Vindkraftsteknologin i medvind

Vindkraft är inte längre enbart miljömupparnas vapen ­ utpräglade businessmän har tagit över kampen för väderkvarnarna. Många tror att vindkraftsteknologin har större potential än telekomindustrin, och om allt går enligt planerna kan relativt okända företag som Proventia eller Windarc bli Finlands nästa Nokia.

Vindkraftsbranschen vädrar morgonluft inför utsikterna för utsläppshandeln och implementeringen av Kyotoavtalet. Ett EU-direktiv från september 2001 förutsäger att 22 procent av elproduktionen i unionen år 2010 kommer från förnybara källor och 8 procent av elkonsumtionen i Europa från vindkraft. Detta innebär att 130 000 MW vindkraft installeras fram till 2010, jämfört med dagens kapacitet på knappa 25 000 MW. På längre sikte ligger de stora marknaderna utanför Europa, främst i Asien och Sydamerika.
I november köpte Proventia Group, som hör till Uleåborgs affärsängel Veikko Lesonens imperium, till sig aktiemajoriteten i likaså Uleåborgsbaserade företaget Winwind. Proventia gjorde Winwind till ett dotterbolag och nu ingår totalt fem bolag inriktade på miljöteknologi och -kunnande i Proventia Group. För drygt ett år sedan ändrade Proventia sin verksamhetsmodell från renodlat riskkapitalbolag med investeringar i 14 bolag inom miljö och välfärd till att utveckla en operativ modell för sitt ägande i miljöteknologibolag. Bland annat såldes gymkedjan Wellness till Nordic Capital.
"Vi försöker nu bygga ihop en koncern till ett stort bolag. Det finns synergier att vinna bland annat i form av gemensamma marknader och finansieringsformer. Vindkraftsteknologi blir nu en del av vår kärnverksamhet. Den utvecklades mycket under 90-talet och kapaciteten har stigit till den grad att den är ekonomiskt mycket intressant", säger Lars Aikala, utvecklingschef för Proventia.
Offentliga investeringsstöd
Det första genombrottet har enligt Aikala redan kommit och nästa stora explosion sker inom fem-tio år när kostnaderna för att producera el från andra källor ökat medan vindkraftens produktionskostnad minskat.
På senare tid har flera europeiska länder, däribland föregångsländerna Tyskland och Danmark, tvekat om investeringsstöd för vindkraft.
"Vår analys av marknaden visar att investeringsstöd snarare ökar än minskar. Offentliga aktörer vill satsa på vindkraft", säger Lars Aikala.
En stor potentiell marknad ligger i Kina och de länder som tidigare ingick i Sovjetunionen. Dessa länders ekonomiska situation tillåter sällan storskaliga investeringar i vindkraft som lösning på energi- och miljöproblem.
"Stödfinansiering är viktigt för hela vindkraftsbranschen eftersom den ännu inte kan konkurrera på marknadsvillkor med exempelvis kol- eller kärnkraft. Vi undersöker nu möjligheterna till soft financing som riktas till miljövänlig energiproduktion."
Grön el beräknas också bli ekonomiskt lönsam när utsläppshandeln kommer igång, och industrier kan köpa grön el för att kompensera utsläpp. Energimarknaden förväntas då bli indelad i grön el och svart el.
Winwind var först i Finland med att sälja ett helt vindkraftverk som helhet till utlandet. I början av nästa år levereras de första två vindmöllorna på 1 MW till norra Frankrike och senare under våren ytterligare två med samma effekt till Portugal. Winwind har hittills levererat åtta vindkraftverk på 1 MW, och i början av 2004 väntas bolagets turbin på 3 MW stå klar. Winwinds kraftverk är resultatet av en tysk chefsarkitekt och finländskt energikunnande.
"Vår produkt ger en lägre produktionskostnad för operatören än konkurrenternas produkter. Dessutom är våra vindkraftverk mer pålitliga och har längre och jämnare serviceintervaller än andra vindkraftverk på marknaden", beskriver Aikala.
Winwind har också utformat teknologi som ska klara av arktiska förhållanden och har utvecklat möjligheten att skräddarsy driften enligt klimatet.
Högteknologisk utrustning
Finland är ändå ingen nybörjarnation när det gäller vindkraftsteknologi. Redan i början av 80-talet exporterade företag som Valmet och Strömberg komponenter, och deras efterföljare Metso och ABB bidrar till en export av vindkraftskomponenter för en summa kring 200 miljoner euro per år.
"Det finns tusentals vindmöllor runtom i världen med inbyggd finländsk teknologi. Metsos växellådor, ABB:s generatorer, Rautaruukkis stål för tornkonstruktioner och Ahlströms glasfibermaterial för rotorer är de största enskilda exportkomponenterna inom finländsk vindkraftsteknologi", säger Matti Rasimus som är vice vd vid Finpro och veteran vad beträffar export av vindkraftsteknologi.
Han började i branschen under slutet av 70-talet när effekten för vindkraftverken låg på 55 och 75 kW, jämfört med dagens möllor på 1 MW eller 3 MW.
"Den största förändringen, förutom att dagens turbiner alstar enormt mycket mer el, är att elektronik och IT-lösningar blir allt viktigare", tillägger Matti Rasimus.
För att övervaka driften av turbinen och undvika att operatören råkar ut för maskinhaveri och därmed förlust av produktion håller Metso på att utveckla ett intelligent övervakningssystem för att komma åt de problem som uppstår främst vintertid.
Växellådan står för cirka en tiondel av ett vindkraftverks totala kostnad och är enligt Juha Kekki, vice vd och ansvarig för forskning och utveckling på Metso, koncernens mest krävande produkt riktad till den mest krävande kundgruppen.
"Kunderna är själva ofta experter på växellådor. Förutom att växellådan ska hålla rent materiellt i olika förhållanden måste också ljudnivån minimeras, en utmaning när rotorbladen med åren blivit över 40 meter långa", säger Kekki.
I många länder är lämpliga landområden redan upptagna av vindparker. I stället söker man områden var man kan bygga ut vindkraften till havs. Också inom den sektorn håller sig Finland väl framme. I oktober presenterade en grupp bestående av finländska företag ett nytt koncept med namnet Windarc. Mest revolutionerande är monteringsmetoden, att samla ihop alla delar och kontrollera att allt fungerar, innan man bogserar kraftverket till havs på 5­30 meters djup, fyller fundamentstanken med vatten och pluggar i kablarna.
"Kostnaderna att arbeta ute till havs är sju gånger högre än på land. När vindkraftverkets livstid är slut kopplar man ur sladden, tömmer fundamentet på vatten och tar in hela kraftverket till land", förklarar Esa Holttinen, vd för Windarc.
Förhandlingar pågår med ett antal operatörer och förhoppningen är att ett pilotprojekt snurrar redan i oktober 2004.

Johan Svenlin