feedback


Global standard målet för Bluetooth

Bluetooth är teknologin som ska förverkliga den trådlösa kommunikationen genom att ersätta kablar med radiosändare. De första Bluetooth-apparaterna kommer till affärerna före årsskiftet.

Bluetooth gör det möjligt att tråd-löst överföra ljud, data och video mellan digitala apparater. Tekniken kan installeras bland annat i mobiltelefoner, datorer och skrivare.
De första Bluetooth-produkterna kommer ut på marknaden före årsskiftet. Först ut är en Ericsson-tillverkad hörlur, ett 'headset', som kommunicerar med en mobiltelefon inom en radie på tio meter. Genom röstkommandon kan användaren ringa och ta emot samtal, trots att själva mobiltelefonen kan finnas på andra sidan av rummet.
Bluetooth är inte den enda teknologin för trådlös dataöverföring, men produktmarknadsföringschef Göran Svennarp vid Ericsson säger att Bluetooth är överlägsen när det gäller format, mångsidighet och pris. Svennarp jämför bland annat med WLAN (Wireless local area network) och infraröd överföring (IR). WLAN är ett trådlöst nätverk som främst används i kontorsmiljöer.
"Den infraröda tekniken är billigare, men Bluetooth har ett betydligt bredare användningsområde än både IR och WLAN", säger Svennarp.

Förenar data och tal

Nyheten med Bluetooth är att den är den första teknologin som samtidigt kan överföra både data och mänskligt tal. Det säger Lauri Sydänheimo, forskare vid Tammerfors tekniska högskola. I övriga trådlösa kommunikationssystem begränsar sig överföringen till antingen ljud (GSM och DECT) eller data (till exempel WLAN).
"Bluetooth har planerats som ett trådlöst personligt nätverk, och som ett sådant fungerar den bra", säger Sydänheimo.
En av de största fördelarna med Bluetooth är enligt Sydänheimo att telekommunikationsföretagen gemensamt har slutit upp bakom teknologin. Det garanterar att produkter från olika tillverkare fungerar ihop eftersom teknologin är densamma. En bärbar dator från Toshiba ska till exempel kunna kommunicera med en telefon från Motorola.
"Det finns ett obegränsat antal tillämpningsändamål för Bluetooth. För att spridningen ska bli så stor som möjligt är det önskvärt att den första versionen av Bluetooth, 1.0, blir så långlivad som möjligt. Det förutsätter att de senare versionerna är kompatibla med 1.0:an", säger Sydänheimo.

Apparaterna rangordnas
De enklaste Bluetooth-sändarna fungerar inom en radie på tio meter medan de mer avancerade modellerna kommunicerar upp till hundra meter. Den senaste versionen av Bluetooth tillåter att åtta apparater kommunicerar med varandra samtidigt. Varje apparat förses med en egen Bluetooth-sändare och adress. Ingen basstation behövs, eftersom apparaterna kommunicerar med varandra direkt.
Användaren kan ge apparaterna olika status. En apparat, till exempel en bärbar dator, kan användas för att styra skrivare och faxapparater. När användaren kommer in i ett rum där det finns en skrivare kan han eller hon etablera kontakt från sin bärbara dator till skrivaren.
Användningen av Bluetooth kommer att utvidgas i framtiden ­ en vision är att kunna betala uppköpen vid kassan med en mobiltelefon eller en annan apparat som försetts med Bluetooth-funktion.
Bluetooth innebär att användarna utsätts för ytterligare signaler från olika sändare. Signalerna förorsakar enligt Kathal O'Keefe från Ericssons kompetenscenter på Irland dock ingen risk för hälsan eftersom radiovågornas styrka ligger under riskgränsen. Men O'Keefe tillägger att säkerhetsfrågan knappast är slutbehandlad, eftersom olika test mäter olika saker.
Sydänheimo säger att riskerna kan undvikas genom att minimera sändningseffekten, bland annat genom att använda tillräckligt effektiva sändare och antenner.

Öppen standard
Bluetooth är en öppen standard enligt samma princip som GSM. Det betyder att man genom att ansluta sig till Bluetooth Special Interest Group (SIG) får en kostnadsfri licens, varefter det är fritt fram att tillverka en egen apparat som utnyttjar Bluetooth-teknologin. Specifikationen kan laddas ned från nätadressen http://www.bluetooth.com.
Lauri Sydänheimo säger att en öppen standard är den enda metoden för att skapa en global kompatibel teknologi. Men helt problemfritt är det inte, bland annat eftersom kraven på kryptering av information varierar mellan olika system. Detta kan enligt Sydänheimo begränsa den globala användningen av Bluetooth.
De företag som ingår ett licensavtal får rätt att utveckla och sälja produkter med Bluetooth-teknologi. Företagen kan själva välja på vilket sätt de vill använda denna teknologi.
Ericsson säljer ett startpaket för utvecklare, ett så kallat Starter Kit, för drygt 20 000 mark. Sammanlagt har Ericsson sålt några tusental startpaket. Köparna har främst varit företag från mobiltelefonisektorn, men Bluetooth-sändare har även sålts till bil- och läkemedelsindustrierna. Kunderna kommer främst från Asien, Europa och Nordamerika.
Bluetooth fungerar i ett öppet frekvensnät ­ det så kallade ISM-bandet på 2,4 GHz ­ som bland annat används i fjärrstyrda dörröppningsmekanismer. Den gemensamma frekvensen ska göra det möjligt att använda samma apparater i olika länder.

Ökat kapacitetsbehov

Den trådlösa kommunikationen har utvecklats med rasande fart under de senaste åren. När det gäller kapaciteten hos Bluetooth finns det skäl att granska hur stora krav dataöverföringen egentligen ställer. Bluetooth kommer främst att användas i mobila terminaler och därför är det mest fråga om kortvarig kommunikation mellan olika apparater, till exempel genomgång av e-post eller uppdatering av kalendern. För dessa behov räcker kapaciteten hos Bluetooth 1.0 enligt Sydänheimo utmärkt.
"Bluetooths kapacitet räcker inte till för att överföra en videobild i högresolution, men å andra sidan är resolutionen hos de flesta mobila terminaler så låg att det inte heller finns något behov för detta."
Den intressanta frågan lyder enligt Sydänheimo: "Var går gränsen för den trådlösa kommunikationens verkliga kapacitetsbehov?"

Förmånliga komponenter
Målsättningen med Bluetooth är att komponenterna ska vara billiga, små och energisnåla. Göran Svennarp vid Ericsson säger att de radiokomponenter som Bluetooth använder inte är de mest avancerade på marknaden, men de är förmånliga, kräver lite energi och är små till sin storlek. Svennarp räknar med att Bluetooth kommer att bli billigare än traditionell kabelöverföring eftersom behovet av stickproppar och kablar elimineras.
De chips som används för Bluetooth-teknologin kostar i dag omkring 200 mark, men priset väntas sjunka till knappt 40 mark år 2003. En riskfaktor för Bluetooths framgång är bristen på komponenter. Svennarp konstaterar att det är möjligt att halvledarindustrin inte förmår producera tillräckliga mängder chips för att tillfredsställa efterfrågan.
Patrik Lindfors

Samarbete mellan storbolagen

Bluetooth-konceptet är först och främst Ericssons show. Bolaget tog initiativet till hela projektet år 1994 och var även först ut med att presentera en hel Bluetooth-produktfamilj.
För att ge projektet luft under vingarna och göra Bluetooth till en global standard var Ericsson tvunget att samarbeta med de övriga ledande telekombolagen. År 1998 bildades SIG, Bluetooth Special Interest Group, med Ericsson, Nokia, Motorola och Intel som medlemmar.
Företagen bakom SIG hoppas att Bluetooth ska ge såväl konsumenter som teknologiföretag blodad tand så att både utbud och efterfrågan på nya produkter ska ta fart på allvar. I dag har SIG omkring 2 000 medlemmar, och är enligt Ericsson den snabbast växande industriella standarden för tillfället. Investeringsbanken Merrill Lynch räknar med att det år 2005 kommer att finnas omkring 2,2 miljoner Bluetooth-apparater på marknaden.
Företagen bakom SIG har tagit namnet Bluetooth från vikingakungen Harald Blåtand, som förenade Norge och Danmark under 900-talet. SIG-gruppen hoppas i dag på att Bluetooth på ett motsvarande sätt ska förena tele- och datakommunikation.
Patrik Lindfors