Månadens person
Matti Lehti, vd för TietoEnator
Väljer branscher där Norden är ledande

Finsk-svenska TietoEnator följer kundföretagen i spåren. Som IT-konsult för storbolagen gäller det att finnas där kunderna finns. Siktet är inställt på Centraleuropa och inom fem år ska TietoEnator vara dubbelt så stort.

Högt värdeadderande IT-tjänster. Det är vad TietoEnator säger sig producera. Bakom den något högtravande formuleringen finns ett företag som verkar inom högst traditionella branscher: skogsindustri, produktion och logistik, offentlig förvaltning och hälsovård, bank och finans samt telekom och media.
TietoEnator bygger sin verksamhet på att förena bransch- och IT-kunnande. Förutom konventionella konsulttjänster koncentrerar sig bolaget på outsourcing, där man övertar hela IT-avdelningar av kundföretagen.
Matti Lehti kom till dåvarande Tietotehdas år 1989 från posten som vice vd vid Rautakirja. Under Lehtis tid förkortade bolaget sitt namn till Tieto och gick in för en snabb tillväxt, bland annat genom övertagandet av statens datacentral VTKK och köpet av konkurrenten Unic år 1995.
Det stora steget tog Tieto år 1999 genom att gå ihop med svenska Enator. Tieto var den klart större parten, räknat i marknadsvärde och resultat. Fusionen resulterade i det näst största IT-konsultföretaget i Norden efter IBM. Motiveringen till sammanslagningen var att Tieto och Enator behövde varandra för att kunna växa.
Tieto hade flera av de finländska storbolagen som kunder. Under slutet av 90-talet var Tieto tvunget att hitta en svensk partner efter att Merita fusionerat sig med Nordbanken och Enso med Stora. En leverantör av IT-tjänster måste gå dit kunderna går.
"Utan denna nordiska närvaro skulle vi inte kunna betjäna våra kunder på det sätt vi gör i dag", säger Matti Lehti.
I dag blickar Lehti nöjt tillbaka på fusionen med Enator. Han konstaterar att sammanslagningen tekniskt sett förlöpt enligt planerna och att samarbetet mellan svenskarna och finländarna fungerat bra. Den stora omstrukturering som var nödvändig framför allt i Sverige har slutförts.
"Fusioner över nationella gränser mellan kunskapsföretag är alltid svåra. Men i vårt fall var det inte svårare än vi hade väntat."

Inte in i nya branscher
Matti Lehti säger att TietoEnator för tillfället inte har några planer på att gå in i nya branscher. Antalet sektorer har tvärtom minskat inom koncernen som en följd av strävan att skapa en snävare fokusering internationellt.
Som tillväxtsektorer har TietoEnator valt branscher där nordiska företag är världsledande: finans, telekom, skog samt olje- och gasindustri. Den sistnämnda branschen förklaras av Norges starka ställning som oljenation. TietoEnators strategi följer enligt Lehti en klar logik: en satsning på branscher där kundföretagen är världsbäst ger de största möjligheterna för expansion.
Men allting inom TietoEnator är inte internationellt och tillväxtinriktat. Den lokala prägeln är stark inom hälsovården och den offentliga förvaltingen. Dessa är de traditionella sektorerna inom bolaget som också är starka inom Norden. Även om de inte hör till tillväxtområdena räknas de som viktiga delar av bolagets tjänsteutbud.
Matti Lehti räknar med en organisk tillväxt på 5­10 procent per år för TietoEnator under de närmaste åren. Bolaget har presterat fina tillväxtsiffror under flera år, men för tillfället är det motigare. Lehti konstaterar att den organiska tillväxten, utan det tillskott företagsköpen ger, ligger strax ovanför nollstrecket.
TietoEnators vd väntar att omsättningen i år växer med 10­15 procent, "beroende på den allmänna ekonomiska tillväxten". Han sätter ribban högt för hur mycket TietoEnator ska svälla till sig under de närmaste åren.
"Vi kan tänka oss att bolaget har vuxit sig dubbelt så stort inom fem år, med omkring 15­20 000 anställda."
I dag verkar TietoEnator i 21 länder, och expansionen ska även vara geografisk. Till de viktigaste områdena utanför Norden hör Baltikum och Tyskland.
"Förutsättningen för vår tillväxt är att vi etablerar oss i nya länder. Det sker genom att vi växer tillsammans med våra kunder på nya marknader, och genom att sälja våra lösningar till nya kunder."
TietoEnator meddelar inga landsspecifika resultatuppgifter, men klart är att Finland är koncernens överlägset lönsammaste marknad. Orsaken är att TietoEnator har en stark ställning på den finländska marknaden inom den lukrativa outsourcingen.
"Resultatmarginalerna är över genomsnittet i Finland och under i Sverige. Vår lönsamhet i Sverige har förbättrats och vi är på väg mot genomsnittslönsamhetsnivån där också."
"Det tar tid att skapa den affärsmodell som krävs för att kunna erbjuda de mest värdeadderande tjänsterna. I Finland tog det tio år att bygga upp denna struktur."

Tillväxt och förvärv
Efter sammanslagningen av Tieto och Enator har bolaget fortsatt växa organiskt, men framför allt genom förvärv. Största delen av TietoEnators organiska tillväxt kommer från ett växande antal outsourcing-avtal.
Matti Lehti konstaterar att företagsköpen har gjorts inom fyra huvudområden: bank och finans, telekom och media, den offentliga sektorn samt produktion och logistik.
I år har TietoEnator köpt drygt 15 företag och takten håller i sig. Lehti beskriver förvärven som mindre och fokuserade. Han utesluter inte att TietoEnator på sikt köper något större företag, men det måste finnas tid att integrera förvärven.
"En organisation orkar inte växa genom stora förvärv i ett alltför högt tempo", säger Lehti.
Ett av de färskaste förvärven är amerikanska Majiq som levererar IT-tjänster för pappers- och massaindustrin. Tack vare affären kallar sig TietoEnator nu världsledande inom IT för skogsindustrin.
I Finland har TietoEnator så gott som ätit sig mätt. Inga företagsköp planeras och tillväxtmöjligheterna på den finländska marknaden är begränsade. Men Lehti konstaterar att det är möjligt att gå högre upp i värdekedjan genom att fokusera verksamheten ytterligare.
I fortsättningen kommer merparten av företagsköpen att ske utanför Norden, även om det fortfarande finns möjligheter till förvärv i Sverige, Danmark och Norge.
TietoEnator har en stark balans och ett starkt kassaflöde. Detta har bolaget kunnat dra nytta av eftersom branschen fortfarande är inne i en svacka efter IT-kraschen. Uppköpsobjekten är billigare och få konkurrenter har en lika fet plånbok som TietoEnator. Lehti konstaterar att det trots allt är dyrt att växa genom förvärv.
"Framför allt goodwill-avskrivningarna ökar kostnaderna för varje köp. Om vi kunde nå våra tillväxtmål genom organisk tillväxt skulle vi föredra det. Men det är inte möjligt i praktiken", sammanfattar Matti Lehti.

Mest outsourcing i Finland
Den ekonomiska krisen i Finland under början av 90-talet var ett stålbad som tvingade fram rationaliseringar inom de finländska företagen. Lehti säger att tvånget att höja lönsamheten drev många företag att utlokalisera delar av sin verksamhet, bland annat vissa specialisttjänster som företag som TietoEnator kunde ta hand om i stället.
Denna process har inte ägt rum i lika hög grad i de övriga nordiska länderna. Norge är visserligen på samma nivå som Finland inom outsourcing, men Danmark och framför allt Sverige har utlokaliserat i långsammare takt.
"I Sverige har företagen kanske inte haft en lika stor press på sig att rationalisera. Den svenska konsensusmodellen gör också beslutsfattandet långsammare", säger Lehti.
Trots kulturskillnader och nationella särdrag anser Matti Lehti att Norden fungerar väl som en gemensam marknad. Han konstaterar att även Baltikum har befäst sin plats som en del av de nordiska företagens hemmamarknad.
"De baltiska länderna har inte samma traditioner inom näringslivet som de nordiska länderna. Men de är dynamiska marknader och passar väl in i det nordiska samarbetet. Många nordiska företag är dessutom viktiga aktörer i de baltiska länderna, till exempel inom finans och telekom. I dag är Baltikum en viktig del av de nordiska företagens strategier", säger Lehti.

Viktigt hålla huvudet kallt
TietoEnator höll fast vid sin strategi även då aktiekursen under IT-boomens dagar var uppe i skyarna. Lehti betonar att det viktiga är att utveckla bolaget långsiktigt inom de branscher där fotfästet är starkt.
"Under IT-hypen ansåg många att all verksamhet borde inriktas på dotcom-företagen. Tillväxten ansågs också vara det enda avgörande, lönsamheten var det inte så många som tänkte på. I dag anser alla det motsatta", sammanfattar Lehti.
Telekom hör till de sektorer inom TietoEnator som har backat mest efter att IT-bubblan sprack. Svårigheterna inom bland andra Ericsson och Sonera har gjort att den organiska tillväxten inom TietoEnators telekomdivision är klart negativ, men helheten är ändå på plus tack vare omfattande outsourcingavtal med Nokia. TietoEnator ingick i fjol ett utlokaliseringsavtal med Nokia Networks, där cirka 300 anställda och en del av produktutvecklingen flyttade över till TietoEnator.

Digitaliseringen fortsätter
IT har varit en växande sektor under 30­40 år och Lehti anser att det fortfarande handlar om en tillväxtbransch. Nyckelordet är digitaliseringen, som ska göra det snabbare, billigare och miljövänligare att förmedla tjänster och produkter.
"Allting som kan digitaliseras kan också överföras till elektroniska nätverk. Min uppskattning är att denna process tar cirka 20 år", säger Lehti.
Han bedömer att digitaliseringen inte leder till en ökad ojämlikhet mellan olika grupper i samhället ­ inte mer än vad tv:n, radion och telefonen har gjort. Tvärtom kommer allt fler att få tillgång till information eftersom de digitala tjänsterna blir tillgängliga via tv och telefon.
Lehti räknar med att digital-tv täcker hela landet inom tio år. Han säger att tre grupper av terminaler kommer att användas: bärbara terminaler (PDA), tv:n som 'vardagsrumsterminal' och PC:n som arbetsterminal.
"Den som har tv och telefon kommer att kunna utnyttja de digitala tjänsterna", säger han.
Patrik Lindfors

TietoEnator har rötter i bank och försvar

Både Tieto och Enator är gamla inom branschen. Tieto grundades år 1968 med namnet Tietotehdas som en enhet inom dåvarande Föreningsbanken i Finland med uppgift att utveckla IT-system för banken och vissa skogsindustriföretag. Namnet Tietotehdas förkortades i etapper, till TT Tieto 1995 och Tieto 1998. Enators rötter leder till det svenska försvarsindustriföretaget Celsius, som tidigare var en del av Bofors Defence och i dag ingår i Saab-koncernen. År 1995 slog Celsius ihop sin IT-verksamhet som tidigare verkat i tre separata enheter och döpte det nya bolaget till Enator år 1996.
TietoEnator noteras på börserna i Helsingfors och Stockholm. Sonera var tidigare den största enskilda ägaren med 18,6 procent av aktierna, men bolaget sålde ut sitt ägande i februari 2001. I dag är det svenska fondbolaget Robur största ägare med 4,3 procent av aktierna.
TietoEnators vinstmarginaler har förbättrats i jämn takt. År 1999 var omsättningen 1 229 miljoner euro medan den år 2001 var 1 135 miljoner euro. Under samma period ökade rörelsevinsten från 108 till 252 miljoner euro medan vinsten i förhållande till omsättningen växte från 9 till 22 procent.

Matti Lehti

Född i Kuusankoski 1947
Utbildning: student Kouvolan lyseo 1966, ekonom Helsingfors handelshögskola 1969, ekonomie kandidat Helsingfors handelshögskola 1972, Stanford Executive Program, USA 1984 och ekonomie doktor Helsingfors handelshögskola 1990.
Karriär: Assistent och kurssekreterare vid Helsingfors handelshögskola 1970­73, marknadsföringschef och produktchef Rautakirja 1974­77, konsult och direktör Mec-Rastor 1978­81, direktör och vice vd Rautakirja 1981­1989, vd Tietotehdas, Tieto och TietoEnator 1989­
Fritidsintressen: jogging och simning. Läser arbetsrelaterad litteratur samt biografier och historiskt relaterade böcker.