Ilska i Finland
över europriser

2002-01-15Mosse Wallén
Finländarna rasar mot prishöjningarna som kom med införandet av euron.
Småkostnader som toalettbesök, en kopp kaffe, en bulle, en läsk har i flera fall "avrundats" uppåt och höjt priset rejält.
Dessutom får bankerna hård kritik eftersom de inte klarar att hantera småföretagens dagskassor.

Sedan årsskiftet har de finländska tidningarna varit fulla av rapporter om prishöjningar som skett i smyg i samband med övergången till den nya valutan. Det handlar mest om mindre summor men procentuellt har höjningarna i många fall varit stora.
Det har också gått upp för finländarna att avrundringarna i butikskassan görs till närmaste 5 cent. Därmed behöver finländarna egentligen inte de allra minsta mynten, 1- och 2-centslantarna.
Att feltryckta finländska 500-eurosedlar hittats och att vissa felaktiga 10- och 20-eurosedlar är i omlopp, har varit smolk i bägaren för sedeltryckeriet Setec och Finlands Bank, men har inte påverkat finländaren i gemen.
Övergången betecknas fortfarande som en succé och beräknas ske snabbt, bland annat på grund av att finländarna är det eurofolk som haft minst kontanter i omlopp.
Men smyghöjningarna - som också det officiella Finland deltagit i genom att höja bötesbeloppen - har retat upp befolkningen så mycket att fackföreningar börjat mullra om att det ska beaktas i nästa avtalsomgång.
De senaste kritikerna är småföretagen som är arga på bankerna. Tidigare har kiosken eller pizzerian som levererat dagskassan till sin bank fått in pengarna på sitt konto följande dag.
Efter årsskiftet har flera småföretagare vittnat om att det tagit över en vecka innan pengarna funnits på kontot. Förtvivlade småföretagare som lever ur hand i mun tvingas låna överlevnadspengar av släkt och vänner.
Förseningarna beror på att bankpersonalen fram till den sista februari har två valutor att räkna.
Nordea som är störst i landet, har fått den mesta kritiken, men hittills mer eller mindre ryckt på axlarna och meddelat att "det blir bättre" samt att banken gottgör småföretagarnas ränteförluster, det vill säga betalar den minimala ränta som hade utbetalats om företagaren haft sina pengar på kontot.