Finska företag
gläder sig åt euron

2003-05-07
Mosse Wallén
Allt skulle bli enklare och valutariskerna minska när euron infördes i Finland.
Det var det finländska näringslivet övertygat om.
Och så blev det.

"Jag förstår ärligt talat inte den svenska tveksamheten", säger Sakari Tamminen, tidigare ekonomidirektör hos internationella verkstadskoncernen Metso - som köpte Svedala.
Sakari Tamminen är sedan två veckor "koncernchefslärling" hos stålkoncernen Rautaruukki som han tar över vid årsskiftet.
Liksom alla andra finländska företagsledare som DI talat med om införandet av euron och om livet med den nya gemensamma valutan är Sakari Tamminen odelat positiv.
"Ju fler globala affärer företaget gör, desto enklare blir rutiner och riskhantering när världen blir enklare. Och det var vad som skedde när euron kom. I stort sett kan man säga att globala företag i Europa exporterar ungefär hälften till andra länder i Europa. Och med euron försvann en hel massa valutarisker", säger Sakari Tamminen.
Han tillägger att det alltid är svårt att verka med ett litet lands valuta.
"Gå med bara, det är mitt råd till Sverige."
Han har ett färskt exempel på hur valutariskerna kan slå. Det var när pappersmaskins- och stenkrossbjässen Metso lade sitt bud på svenska Svedala.
"Under behandlingen av budet sjönk den svenska kronan ordentligt i förhållande till euron och när det var dags att betala fick vi Svedala mer än 10 procent billigare än vi räknat med. Den här gången var det bra för oss men hade det gått tvärtom hade vi suttit med ett bud som plötsligt varit mer än 10 procent dyrare. Om också Sverige hade haft euron hade kostnaden blivit exakt vad vi tänkt oss. Det är ett bra exempel och ger en bild av hur det kan slå", säger Sakari Tamminen.
Hannu Penttilä, VD för handelshuset Stockmann, med Stockmannvaruhusen, bilhandel, klädkedja, bokhandel och postorderförsäljning, har också bara gott att säga om euron.
"Vi var för från början, det var väl alla. Vi var övertygade om att euron skulle förenkla livet, inte bara för Stockmann utan för oss alla", säger Hannu Penttilä.
Stockmannvaruhusen har cirka 500.000 olika varor som skulle prismärkas om och som under ett drygt halvår var dubbelprismärkta i både mark och euro.
"Det där kostade några miljoner gamla mark, alltså ingenting att tala om. Själva arbetet med att anpassa oss till euron startade två till tre år innan och följdes noga upp av våra revisorer. Vi var väl förberedda och allt gick som det skulle", säger Hannu Penttilä.
Alla arga kunder då, som inte förstod de nya priserna?
"Vi fick mycket lite reaktioner. Allt gick mycket smidigt. Klagomålen mot detaljhandeln över lag gick ut på att branschen passade på att höja priserna när euron infördes. Kritiken gällde främst grönsakerna som blev dyrare samtidigt. Men den prishöjningen berodde på vädret i Europa och inte på handeln. Undersökningar har visat att priserna inte steg på grund av euron", säger Hannu Penttilä.
Kent Nyström, vice VD och ekonomidirektör hos passagerarrederiet Viking Line har samma erfarenheter, allt gick bra ombord på fartygen trots att personalen under en övergångstid tvingades hantera tre valutor i stället för två - marken och kronan.
"Inga problem, allt fungerade. Vi var positivt inställda från början och då går det lättare än om man är negativ. Och egentligen hände ingenting annat än att vi bytte ut marken mot euron. Den svenska kronan finns kvar och är fortfarande vår största valutarisk på intäktssidan. Nästan hälften av intäkterna är i kronor. På inköpssidan blev vi av med ordentliga valutarisker i affärerna med Frankrike, Italien och Tyskland men riskerna kvarstår för inköpen från USA, Sydamerika och England", säger Kent Nyström.
Vad övergången kostade rederiet vet han inte.
"Frågan är omöjlig, vi har inte ens någon intern siffra. Kostnaden har vi aldrig uppfattat som något problem", säger han.