Månadens person:
Antti Tanskanen,chefdirektör för Andelsbanksgruppen:
Vänta inte på att USA räddar världsekonomin!

Fråga inte vad USA kan göra för världsekonomin - fråga vad Europa ska göra för att få fart på sin egen tillväxt. Med en parafras på JFK:s berömda ord kunde man formulera Antti Tanskanens budskap för att råda bot på den globala lågkonjunkturen.

Avståndet mellan det globala och det lokala är kort för före detta professorn i nationalekonomi Antti Tanskanen. Från sin post som chefdirektör för Andelsbanksgruppen med rötterna i den finländska mullen, diskuterar han gärna världsekonomi.
"Min åsikt är att världen väntar förgäves om man tror att USA ska dra igång nästa högkonjunktur. Den amerikanska ekonomin är såpass skuldsatt att ingen uppgång kan väntas inom de närmaste åren", säger Antti Tanskanen.
"Dollarn har försvagats under ett års tid och den kommer troligen ytterligare att sjunka på grund av den djupa skuldsättningen. Det gör att den ame-rikanska ekonomin till och med kan bli en belastning för andra marknader innan den någon gång i framtiden kommer på fötter igen", tror Tanskanen.
I stället borde man inom Europa diskutera vad man själva kan göra för att stimulera tillväxten.
"Världsekonomin borde ges högsta prioritet i den europeiska ekonomiska politiken. Lösare tyglar inom EMU skulle stöda tillväxten, men under den tid euron funnits har i stället rädslan för inflation dikterat ECB:s åtgärder trots att inget reellt hot för inflation har existerat under den tid vi haft euron", säger Antti Tanskanen.
En mindre restriktiv penningpolitik från ECB är en linje som Tanskanen talat för länge och blir förtjust när han under intervjun konfronteras med ett tal som han höll vid Institut de l'Enterprise i Paris i november 2000. Där framhöll Tanskanen att erfarenheterna visar att centralbankernas försök att styra valutakurser alltid har misslyckats, ibland med ödesdigra följder.
"Oj, det där hade jag nästan glömt. Det var ett fynd. Jag talade inför bland andra Wim Duisenberg och framhöll att försöken att styra valutakurser tar bort uppmärksamheten från centralbankens huvuduppgift, nämligen att upprätthålla prisstabiliteten. Frågan är aktuell igen när dollarn sjunker och röster kommer att höjas för åtgärder från centralbanker", säger Antti Tanskanen.
"Alla erfarenheter visar att centralbanker inte kan styra valutasvängningar och alla åtgärder är ineffektiva och fåfänga mot de stora krafter som styr marknaderna".
Hur kommer kandidatländernas inträde i unionen att påverka ekonomin?
"Jag tror inte att det blir dyrt, som många befarar, men det kommer att tvinga fram strukturförändringar hos alla inblandade länder. Kandidatländernas billiga arbetskraft kommer att locka företag att flytta ut sin produktion men å andra sidan föds ny köpkraft i de nya medlemsländerna. Som helhet ser jag utvidgningen som en positiv förändring".
I föredraget från november 2000 förutspådde Tanskanen att integreringen av finansmarknaden inom Europa kommer att ske etappvis. I början gynnas storföretag när nationsgränserna för aktiemarknaderna suddas ut, men med tiden blir nyttan för småföretag allt större när en ökande konkurrens inom bankväsendet breder ut sig.
Var ligger vi nu?
"Storbolagen har redan utnyttjat möjligheterna som getts men ännu har små- och medelstora företag inte påverkats i någon högre grad. För dem är bankmarknaderna ännu nationella. Inte för att finländska företag har någon orsak att byta till utländska banker", skyndar sig Tanskanen att tillägga.
Varför inte?
"Vi har en högt utvecklad bankservice här i landet, vilket märks bäst i den höga kvaliteten på elektroniska banktjänster. Bankerna speglar samhället och Finland är ett tekniskt utvecklat land, vilket vi har Nokia och andra framgångsrika bolag att tacka för. Dessutom bidrog saneringen efter bankkrisen för tio år sedan till att den tekniska utvecklingen blev pådriven av sparkrav inom bankerna".
Någon slutpunkt för den tekniska utvecklingen av tjänster inom bankväsendet ser han inte.
"Det blir aldrig klart, möjligheterna är obegränsade. Konkurrensen är det som styr hur mycket man satsar på teknologin. Ingen vill komma på efterkälken i utvecklingen men samtidigt kan man inte heller satsa mer än vad som är lönsamt och vad kunderna vill ha", säger Antti Tanskanen.

Flugor inom finansvärlden
Under de senaste åren har den stora trenden inom finansbranschen i Finland varit 'finansvaruhuset' det vill säga att inom samma företag bedriva bank- och försäkringsverksamhet. Antti Tanska-nen ser fenomenet som en kortvarig modefluga.
"Vågen håller på att plana ut nu. Flera bank- och försäkringsbolag har skiljt sig från varandra eller den större har i flera fall sålt den mindre. Kunderna vill ändå få alla finanstjänster från samma hus så därför har vi valt att sälja våra samarbetspartners skadeförsäkringar. Dessutom producerar vi egna livförsäk-ringar genom dotterbolaget Aurum eftersom det är en form av sparande."
För ett år sedan i samband med 100-årsjubileet uttalade Tanskanen i offentligheten att Andelsbanksgruppens mål är att passera Nordea, och bli störst i Finland. Pengar har inte saknats för att växa genom uppköp, bland annat kvitterade man ut 81 miljoner euro när ägarandelen i Pohjola såldes för ett år sedan.
Konkurrenslagstiftningen står i praktiken i vägen för större uppköp, så kvar finns endast möjligheten att växa organiskt.
Vad har hänt under det senaste året?
"Vi har vuxit på alla de viktiga delområdena krediter, depositioner, försäkringssparande och fondsparande, och totalt sett snabbare än alla andra. De senaste fem åren har vi varit den mest lönsamma allmänna banken i Norden mätt i rörelsevinst per snittomslutning".
På tal om Norden - räcker den finländska marknaden till för att växa enligt den utstakade strategin?
"Finland är en tillräckligt stor och framför allt enhetlig marknad att växa i. Den andra modeflugan inom finansvärlden som håller på att gå över är de etableringar runtom i Östersjöregionen som många banker aviserade för tre-fyra år sedan. Nordea har hållit sig kvar men de andra har insett att det kostar mer än det smakar. Marknaderna är för heterogena för att en bred etablering ska löna sig."
Andelsbanksgruppen har liksom flera andra finländska bolag som fått konkurrens utifrån börjat betona sin finländskhet.
"Våra kunder uppskattar att vi är inhemska och litar på att vår bolagsform utesluter att någon enskild utländsk storbank köper upp oss. Finland är vår naturliga marknad."
"Den lokala traditionen är vår andra stora konkurrensfördel vid sidan om finskheten. Vi har omkring 700 kontor på 400 orter och 95 procent av finländarna har åtminstone ett av våra kontor på sin hemort. Ingen av våra konkurrenter är ens i närheten av vår täckning".
Hur har flyttningsrörelserna till främst huvudstadsregionen påverkat er verksamhet?
"Två saker har hänt under Andelsbankernas 100-åriga historia: finländarna har flyttat till stan och Andelsbankerna har ökat sina marknadsandelar. Vi har visserligen våra rötter på landsbygden, men eftersom vi är landets största bostadsfinansiär har flyttningsrörelsen snarare gynnat oss".
Om vad som händer med marknaderna i framtiden säger han bara en sak:
"Den ekonomiska utvecklingen stannar aldrig upp, det visar historien, men vad som finns runt hörnet vet man aldrig."
Johan Svenlin

Andelsbankerna inne på andra århundradet

Startskottet för Andelsbankerna gick den 14 maj 1902 när Andelskassornas Centralkreditanstalt-Aktiebolag grundades. Bolagets uppgift var att låna av staten och kanalisera pengarna till andelskassorna vars mål i sin tur var att förbättra förhållandena för landsbygdsbefolkningen. 1944 ändrade man namnet till Andelskassornas Central Ab och 1970, när tyngdpunkten i verksamheten började övergå till affärsbanksrörelse, lät Andelsbankernas Centralbank Ab (ACA) bättre. 1989 togs ACA upp på Helsingforsbörsen och fick omkring 60 000 aktieägare. Vid slutet av 2002 var OKO:s aktiekapital 196,4 miljoner euro, fördelade på serierna A (en röst) för allmänheten och K (fem röster) för sammanslutningar som hör till Andelsbanksgruppen. A-aktierna står för 76,3 procent av hela aktiestocken. Antalet ägare i OKO var vid årsskiftet 24 996, varav 23 851 var privatpersoner.
Andelsbanksgruppen har idag en struktur som består av Andelsbankerna och ABC-koncernen.
Andelsbankerna är 242 självständiga lokala banker som ägs av sina cirka en miljon ägarkunder. Totalt har Andelsbankerna tre miljoner kunder.
ABC-koncernen bildas av Andelsbankscentralen, som är gruppens kompetens- och servicecentral och stöder medlemsbankernas affärsrörelse och erbjuder dem bland annat datatekniska tjänster, och dess dotterföretag OKO, OP-Fondbolaget Ab, OP-Hembanken Abp, Op-Bostadslånebanken Abp, Livförsäkringsaktiebolaget Aurum och FD Finanssidata Oy.

Antti Tanskanen
Född i Mänttä 1946
Utbildning: Ekonomiekandidat 1969, ekon. lic. 1971 och ekon.dr. 1975 från Tammerfors universitet
Karriär: Forskare vid Finlands Bank 73-75, professor vid Tammerfors universitet och forskningsdirektör vid ETLA 75-77, ekonomist vid IMF 77-79, professor i nationalekonomi vid Jyväskylä universitet 79-96, medlem i ledningsgruppen för Andelsbankernas Centralförbund 96-, chefdirektör 97-
Förtroendeuppdrag (i urval): Styrelsemedlem i M-Real 1992-, styrelsemedlem i YIT-Yhtymä Oyj 1996-2000 och ordförande 2000-2002, medlem i delegationen för Kaustinen Folk Music Festival 1996-, medlem i förvaltningsrådet för Orion 1997-2002 och i delegationen 2002-, medlem i Ömsesidiga Försäkringsbolaget Fennias förvaltningsråd
Hederstitlar: minister 2002
Familj: fru och två barn, Topi född -74 och Katri född -77