Den informations- teknologiska branschen är ung i Finland och har vuxit fram först under 90-talet. Enligt Pauli Heikkilä, chef för informationsteknologi vid Teknologiska utvecklings- centralen Tekes, har finländska företag snabbt anammat de tre stora IT-trenderna: digitalisering, globalisering och nätverkssamarbete. IT-produkterna - som kan vara allt från en del av datorprogram till en mobiltelefon eller dator - produceras och säljs på globala marknader, innehåller och behandlar digital programkod och produceras ofta genom nätverkssamarbete. Det innebär att produktionen ofta sker på många olika ställen. "Många IT-produkter har åkt flera gånger runt jorden under sin produktionsprocess. Det visar att kvalitets- medvetenhet, kunnande och kostnadseffektivitet är viktigare än transportkostnaderna", säger Heikkilä.    IT-producenter i Finland Inom Finlands gränser kan man nästan producera en dator från kisel till färdig produkt: Okmetic i Esbo producerar kiselskivan, Micronas specialkretsar, Aspocomp kretskort, Elcoteq i Lojo eller Kyrel i Kyrofors sätter ihop komponenterna på kretskorten och sedan görs färdiga datorer av t.ex. Fujitsu ICL i Esbo, Mikrolog i Esbo, Acer i Villmanstrand, Dacco i Åbo eller Pohjanmaan Mikro i Kempele. Och så har vi naturligtvis Nokia som bygger mobilteleprodukter som kan jämställas med datortillverkning. Det som inte produceras i Finland är de flesta andra standardkomponenter och mikroprocessorer. I Finland finns det gott om elektronikhopsättningsindustri, men egentlig komponentindustri finns det begränsat. Ute i stora världen verkar det som om den konsolidering av datorproducenter som det talats om i flera år nu skulle komma igång och startskottet gick med amerikanska datorproducenten Compaq som köpte Digital. Jargongen är densamma som i finansbranschen: de stora blir större och de medelstora hamnar i kläm. Små datormärken - som t.ex. finländska Osborne (görs av Mikrolog) och PoMi (görs av Pohjanmaan Mikro) - klarar sig eftersom de kan vara flexibla i sina inköp av komponenter och sin produktion (s.k. Bill-to-Order). Dessutom kan de dra nytta av att de geografiskt befinner sig nära sina kunder.  Finländare Internet-galna? Vi finländare har klassificerats som IT-landet nummer ett i världen. Det beror på att Finland befinner sig på toppen i världsstatistiken i Internetanvändare per capita. Ryktet som IT-land har dock fått orimliga proportioner: t.ex. påstår MIT-professorn Nicolas Negroponte i en intervju i tidskriften Information Strategy 1/98 att hela 60 procent av finländarna använder Internet. Sanningen ligger under 15 procent, eller 600000 finländare. Tillväxten på Internetanvändare fortsätter dock starkt och nätet breder ut sig. Caj Södergård, forskningsprofessor vid Statens tekniska forskningscentral VTT, säger: "Jag tror att vi i framtiden kommer att ha Internet på många ställen i våra hem: i TV:n, datorn, kylskåpet...". Användningen av Internet förenklas av programspråket Java, utvecklat av det amerikanska dataföretaget Sun Microsystems. Java är en teknik att sätta upp program i Internet, som vilken användare som helst kan använda, oberoende av hur användarens dator ser ut. "Många påstår att Internet-teknologin nu är färdig, men innehållet fattas. Det är skräpprat. Teknologin och innehållet är i ständig växelverkan", säger Heikkilä på Tekes. Handeln på Internet tros växa kraftigt under det kommande året. Det finns en tröghet i kommersen på Internet eftersom den psykologiska tröskeln för att uppge sina uppgifter är hög. T.ex. tillåter inte Kreditlaget i Finland att man uppger sitt VISA-kreditkortsnummer över nätet. Men konsumenten borde kunna sluta oroa sig för säkerhetsrisken sent denna vår då Mastercards och VISA Internationals SET (Secure Electronic Transaction)-system skall vara färdigt för lansering efter många uppskjutningar i tidtabellen. Då handeln kommer igång blir Internet inte bara världens största bibliotek, utan också världens största handelsplats. Det heta ordet 1997 var nätverksdatorn - d.v.s. billiga datorer utan hårdskiva som endast fungerar uppkopplade till nät - som skulle ta över efter de dyra PC:na. Efter en första hype är nu dess framtid inte helt självskriven. Heikkilä på Tekes säger att det är som med många nya teknologier: då de först lanseras kastas det fram hisnande tillväxtprognoser, som vanligtvis överträffas i början. I en kritisk utjämningsfas vinner eller försvinner de. Vinner de så överträffar de de ursprungliga prognoserna - förlorar de så återfinns de bland teknologiernas begravningsplats tillsammans med beta-videobandspelaren och andra mackapärer som inte fått en marknad. Förändringen övervärderas på kort sikt och undervärderas på lång sikt. Nätverksdatorn befinner sig nu i den kritiska utjämningsfasen. Själv tror Heikkilä på nätverksdatorn som koncept, men så att den antagligen inte förverkligas i sitt ursprungliga koncept. Intressant nog leder ofta nya teknologier eller IT-produkter till att gamla blomstrar upp. Nätverksdatorn har fått sin storebror, PC:n, att känna sig hotad. En PC har under de senaste åren kostat kring 10000 mk. Nu säljs datorer under 5000 mk. Det kommer att bredda PC-marknaden, eftersom den inte längre är den dyraste maskinen i hemmet utan en konsumentprodukt som allt fler hem har råd till. "Men samtidigt måste man komma ihåg att konsumenten hela tiden får mera kapacitet för sina pengar och att det alltid kommer att finnas kunder som är villiga att betala för högre prestanda", säger en försäljare i databranschen. Resutatet blir då en mera heterogen datormarknad.  Internet blir snabbare Förkortningen på internets mest använda grafiska användning www tolkas dock bland många fortfarande som 'world wide wait'. Långsamma överföringshastigheter p.g.a. det hela tiden ökande användarantalet börjar göra nätet mindre attraktivt. Internetlinjerna är visserligen mycket snabba på vissa ställen men ofta är den sista hundra metern telefontråd långsam. "Det är ingen id att kunna överföra data i nätverken med en hastighet som motsvarar att hälla vatten ur ett ämbar då den endast kan emottas med en hastighet som motsvarar en pipetts", påpekar Heikkilä. Detta skall åtgärdes genom att basnätverken, som bl.a. förbinder telefonväxlar, görs heloptiska och att nya mottagningtekniker införs. En sådan är xDSL, en grupp tekniker som - grovt förenklat - snabbar upp de befintliga koppartrådarna mellan telestationer och husen. ADSL (Asymmetric Digital Subscriber Line) är den xDSL-teknik som är mest kostnadseffektiv. Priserna ligger fortfarande på en hög nivå (operatören Clinet berättar t.ex. att initialkostnaden är ca 20000 mk varefter man betalar i snitt 1500 mk per månad), men väntas komma ner till lägre nivåer om några år. En ADSL-linje ger i snitt 2,5 megabit per sekund-linje till användaren, vilket möjliggör rörlig bild per Internet och Video-On-Demand. Från användaren är hastigheten lite långsammare, ca 1 megabit per sekund (därav namnet asymmetrisk linje), men det beräknas vara rätt sällan som ett hushåll sänder rörlig bild. Clinet har idag ett par hundra företagskunder med ADSL.  Mjukvaruindustri På mjukvarusidan är de finländska dataprogrammerarna kunniga, men de internationella framgångarna har låtit vänta på sig. På seminariet Tietoteknikka '97 i november jämförde datatjänstföretaget Novo Groups VD Jorma Kielenneva Finlands mjukvaruindustri med en begåvad idrottsman som klarar sig utmärkt i de finländska mästerskapen, men då han skall ut på de internationella arenorna misslyckas han gång på gång. Värdet av exporten av mjukvara understiger en mrd mk, men mjukvara i form av integrerade system - d.v.s. sådana som oskiljaktigt hör till en produkt, t.ex. en mobiltelefon - har ingen räknat värdet på. Våra mjukvarubolag, t.ex. TT Tieto och Novo Group, gör visserligen fullt lukrativa affärer då alla datorer skall programmeras om inför Finlands EMU-medlemskap och år 2000, men de internationella framgångarna har uteblivit. En ljusglimt är DataFellows, som producerat ett virusbekämpningsprogram som används av ca tre miljoner människor över hela världen. Bolaget fick exportpriset i år (se s. 10). På tjänstesidan har Finlands telebolag ett gott rykte som IT-föregångare, och t.ex. Telecom Finland satsar hårt på forskning och utveckling. Det råder en kronisk brist på utbildade IT-ingenjörer i Finland och bolagen i branschen får kämpa hårt för att hitta de bästa. Kvoterna på skolningslinjer har kraftigt ökats och på kort sikt kan man knappast göra mer. Man bör dock komma ihåg att efterfrågan på IT-ingenjörer till stor del är beroende av ett bolags framgång - vad händer om dess tillväxt stagnerar eller upplever en svacka? - och den stora dataprogrammeringsaktiviteten kring eurons införande och 2000-problemet. Den unga IT-nationen Finland borde inte låta unga IT-ingenjörer bli färdiga till arbetslöshetskassan på 2000-talet. Fredrik Nars