små högteknologiska företagen stora kostnader och små eller inga intäkter. Risken för konkurs är stor och gränsen mellan att vinna och försvinna är hårfin. Saken ställs på sin spets i Helsingin Sanomat 16.9: i en notis står det att det lilla IT-bolaget Humina har gått i konkurs efter att förhandlingarna om riskkapitalfinansiering och företagsköp avslutats resultatlösa ­ i notisen under meddelas att IT-bolaget SysOpens aktieemission har övertecknats tjugofalt.
"Problemet i Finland är detfinns för lite seed-pengar, Sitra är nästan den enda. Det vore bra om Sitra kunde utöka sin finasieringsverksamhet", anser Niemi.
På en mogen riskkapitalmarknad går finansiärerna in i ett allt tidigare skede av målföretagens utveckling: risken är större, men finansiären kommer med till ett billigare pris. Det kräver dock stort kunnande av riskkapitalfinansiären. Ju mer erfaren och kunnig finansiären är, desto tidigare vågar han placera i och utveckla ett litet företag.
Tom Henriksson på konsultbolaget Holtron säger: "Riskfinansiärerna går in i ett tidigare skede eftersom de nuförtiden kan arbeta med andra finansiärer och kan sälja sin ägoandel i ett tidigare skede av målföretagets utveckling, t.ex. genom att företaget listas på de nya NM-börslistorna eller t.o.m. Nasdaq. Dessutom har storbolagen på ett helt nytt sätt börjat köpa småbolag i Norden: ta t.ex. Microsoft som köpte svenska SendIt för en miljard kr i somras och Cisco Systems som köpte danska CoCom denna månad för 66 miljoner USD. Microsoft och Intel har ögonen på småbolagen i Finland ­ snart kommer de att slå till".
Forums fyndiga företag kan kallas för extra potentiella företag (eller på finska EPY: erityisen potentiaalinen yritys). Matti Turunen, VD för Eqvitec Partners, pekade vid Veikko Leivo-seminariet i augusti på ett problem: "Vi har ökat antalet EPYn i Finland, men de har förblivit EPYn". Han frågar sig varför vi inte har följande succéföretag att visa efter Nokia.
Niemi på CapMan tycker inte att man skall tro att småbolagen skall bli det nya Nokia. "Det handlar istället om att få 200 mindre företag med internationell framgång".
Det är på marknadsföring och internationalisering det hänger. Denna kunskap finns i Finland ­ i storbolag som Nokia och TietoEnator. Niemi framför den kätterska tanken: "Har dessa kunniga människor i storbolagen mod att byta till ett mindre bolag och hjälpa mindre bolag bli stora?".
Det kan vara ödesfrågan för många lovande småföretag. Men hur skall då storföretagen ­ som redan i dag har brist på kunnig personal ­ klara sig om deras personal hoppar av till fyndiga företag?

Av: Fredrik Nars