ISLANDS EKONOMI
står på flera ben

Island hör till de dyraste länderna i Europa, men så är islänningarna också ett av de mest köpstarka folken i världen. Beroendet av fiskeindustrin har minskat och nya branscher har gett stabilitet åt den isländska ekonomin.

Terrängbilar med däck i mastodont-format är det som gäller på Island. En populär fritidssysselsättning är nämligen att ta sin terrängbil, tappa ut en del av luften ur däcken och köra omkring på glaciärerna.
Det påfallande stora antalet välutrustade och påkostade terrängbilar på Island är en indikator på landets välfärd och de senaste årtiondenas snabba ekonomiska tillväxt.
Island var under 500 år det fattigaste landet i Nordeuropa, ända fram till början av 1900-talet. Efter andra världskriget började landet utvecklas i rask takt och i dag ligger Island i täten vid de flesta jämförelser över välfärd. Trots en befolkning på enbart 290 000 har Island bland annat lyckats bygga upp en omfattande hälsolvård och ett utbildningssystem med flera universitet och högskolor. Räknat i BNP per capita ligger Island på samma nivå som Danmark och före Finland och Sverige.
Fiskeindustrin spelar fortfarande en avgörande roll för den isländska ekonomin, men är inte lika dominerande som tidigare. Turismen är den näst viktigaste inkomstkällan och Island är i dag en utpräglad tjänsteekonomi. Landet har även gjort stora framsteg inom IT, finans och bioteknik.
Island har en stor fördel jämfört med övriga länder, nämligen tillgång till ytterst förmånlig energi. Eftersom landet ligger mellan två kontinentalplattor och har vulkanisk verksamhet kan islänningarna ta tillvara den geotermiska energi som uppstår då lavan värmer upp grundvattnet. Dessutom är tillgången på vattenkraft god.
Förutom att 85 procent av hushållen värms upp med geotermisk värme har den förmånliga energin gjort det lönsamt att bygga energislukande smältverk på ön. I dag finns det två aluminiumsmältverk på Island och ett tredje byggs sannolikt 2004­2005, trots protester från olika miljöorganisationer.
Norsk Hydro var först ute med planerna att bygga det tredje smältverket, men eftersom bolaget sköt upp investeringsbeslutet gick projektet till det amerikanska aluminiumföretaget Alcoa. I anslutning till smältverket, som uppförs i landets östra del, byggs ett kraftverk för energiproduktionen. Alcoa finansierar smältverket medan ett offentligt isländskt företag med staten som delägare bygger kraftverket.
Investeringarna i ett tredje smältverk är betydande för ett land av Islands storlek och kommer att ge ytterligare fart åt ekonomin. I en liten ekonomi kan snabba förändringar snabbt sprida sig och få följdeffekter. Den isländska centralbanken är därför beredd att höja räntorna om uppsvinget riskerar att bli för häftigt.

Överhettningen avklarad
En galopperande inflation har varit den isländska ekonomins gissel. Tidigare var det fiskefångsterna som styrde kostnadsnivån ­ ett gott fiskår ledde till högre löner och därmed högre priser. Fluktuationerna i inflationsnivån minskade efter att fisket reglerades genom kvoter 1984.
Vid millennieskiftet tog inflationen igen fart, beroende bland annat på att såväl den inhemska efterfrågan som utbudet av utländska krediter ökade kraftigt. Risken för överhettning var stor och vid årsskiftet 2002 var inflationen uppe i 9 procent och den isländska kronan hade förlorat en tredjedel av sitt värde på ett och halvt år.
"Det fanns likheter med situationen i de övriga nordiska länderna tio år tidigare", säger Ingimundur Fridriksson som är biträdande direktör vid den isländska centralbanken Sedlabanki.
Den isländska ekonomin kyldes ned efter att centralbanken höjde räntorna och arbetsmarknadsparterna nådde samförstånd kring en måttlig lönepolitik. Nu har kronan återtagit 20 procent av sitt värde och inflationen är nere i 4 procent. Centralbanken har gått in för att sänka räntan och räknar med att inflationsmålet på 2,5 procent nås före årsskiftet.
"Den isländska ekonomin har alltid reagerat snabbt på förändringar. Under det gångna året har vi fört en annan monetär politik än övriga västländer. Vi försökte kyla ned ekonomin när övriga länder försökte värma upp", säger Ingimundur Fridriksson och konstaterar att Islands ekonomi i dag är nära jämvikt.
Den isländska regeringens målsättning är att göra landet konkurrenskraftigt för företag, trots de långa avstånden till övriga Europa och USA. Det sker bland annat genom investeringar i IT och utbildning. Regeringen sänkte även vid årsskiftet företagsbeskattningen från 30 till 18 procent, och Island hör därmed till de lägst beskattade länderna i Europa.
"Skattesänkningen innebär ingen större risk för Islands ekonomi. Genom att sänka företagsbeskattningen räknar vi med att behålla våra nuvarande företag och locka nya till landet", säger Ingimundur Fridriksson.

EU får vänta
Island är i likhet med Norge medlem av Europeiska Ekonomiska Samarbetsområdet EES och därmed en del av EU:s inre marknad. Några konkreta planer på att ansöka om medlemskap i EU har Island inte. Enligt vissa opinionsundersökningar vill islänningarna gå med i EU, men så länge fiskeindustrin ställer sig på tvären är ett medlemskap uteslutet. Ett medlemskap skulle innebära att Island skulle vara tvunget att öppna sina fiskevatten för övriga EU-länder.
Islänningarna måste också få en ny statsminister för att kunna bli medlemmar i EU. Statsminister David Oddsson, som med över elva år på posten är den statsminister som suttit längst i Europa, har låtit förstå att han aldrig kommer att underteckna en isländsk EU-ansökan. Oddsson är mycket populär på Island och får sannolikt förnyat förtroende vid nästa val våren 2003.
Politikerna är splittrade i EU-frågan, och opinionerna följer inte heller de logiska gränsdragningarna mellan partierna. Statsminister Oddsson representerar näringslivet närstående Självständighetspartiet, medan landets utrikesminister Halldor Asgrimsson, som aktiverat EU-debatten på Island, är ordförande för det landsbygdsinriktade Framstegspartiet. Patrik Lindfors/Reykjavik