|
Global
standard målet för Bluetooth
Bluetooth är teknologin som ska förverkliga den trådlösa
kommunikationen genom att ersätta kablar med radiosändare.
De första Bluetooth-apparaterna kommer till affärerna
före årsskiftet.
Bluetooth
gör det möjligt att tråd-löst överföra
ljud, data och video mellan digitala apparater. Tekniken kan
installeras bland annat i mobiltelefoner, datorer och skrivare.
De första Bluetooth-produkterna kommer ut på marknaden
före årsskiftet. Först ut är en Ericsson-tillverkad
hörlur, ett 'headset', som kommunicerar med en mobiltelefon
inom en radie på tio meter. Genom röstkommandon kan
användaren ringa och ta emot samtal, trots att själva
mobiltelefonen kan finnas på andra sidan av rummet.
Bluetooth är inte den enda teknologin för trådlös
dataöverföring, men produktmarknadsföringschef
Göran Svennarp vid Ericsson säger att Bluetooth är
överlägsen när det gäller format, mångsidighet
och pris. Svennarp jämför bland annat med WLAN (Wireless
local area network) och infraröd överföring (IR).
WLAN är ett trådlöst nätverk som främst
används i kontorsmiljöer.
"Den infraröda tekniken är billigare, men Bluetooth
har ett betydligt bredare användningsområde än
både IR och WLAN", säger Svennarp.
Förenar data och tal
Nyheten med Bluetooth är att den är den första
teknologin som samtidigt kan överföra både data
och mänskligt tal. Det säger Lauri Sydänheimo,
forskare vid Tammerfors tekniska högskola. I övriga
trådlösa kommunikationssystem begränsar sig överföringen
till antingen ljud (GSM och DECT) eller data (till exempel WLAN).
"Bluetooth har planerats som ett trådlöst personligt
nätverk, och som ett sådant fungerar den bra",
säger Sydänheimo.
En av de största fördelarna med Bluetooth är enligt
Sydänheimo att telekommunikationsföretagen gemensamt
har slutit upp bakom teknologin. Det garanterar att produkter
från olika tillverkare fungerar ihop eftersom teknologin
är densamma. En bärbar dator från Toshiba ska
till exempel kunna kommunicera med en telefon från Motorola.
"Det finns ett obegränsat antal tillämpningsändamål
för Bluetooth. För att spridningen ska bli så
stor som möjligt är det önskvärt att den
första versionen av Bluetooth, 1.0, blir så långlivad
som möjligt. Det förutsätter att de senare versionerna
är kompatibla med 1.0:an", säger Sydänheimo.
Apparaterna
rangordnas
De enklaste Bluetooth-sändarna fungerar inom en radie på
tio meter medan de mer avancerade modellerna kommunicerar upp
till hundra meter. Den senaste versionen av Bluetooth tillåter
att åtta apparater kommunicerar med varandra samtidigt.
Varje apparat förses med en egen Bluetooth-sändare
och adress. Ingen basstation behövs, eftersom apparaterna
kommunicerar med varandra direkt.
Användaren kan ge apparaterna olika status. En apparat,
till exempel en bärbar dator, kan användas för
att styra skrivare och faxapparater. När användaren
kommer in i ett rum där det finns en skrivare kan han eller
hon etablera kontakt från sin bärbara dator till skrivaren.
Användningen av Bluetooth kommer att utvidgas i framtiden
en vision är att kunna betala uppköpen vid kassan
med en mobiltelefon eller en annan apparat som försetts
med Bluetooth-funktion.
Bluetooth innebär att användarna utsätts för
ytterligare signaler från olika sändare. Signalerna
förorsakar enligt Kathal O'Keefe från Ericssons kompetenscenter
på Irland dock ingen risk för hälsan eftersom
radiovågornas styrka ligger under riskgränsen. Men
O'Keefe tillägger att säkerhetsfrågan knappast
är slutbehandlad, eftersom olika test mäter olika saker.
Sydänheimo säger att riskerna kan undvikas genom att
minimera sändningseffekten, bland annat genom att använda
tillräckligt effektiva sändare och antenner.
Öppen
standard
Bluetooth är en öppen standard enligt samma princip
som GSM. Det betyder att man genom att ansluta sig till Bluetooth
Special Interest Group (SIG) får en kostnadsfri licens,
varefter det är fritt fram att tillverka en egen apparat
som utnyttjar Bluetooth-teknologin. Specifikationen kan laddas
ned från nätadressen http://www.bluetooth.com.
Lauri Sydänheimo säger att en öppen standard är
den enda metoden för att skapa en global kompatibel teknologi.
Men helt problemfritt är det inte, bland annat eftersom
kraven på kryptering av information varierar mellan olika
system. Detta kan enligt Sydänheimo begränsa den globala
användningen av Bluetooth.
De företag som ingår ett licensavtal får rätt
att utveckla och sälja produkter med Bluetooth-teknologi.
Företagen kan själva välja på vilket sätt
de vill använda denna teknologi.
Ericsson säljer ett startpaket för utvecklare, ett
så kallat Starter Kit, för drygt 20 000 mark. Sammanlagt
har Ericsson sålt några tusental startpaket. Köparna
har främst varit företag från mobiltelefonisektorn,
men Bluetooth-sändare har även sålts till bil-
och läkemedelsindustrierna. Kunderna kommer främst
från Asien, Europa och Nordamerika.
Bluetooth fungerar i ett öppet frekvensnät det
så kallade ISM-bandet på 2,4 GHz som bland
annat används i fjärrstyrda dörröppningsmekanismer.
Den gemensamma frekvensen ska göra det möjligt att
använda samma apparater i olika länder.
Ökat kapacitetsbehov
Den trådlösa kommunikationen har utvecklats med rasande
fart under de senaste åren. När det gäller kapaciteten
hos Bluetooth finns det skäl att granska hur stora krav
dataöverföringen egentligen ställer. Bluetooth
kommer främst att användas i mobila terminaler och
därför är det mest fråga om kortvarig kommunikation
mellan olika apparater, till exempel genomgång av e-post
eller uppdatering av kalendern. För dessa behov räcker
kapaciteten hos Bluetooth 1.0 enligt Sydänheimo utmärkt.
"Bluetooths kapacitet räcker inte till för att
överföra en videobild i högresolution, men å
andra sidan är resolutionen hos de flesta mobila terminaler
så låg att det inte heller finns något behov
för detta."
Den intressanta frågan lyder enligt Sydänheimo: "Var
går gränsen för den trådlösa kommunikationens
verkliga kapacitetsbehov?"
Förmånliga
komponenter
Målsättningen med Bluetooth är att komponenterna
ska vara billiga, små och energisnåla. Göran
Svennarp vid Ericsson säger att de radiokomponenter som
Bluetooth använder inte är de mest avancerade på
marknaden, men de är förmånliga, kräver
lite energi och är små till sin storlek. Svennarp
räknar med att Bluetooth kommer att bli billigare än
traditionell kabelöverföring eftersom behovet av stickproppar
och kablar elimineras.
De chips som används för Bluetooth-teknologin kostar
i dag omkring 200 mark, men priset väntas sjunka till knappt
40 mark år 2003. En riskfaktor för Bluetooths framgång
är bristen på komponenter. Svennarp konstaterar att
det är möjligt att halvledarindustrin inte förmår
producera tillräckliga mängder chips för att tillfredsställa
efterfrågan.
Patrik Lindfors
Samarbete
mellan storbolagen
Bluetooth-konceptet är först och främst Ericssons
show. Bolaget tog initiativet till hela projektet år 1994
och var även först ut med att presentera en hel Bluetooth-produktfamilj.
För att ge projektet luft under vingarna och göra Bluetooth
till en global standard var Ericsson tvunget att samarbeta med
de övriga ledande telekombolagen. År 1998 bildades
SIG, Bluetooth Special Interest Group, med Ericsson, Nokia, Motorola
och Intel som medlemmar.
Företagen bakom SIG hoppas att Bluetooth ska ge såväl
konsumenter som teknologiföretag blodad tand så att
både utbud och efterfrågan på nya produkter
ska ta fart på allvar. I dag har SIG omkring 2 000 medlemmar,
och är enligt Ericsson den snabbast växande industriella
standarden för tillfället. Investeringsbanken Merrill
Lynch räknar med att det år 2005 kommer att finnas
omkring 2,2 miljoner Bluetooth-apparater på marknaden.
Företagen bakom SIG har tagit namnet Bluetooth från
vikingakungen Harald Blåtand, som förenade Norge och
Danmark under 900-talet. SIG-gruppen hoppas i dag på att
Bluetooth på ett motsvarande sätt ska förena
tele- och datakommunikation.
Patrik Lindfors
|