FORUM för ekonomi och teknik

Blir finländarna ett nördfolk?

Internet och datorer är inne. Skolorna hakar på trenden i världens internet-tätaste land, men kritiken mot att utvecklingen går för långt och för fort ökar. IT innebär också risker, påminner kritikerna.

Finland är världens Internet-tätaste land visar statistiken. Datorn har redan gjort sitt intåg i alla skolstadier och i officiella sammanhang prisas Internet och Moder Dator som lösningen på framtidens problem. Kritikerna varnar dock för en alltför blåögd syn på både datorn och nätet.
"Redan för flera år sedan varnade man i USA att IT lär barnen tekniska färdigheter, men att man bl.a. borde ha utvecklat en identitet innan man slussas ut i hyperrymden. Man borde fundera på vad nätet är och hur surfningen fungerar innan man kommer ut dit", framhåller Seppo Mäenpää, klasslärare vid Storvikens lågstadium i Vasa. Under våren ansvarar han på heltid för ett omfattande pilotprojekt om fysiska och psykiska hälsorisker i skolmiljön. Han är övertygad om att det krävs en kontroll över Internet, eftersom det finns så mycket man inte ens kan förutspå på nätet.
"Den enorma satsningen på Internet är egentligen ofattbar. Jag är säker på att det är som alla andra uppfinningar, t.ex. solarium. Först är det suveränt bra, men sedan kommer det överslag och då backar man tillbaka ett steg. I USA har man redan vänt i fråga om IT i skolan och ser hur överslag i användningen negativt påverkar fysisk kondition och social anpassning. Varför måste vi först ända ut till extremen innan vi vänder?", frågar sig Mäenpää.

Krävs sunt förnuft

Skolledare Birgitta Ponthin vid Staffansby lågstadium i Helsingfors håller delvis med om kritiken.
"Jag tycker man måste se på datorer med sunt förnuft. Det kan leda till missbruk om de används fel, man känner redan till direkt 'chattberoende', och där har skolan en utmaning framför sig", säger hon.
Hon har inte märkt problem med social anpassning, men däremot är dagens elever i klart sämre fysisk kondition än tidigare.
"Eleverna rör sig mycket mindre än förr och konditionen är överlag klart sämre. Dessutom skjutsas de överallt nuförtiden. På sikt kommer det definitivt att leda till hälsoproblem", konstaterar hon.
Birgitta Ponthin och Seppo Mäenpää anser båda att IT är en god dräng, men en mycket dålig husbonde.
"Man behöver datorer, men frågan är på vilket sätt. Den diskussionen bör ständigt föras i skolan", säger Ponthin och påpekar att Staffansby lågstadium ännu inte har en fast Internetförbindelse, men att frågan om Internet skall dryftas med föräldrarna innan det tas i bruk bland eleverna. Ponthin är egentligen glad över att ha kunnat vänta och se vilka erfarenheter andra skolor haft av nätet innan den egna skolan kopplas in. Men samtidigt är det besvärligt att alla lärare inte har en nätkontakt. När nätet byggts ut måste skolan besluta hur kontroll skall skötas och risker minimeras.
"Den diskussionen har vi framför oss. Först vill vi installera tekniken så att vi vet vad vi har att röra oss med. Internet är bra så länge man kan bibehålla en viss kontroll. Det ligger på skolans ansvar att känna till nätet och ha ansvaret. För eleverna måste det stå klart att vid missbruk förlorar man genast sin kod och rätt att använda Internet", säger hon.
Ponthin påpekar att det är viktigt att ge alla möjlighet att använda den nya teknologin, inte bara de som har en dator hemma. Det är alltså också en jämlikhetsfråga. Den dag Staffansby installerar Internet är nätet nämligen ingen nyhet för många elever. Under intervjun går Ponthin och kontrollerar nätpenetrationen i en sjätteklass. Siffrorna är entydiga; av 21 elever har 17 redan tillgång till Internet hemma och 10 en egen e-postadress.
Forum har besökt Topelius lågstadium i Helsingfors för att tala med eleverna i årskurs fem. Deras lärare Niklas Olin berättar att skolan haft Internetkontakt sedan 1994 och för eleverna är datorer och Internet en del av vardagen. Av de 21 eleverna har 17 dator hemma medan 13 har tillgång till Internet hemma. Alla har en egen e-postadress vid skolan, men fem har också egna e-postadresser hemma. Dataspelen är också populära, 19 av 21 spelar spel på fritiden.
Kan ni tänka er ett liv helt utan datorer?
"Ja", svarar en majoritet av klassen, några visserligen tveksamt, andra övertygat.
Själva skulle eleverna vilja surfa mera på Internet i skolan, men Olin påpekar att eleverna inte får surfa fritt. Flera elever låter också förstå att det förekommer begränsningar i spel- och Internetanvändningen hemma, antingen så att de får spela en viss tid eller att föräldrarna sitter med ibland. Restriktionerna verkar de också acceptera utan större knot. Här känns riskerna med datorer och IT onekligen avlägsna.
I datasalen där femteklassisterna Gilbert Hellevig, Henri Alikka, Ann-Marie Rönn, Patrik Asén och Ville Hagström jobbar är det tyst. Eleverna koncentrerar sig på uppgiften att renskriva uppsatser på datorerna framför sig. Uppsats skrivs först för hand och renskrivs sedan på dator. De har alla datorer hemma, men inte egna utan familjens. Och det gäller att hänga med i utvecklingen. Gilbert Hellevig berättar t.ex. entusiastiskt att hans familj snart skall skaffa en ny och större dator. Och då är det Internet som hägrar.
Seppo Mäenpää påpekar att IT är bra i teorin, den innebär mindre papper, mera rörlighet, nätverk som gör det möjligt för åldringar att beställa hem varor och en snabb informationsspridning.
"Men man har haft en alltför idealiserad bild av Internet. Det är lite som med kejsarens nya kläder. På ett naivt sätt har man bara sett till möjligheterna, men nu börjar även kritiken synas."

Nationalsjukdom

Beslutsfattarna får också en släng med sleven för fantasilöshet och konformitet:
"I Finland har vi en nationalsjukdom att när någon hittar på någonting så måste alla ha samma sak, regeln är snabbt och genast åt alla. Det får sedan gälla badinrättningar, idrottshallar eller Internet."
Martti Tiuri, ordförande för riksdagens framtidsutskott, betonar i sin aktuella debattbok Tulevaisuus on toisenlainen en mera IT-optimistisk bild av framtidens Finland. Han anser att grundskolan och gymnasierna måste ombesörja att varje medborgare har möjlighet att förstå nutidens teknik. Det behövs om medborgarna skall kunna fatta etiskt och ekologiskt riktiga beslut, hävdar han. Det är ett resonemang som förbryllar Mäenpää.
"Jag känner många som knappt vet vad teknik är, men som kan fatta fullständigt klara, säkra etiska och moraliska beslut. Det handlar om empati, värderingar, moral. För att kunna fatta etiska beslut behövs inga maskiner, det krävs mänsklig närhet och värme, förståelse. I skolorna måste man söka ett sunt nyttoförhållande med datorerna och IT. Där är mycket ogjort ännu och nu har man gått vidare med tekniken alltför snabbt", anser Mäenpää.
Ponthin framhåller att man inte kan klara sig helt utan datorer längre. I t.ex. specialundervisningen är de mycket nyttiga eftersom de underlättar elevernas motivation.
"Eleverna har stora kunskaper i IT och läraren utvecklas allt mera från undervisare till en handledare, som också skall lära eleverna att navigera på nätet. Skolan måste definitivt lära ut ett kritiskt tänkande, att man måste reflektera över i fall den information man får är riktig", påpekar Ponthin.
Ingendera vill se sig som negativ till Internet, snarare kunde deras ståndpunkter kategoriseras som eftertänksamma. Till de dataspel och Internetspel som florerar i dag är däremot inställningen entydigt kritisk.
"Historien visar att vi går från ytterlighet till ytterlighet i allt och nu har vi alltför många våldsförhärligande spel. Det behövs fler spännande spel där man inte genast förutsätts döda. Jag hoppas de som gör program och spel tar ett större ansvar för innehållet. Barn förmår inte skilja verklighet från fiktion", framhåller Mäenpää.
Även Ponthin noterar en råare våldsamhet hos dagens unga och påpekar att de ibland inte förstår skillnaden mellan verklighet och fantasi.

Brist på empati

Mäenpää framhåller att de s.k. nördarna oftast är fridfulla individer, men överbetoningen av datorkontakter framom verkliga skapar stora hål i de sociala färdigheterna och försvårar och senarelägger vänskapsförhållanden.
"Empati är svårt att lära sig för den som inte lärt sig det som ung. Barn som saknar den förmågan kan inte sätta sig in i en annan persons situation, lidande och behov. Jag kan bara inte förstå hur ett spel skulle kunna lära ut det", säger Mäenpää.
Han hänvisar till undersökningar av bl.a. Stakes om att de mentala hälsoproblemen har ökat klart bland skoleleverna. Det anses påvisat att var 5-6:e elev är i behov av någon form av professionell hjälp. En skrämmande statistik.
"Jag hoppas att föräldrarna axlar sitt ansvar, sätter gränser och ser efter vad barnen gör och spelar vid datorn. I många hem finns det emellertid en begränsad tid till samvaro", säger han.
Birgitta Ponthin är också oroad. Dagens arbetsklimat är en faktor bakom familjernas problem i dag, tror hon. Arbetstakten är alltmera hektisk, för de sysselsatta vet att det finns arbetslösa som tar över om de inte jobbar för fullt.
"Och vem tas tiden i från i dag? Familjen. Systemet brakar snart ihop om ingenting sker. Barn har inget att göra på fritiden, ingen är hemma eftersom många föräldrar måste jobba allt hårdare och det leder till att en del barn dras till gäng på stan. Och när föräldrarna är hemma har de inte tid att sitta med och se vad barnen tar till sig via spel och Internet", säger Ponthin och varnar:
"Ryktet om sådant som anses häftigt sprids som en löpeld bland barn och unga. Det når inte vuxna. Barnen tar till sig mycket som de inte kan förstå ännu."
Mäenpää är bl.a. oroad över uppgifter att amerikanska barn kan ha sett tusentals mord på tv och video redan innan skolåldern. Många föräldrar kanske inte inser riskerna. Eller, som Mäenpää säger, människor är så blåögda. Han drar till med två exempel: i England undersöker psykologer inverkan av ett spel som går ut på att man skall köra bil och försöka köra över så många människor som möjligt; i amerikansk militärutbildning används i princip samma spel som barn spelar för att sänka toleranströskeln för dödande.

Föräldrarna förstår inte

"Föräldrarna förstår inte spelen. Många har inte tid att tala med sina barn utan använder spelen som barnvakt. Jag har själv stött på en elev med koncentrationssvårigheter som sagt att väggarna rör sig hemma när han skall sova på kvällarna. Han fick spela dataspel så mycket han ville för föräldrarna, själv berättade han om spelstunder på åtta timmar i sträck", varnar han.
Ett av problemen med IT är att det är så nytt. Ingen kan med säkerhet säga hur dess inverkan är på sikt och både Mäenpää och Ponthin betonar att både åsikter och erfarenheter varierar stort från lärare till lärare och från skola till skola.
Ponthin nämner att mycket renskrivs på dator i dag, men hon kräver också att vissa uppgifter skrivs för hand.
"Sexornas avslutningsarbete Boken om mitt liv skall skrivas för hand. Den skall vara handskriven för att vara personlig och ett minne framöver. Vissa andra uppgifter görs också för hand för att öva upp handstilen. I specialundervisningen används datorundervisningen emellertid dagligen, där gör datorerna jättestor nytta."
Huvuduppgiften för ett lågstadium är enligt henne att lära ut baskunskaper, prioriteringen är att lära eleverna tala, läsa, skriva och räkna.
"Men både musik och gymnastik utvecklar språket så det satsar vi också på", säger hon.
Att Internet och datorerna helt skulle ersätta läroböckerna i framtiden är en främmande tanke för både Mäenpää och Ponthin.
"Jag kan inte tänka mig att det finns lärare i lågstadiet som anser det. Av våra elever är t.ex. 90 procent tvåspråkiga och de behöver läroböcker för att lära sig använda texter. Böckerna behövs definitivt i lågstadiet", fastslår Ponthin.
"Ersätta läroböcker med Internet? Aldrig i livet. Boken behövs, man kan alltid återkomma till den. Och för småbarnen behövs sagoböcker. Medan man berättar dem kan man djupt diskutera frågor om rätt och fel. Moralen kommer fram och slutet är gott och hoppingivande. Det är mycket viktigare än att spela spel", fastslår Mäenpää.

Text och bilder: Peter Ehrström