Privatisering väntar nordiska public service-bolag
I PUBLIKENS INTRESSE

Den nya teknologin och det internationella medieutbudet har placerat public servicebolagen inom radio och tv i den politiska skottgluggen i både Danmark och Sverige. Danska regeringen vill sälja ut TV2 och i Sverige vill moderaterna sälja ut Sveriges Television, Sveriges Radio och Utbildningsradion.

I Europa har begreppet public service haft en ställning som norm medan kommersiella kanaler varit undantag. I USA är förhållandet det motsatta. Begreppet public service har av tradition kopplats ihop med demokrati och nordisk öppenhet, men har under det senaste decenniet fått nya nyanser. En strikt definition är att public service betraktar publiken som uppdragsgivare medan kommersiella kanaler har som uppgift att leverera publik till annonsörerna.
En trend att vilja överföra det amerikanska synsättet syns nu också i Europa, vilket tagit sig uttryck bland annat i den danska regeringens mediepolitiska program från juni i år med mottot Kvalitet, klarhet och konkurrens. Där planeras hur delar av de statliga radio- och tv-kanalerna ska privatiseras, och reklamreglerna 'liberaliseras'.
Också moderaterna i Sverige målar inför höstens val upp en vision om ett public servicebolag som är fritt från "den tvångströja som dagens statliga ägande ger" och därigenom "kan konkurrera på likvärdiga villkor med andra medieföretag". Sveriges Television, Sveriges Radio och Utbildningsradion ska säljas ut för att skapa "ett modernt public service-tänkande, där public service ses som komplement i stället för konkurrent". I moderaternas program sägs att läsarna, lyssnarna, tittarna och användarna genom sina val ska avgöra vilka medier som ska ha framgång. Till statens uppgifter hör i fortsättningen endast att garantera alla medborgare ett utbud av kompletterande, kvalitativa program som inte är kommersiellt gångbara.
Danska kulturministern Brian Mikkelsen var i juni inbjuden till Publicistklubben i Köpenhamn, där han fick försvara avtalet mellan den danska regeringen och Danske Folkeparti. I sitt tal poängterade han att de kommersiella kanalerna ska säkra det utbud av nyheter, underhållning och information som garanterar valfrihet, medan public servicekanalerna ska säkra att det i framtidens globala medielandskap också finns nationella danska radio- och tv-stationer av hög kvalitet. Kvantitet på kommersiella kanaler och kvalitet på statligt finansierade kanaler.

Folkets eller elitens?
Tom Moring, journalistikprofessor vid Svenska social- och kommunalhögskolan i Helsingfors, ser vissa faror med en sådan uppdelning:
"Public service-kanaler har som uppgift att betjäna hela befolkningen. Om en sådan kanal tvingas avstå från en bred meny av program bryts också kontakten med vissa grupper av befolkningen. I USA har public servicekanalerna en marginell andel av tittarna, eftersom de betraktas som elitens kanaler", säger Moring.
"Nischkanaler har ingenstans i världen fått någon bred tittargrupp inte ens i USA. Också där sänder de stora kanalerna som syns nationellt en bred meny av program", säger Tom Moring.
Enligt danska regeringens medieavtal säljer staten ut TV2 och ställer krav på de övriga kanalerna att lägga ut minst 21 procent av produktionen till privata bolag.
"Det skulle språkpolitiskt vara en katastrof om något sådant skulle genomföras i Finland", säger Tom Moring.
"Där tjänster köps in från fria marknaden är det, enligt tidigare erfarenheter från andra europeiska länder, svårt att få in program för minoritetsgrupper och servicen för dessa försämras", tillägger han.
Konkurrens är ett ord som ofta förekommer i diskussionen om att omforma public service. Antingen oroar man sig som Mikkelsen och de svenska moderaterna över att konkurrensen från globala mediekonglomerat kommer att utarma den nationella kulturen, eller också anser man att de breda program som finansieras med statliga medel snedvrider konkurrensen.
Vad har konkurrensen mellan olika tv-kanaler gjort för den journalistiska kvaliteten i Finland?
"Jag är övertygad om att MTV3 hade och fortfarande har en hög journalistisk ambitionsnivå, men sedan Nelonen började sända och kommersiellt konkurrera med MTV3 har nyheter, samhällsprogram och dokumentärer minskat till förmån för underhållningsprogram," säger Tom Moring .
"Jakten på tittarsiffror har gjort att skillnaden mellan Rundradions kanaler och de kommersiella kanalerna blivit allt större."

Licensen omotiverad?
Ola Karlsson är moderaternas eldsjäl i mediefrågor och på partikansliet kallad för "Ulvskogs nemesis" (Marita Ulvskog, kulturminister i Sveriges regering). Han ser två olika möjligheter för hur de svenska statsbolagen ska privatiseras:
"Antingen säljer man ut allt och handlar upp en del av de smala produktionerna med offentliga medel, eller också behåller man den ena av public servicekanalerna.
Ett rött skynke för de blåa moderaterna är tv-avgiften: varför ska man betala för ett utbud som man kan se gratis på andra kostnadsfria kanaler? Public service-verksamhet ska i stället finansieras med offentliga medel som delas ut av ett kulturutskott, på samma sätt som andra kulturverksamheter som film, teater eller opera, anser moderaterna.
Dessutom håller tekniken på att springa ifrån tv-licensen anser Karlsson:
"Tv-licensen är en skatt som man betalar för innehav av mottagare. När bredbandsteknik snart gör det möjligt för de flesta att titta på tv genom internet är det ohållbart att bygga upp ett register över bredbandsabonnemang. Som exempel finns snart kylskåp på marknaden som är utrustade med hårddisk och bredbandsanslutning ­ ska dessa beläggas med tv-licens?" frågar sig Karlsson.
Tom Moring är av annan åsikt:
"Det antyds ofta att tv-licensen blir en teknisk fråga men den kommer också fortsättningsvis att vara en politisk fråga", anser Moring och tillägger att licensen ger en stor journalistisk frihet jämfört med andra finansieringssystem.
Inte heller betaltekniken kommer att ge några nya lösningar för tv-finansiering, tror Moring.
"Överallt i världen är industrin kring betal-tv i ekonomiska trångmål. Dessutom faller då grundtanken att Rundradion ska vara kostnadsfri och täcka brett både geografiskt och innehållsmässigt".

Vem vill äga kanalerna?
Vid en privatisering ska ett spritt folkligt ägande eftersträvas, anser moderaterna. Svenska folket kan dock antas vara skeptiska till att köpa aktier i statliga bolag efter Telia-aktiens djupdykning genast efter den breda emissionen för ett par år sedan. Vem annan skulle kunna tänkas köpa de svenska public servicebolagen?
"Utbildningsradion kunde säljas till ett lämpligt utbildningsföretag med e-learning. Sveriges Radio kan bli svårare, om man inte säljer varje kanal för sig. SVT har höga publiksiffror och borde attrahera stort investerarintresse genom möjligheten att få in bra reklamintäkter", tror Karlsson.
Samtidigt som de gamla kanalerna säljs ut, ska nya kanaler beredas plats utan att staten reglerar programverksamheten. "Vägledande ska vara ansvaret gentemot publiken", sägs det i partiets medieprogram.
"Det är svårt att förutspå dels vilka tekniska lösningar som slår igenom och dels hur publiken beter sig i framtiden och därför bör regelverket göras så öppet som möjligt", säger Karlsson.
Enligt Finlands kommunikationsminister Kimmo Sasi, som ansvarar för landets mediefrågor, finns inga planer på att sälja någon del av Rundradion. Däremot delar han moderaternas strävan att öka antalet kanaler som sänder radio och tv.
"Vårt huvudsyfte är att få ut maximalt av de tekniska möjligheterna. För de tre koncessioner som delas ut under hösten ställs krav på ansökarbolagen att de presenterar en plan på hur de breddar det befintliga utbudet av tv", säger Sasi.
Han ser två viktiga frågor för Rundradions framtid:
"Dels hur mycket tittarna är beredda att betala för tv-kanaler och dels hur Rundradion lyckas med att hantera sin ekonomi."
Vid en jämförelse mellan de nordiska länderna sticker Finland som enda land ut med att mediepolitiken är underställd kommunikationsministeriet i stället för kulturministeriet.
"Finländarna är tekniskt begåvade och villiga att ta nya tekniska lösningar i bruk. Generellt går trenden mot att ministerierna inte längre ska agera förmyndare över mediebolagen. Rundradion har fria händer så länge kvaliteten upprätthålls", säger Kimmo Sasi.
Johan Svenlin