Månadens person:
Erkki KM Leppävuori, generaldirektör för VTT:
Kunnande är Finlands strategiska resurs

VTT:s generadirektör Erkki KM Leppävuori har under sitt
första år hunnit utforma en ny strategi och en ny regionalpolicy.
Nästa steg är att omvandla organisationen så att den svarar mot framtida utmaningar. Också internationalisering står på agendan.

Om Statens tekniska forskningscentral VTT skulle ha ett officiellt motto, kunde det vara: "Från vetenskap till innovation". Det är så Erkki KM Leppävuori, VTT:s generaldirektör sedan drygt ett år, sammanfattar dess strategi. Då skribenten träffar Leppävuori för en tidig morgonintervju, precis ett år efter hans tillträde, har generaldirektören redan hunnit hålla ett stabsmöte.
Erkki KM Leppävuori (KM står för Keijo Mikael, men har av smidighetsskäl utelämnats från hans e-postadress) är den tredje VTT-generaldirektör Forums utsända haft äran att intervjua. Akademiker, professor Pekka Jauho, fosterländsk och europé i vidaste bemärkelse, vetenskapsman, kunskapsutvecklare, debattör och skriftställare, som ledde centralen från 1970 och avgick med pension 1987, hade tidskriften anledning att nalkas både i VTT-frågor och vetenskapliga ämnen. Professor Markku Mannerkoski, som ledde VTT från 1987 och hösten 1999 gick i pension något tidigare än väntat, intervjuades av Forum om inrättningens roll och linje i den reserverade och bare-facts-anda som var Mannerkoskis varumärke (och troligen distanserade VTT från medierna). Nu är det professor Leppävuoris tid, och kaptensvilja och aktiv dialog har redan sänt starka signaler internt och externt.

Slut på 'hemma bäst'?
Vilken är VTT:s roll idag som nationell kunskapsutvecklare?
"Vi gjorde upp en ny strategi för organisationen senaste vår, och i den definieras vår vision, verksamhetsidé, våra värden samt strategiska mål och utvecklingsefforter fram till år 2005. Vår roll kan kort sägas vara att genom teknologikunnande stärka det finländska näringslivets konkurrenskraft. Dessutom har vi en samhällelig roll: att utveckla livsmiljön med beaktande av en hållbar utveckling. Kunnande är viktigt för vårt lilla land också i framtiden, och teknologi är ett centralt redskap. Teknologi skall uppfattas inte enbart som teknik, utan också som tekniktillämpningar ­ och bör inkludera de ekonomisk-tekniska och sociotekniska verkningarna av hur teknologi tillämpas."
"Naturligtvis kan man fråga sig vilken en nationell forskningsorganisations roll är i framtiden. Den finländska industrin globaliseras ju i snabb takt, och jag tror att VTT:s roll som understruket nationell aktör står inför omvälvningar. Vi måste agera aktivare och mer konkurrenskraftigt på det internationella fältet, framför allt inom EU-området. I vidare bemärkelse betyder det också att vi behöver effektivare nätverk med internationella FoU-organisationer. Och inte minst: vi behöver internationella kunder."
Hur skall det förverkligas i praktiken?
"Den här förändringstrenden kan utläsas av många indikatorer, och vi kartlägger nu vad som händer i andra länder och inom deras forskningsorganisationer. Hur det påverkar oss tar vi ställning till då vi drar upp linjerna för vår internationaliseringsstrategi. Exempelvis tyska Fraunhofer Gesellschaft, som är en liknande organisation som vi, har grundat ett par forskningsinrättningar, laboratorier och säljkontor i USA. Holländska TNO, som vi också gärna jämför oss med, har etablerat verksamhet i flera länder. Vi har hittills hållit oss hemma och har inte heller ett aktivt säljnät på det internationella fältet, men är engagerade i cirka 500 internationella projekt, och om den formen räcker är något vi behöver utvärdera. På projektsektorn samarbetar vi framför allt med franska och tyska partners, men också brittiska och svenska. Vi är inte lika aktivt framme på de stora teknologiarenorna USA och Japan, och det vill vi ändra på."

Ökade regionalsatsningar
VTT har regionala laboratorier i Uleåborg, Tammerfors, Jyväskylä, Outokumpu samt Villmanstrand, och har dessutom varit engagerat i utvecklandet av kunskapscentra på olika orter ­ främst tillväxtcentra ­ i samarbete med högskolor, yrkesskolor och industri. Leppävuori understryker att de viktigaste utmaningarna och uppgifterna fortfarande finns i hemlandet, och målen preciseras i VTT:s regionalstrategi som fick sin slutliga utformning för några veckor sedan. Enligt den skall VTT aktivt befrämja regionernas utveckling genom att medverka i regionala och lokala teknologiutvecklingsprojekt.
"Vi har av hävd främst etablerat oss i städer med tekniska högskolor. Nu vill vi föra vårt kunnande närmare kunder och användare, framför allt då det gäller småföretag och på regional nivå. Ett led i den strategin är att vi grundar en forskningsenhet i Vasa. Initiativet har faktiskt kommit från industrin i Vasa, främst Wärtsilä och ABB, tillsammans med vilka vi från början av nästa år kör igång. Vi undersöker också möjligheterna att starta verksamhet i Åbo, där vi förhandlat med staden, Åbo universitet, Åbo Akademi, BioCity och läkemedelsindustrin om å ena sidan en gemensam professur, å andra sidan en forskningsenhet inriktad på utvecklandet av nya läkemedel."

Innovationsmotor
För en organisation som VTT får kunnande sitt fulla värde efter språnget till tillämpning. Leppävuori återknyter till frågan om VTT:s roll:
"Vi ser oss som en motor för det finländska innovationssystemet. Det är vår nationella utvecklarroll, till åtskillnad från högskolorna som primärt koncentrerar sig på grundforskning, undervisning och utbildning. Vår uppgift är bredare, jag använder gärna begreppet strategisk grundforskning som myntats av Tekes' generaldirektör Veli-Pekka Saarnivaara, och avser tillämpande grundforskning med kommersialisering i sikte, och aktivt samarbete med företagen. Vårt verksamhetsfält ligger närmare företagens produktutveckling än universitetens verksamhet. Att universiteten engagerar sig i produktutvecklingsprojekt sammanhänger med att de behöver pengar, men det tillför ju inte det vetenskapliga arbetet något mervärde. Jag ser denhär skillnaden som distinkt."
Du deklarerade vid ditt tillträde 'vetenskaplig egoism' som en linjedragning för VTT. Är den här rollmarkeringen ett uttryck för det?
"Vad jag syftade på var science-based innovation, från vetenskap till innovation, som är ett av våra kärnvärden och i klartext betyder att vi måste slå vakt om en egen, vetenskapligt gedigen kunskapsbas, och följa den egoistiska principen att vi satsar på för oss viktiga basteknologier och beredskap att tillämpa dem. Vi får inte reducera oss till enbart brokers, utan skall upprätthålla eget kunnande ­ men inte 'idka vetenskap för vetenskapens skull'.

Kamp om kompetens
Räcker kompetensutbudet i landet?
"Vi befinner oss i tuff konkurrens om kunnig ung arbetskraft, och har å andra sidan ­ i överensstämmelse med vår roll som kunskapsutvecklare ­ en funktion som utbildare av ung kompetent arbetskraft för näringslivet. Under detta år har runt 70 personer från vår elektronikforskningsenhet flyttat över till industrin, men givetvis har vi kunnat nyanställa lika många ­ oftast nyutexaminerade som kommer direkt från högskolorna, 'går i lära' hos oss, och flyttar vidare."
Är det inte lite frustrerande för VTT?
"För vår egen verksamhet är det illa, men med tanke på samhället är det faktiskt högeffektiv teknologiöverföring. Vi kan ju inte konkurrera med optionsprogram, men vår trumf är meningsfullt arbete och möjligheten att utveckla sig själv och sitt kunnande ­ och arbeta på en eventuell avhandling i jobbet."
VTT:s verksamhet växer med runt 3 procent i året vilket betyder en personalökning på ett par hundra. Nokias rekryteringsbehov (globalt) är cirka 1 000 i månaden. Konkurrensen om toppkompetenser skärps, inte bara inom elektronik och datateknik. Leppävuori säger att problemet ytterligare kommer att försvåras:
"Inom hela statsförvaltningen går en försvarlig kvot av de anställda i pension det närmaste decenniet, och också hos oss är åldersprofilen den att en stor del av nyckelpersonerna pensioneras under samma period. Vi har satsat på knowledge management och på att prognosticera vårt kommande behov av kunnigt folk och ha en plan för rekryteringen. Samtidigt strävar vi till att öka andelen utländska anställda ­ idag är cirka 95 av våra 3 200 anställda utlänningar, vilket är rätt lite. Vi behöver en bred kunskapsbas och nytt kunnande, och ett mål är därför också att VTT skall utvecklas till en internationellt lockande arbetsplats."
Ännu är engelska inte koncernspråket, men till exempel viktiga dokument på intranet finns också på engelska.

VTT år 2010
Hur kommer VTT att utvecklas på en tioårsaxel?
"Det är min övertygelse att VTT om tio år klart är en organisation med internationell verksamhet, att vi via nätverkssamarbete eller etablering har närvaro i viktiga länder ­ antingen så att vi jobbar med teknologiöverföring till Finland, varvid jag närmast tänker på USA och Japan, eller så att vi strävar efter att vara nära goda kunder. I själva verket ser vi redan nu att våra viktiga kunder internationaliseras och utlokaliserar sin utvecklingsverksamhet till andra länder för att kunnande börjar bli en bristvara i Finland. Därför får vi lov att se över hur vi kan vara med i denna verksamhet ute i världen."
Internationaliseringen har också en annan drivkraft:
"Om det är strategiskt och nationellt viktigt att upprätthålla ett visst kunskapsområde här hemma, exempelvis bioteknik, har vi inte alltid tillräckligt stor kundbas inom området i Finland, utan kan behöva vända oss till internationellt verksamma företag, som kanske inte alls har verksamhet i Finland. Jag är också övertygad om att VTT om tio år kommer att ha ett ännu mångsidigare nätverk här hemma än idag, att de nya inmutningarna Vasa och Åbo utvecklas fruktbart, och att nya kunskapscentra skapas och vi kan erbjuda vårt kunnande lokalt effektivare än just nu."

Starka kort och svaga
Vilka är VTT:s starka områden, och vilka sektorer behöver ses över?
"En styrka är att vi kan inverka på de anställdas utvecklingsmöjligheter och tillsammans forma arbetets innehåll ­ på ett helt annat sätt än man kan göra på exempelvis konsultbyråer och inom industriorganisationer. Då det gäller substans, har vi idag nio forskningsenheter, och på alla sektorer de representerar har vi kunnande som i internationell jämförelse ligger på toppnivå. Vi talar gärna om vårt kunnande inom vissa mikroelektronikområden, och också inom bioteknik har vi enzymkunnande som internationellt ligger i topp ­ likaså vissa datetekniska tillämpningar. Kanske vi idag fokuserar mest resurser på elektronik, bioteknik och datateknik, men det sammanhänger dels med att de är generiska områden, det vill säga kunnande som kan tillämpas."
"Beträffande utvecklingsbehov kan man konstatera att utveckling kontinuerligt behövs över hela linjen. Men jag tror att det viktigaste behovet här gäller fokusering ­ att problemet är att identifiera vad vi skall utveckla, och vad vi måste ha kurage att lämna bort då världen och livet förändras."
För klarare fokusering har man inom VTT definierat fyra strategiska teknologiteman för de närmaste fem åren:
"De är En ren värld, Trygghet och användarsäkerhet, Intelligenta produkter och system samt Framtidens dataöverföringsteknologier. För alla temaområden har vi avdelat projektledare och tanken är att en möjligast stor andel av de statliga budgetanslagen öronmärks för utvecklande av teknologierna inom dessa områden. Jag ser det här som ett 'tvåstegsredskap' med vilket vi kan utveckla organisationens samarbete och synergi, stärka sammanhållningen mellan olika enheter, och samtidigt fokusera våra ansträngningar effektivare."
Svarar VTT:s organisation och arbetspraxis mot dessa och framtida behov?
"Vi har haft nuvarande organisation sedan 1994, och frånsett att justeringar görs kontinuerligt, skall vi nästa år tackla mer genomgripande organisationsförändringar som förverkligandet av vår nya strategi förutsätter. Våren 2001 kör vi igång ett ledarutvecklingsprogram i syfte att bland annat utforma en handlingsmodell för VTT. De ismer som grasserar idag motsvarar inte nödvändigtvis just våra behov, och vi vill utveckla en handlingsmodell i sådan klass att andra forskningsorganisationer ute i världen kommer hit för att 'benchmärka'! Vi satsar också på arbetssätt och kvalitetsstyrning, på att utveckla ett VTT-brand, och på en höjd kommunikationsberedskap ­ vår informationspolitik har lite elakt kallats knapp men torftig. En aktivare internationell roll förutsätter att VTT syns och gestaltas i folks medvetande."

Människorna i fokus
Vilka har varit de största förändringarna inom VTT efter ditt tillträde som generaldirektör?
"Kanske det viktigaste har varit att jag försökt få hela organisationen att tillsammans fundera på hur vi skall arbeta. En sak är också fokus på hur folk orkar med sina jobb. Vi har satsat en hel del på kondition, rehabilitering och också att betona vikten av andlig motion. Själv har jag försökt hinna med konditionssal ett par gånger i veckan, har seriekort till stadsorkesterns konserter, och går gärna på teatern. Det är viktigt att slå vakt också om andra dimensioner än de strikt professionella."
Vilka mål har du uppställt för dig själv de följande fem åren på den här posten?
"Det mesta kretsar nog kring strategin ­ och att höja synergin i organisationen. Internationaliseringen är viktig. Där är utmaningen att inom fem år bygga upp ett internationellt nätverk där VTT har en vägande position. En organisation som VTT brukar internationellt kallas Contract Research Organisation, CRO, som syftar på att man har omfattande samarbete med industrin. Enligt bedömare finns det inom EU i framtiden rum för tre betydelsefulla CRO som opererar internationellt. Vi vill vara en av dem."
Det är en tuff utmaning?
"Finland har ju internationellt klarat sig fint inom kunskapssektorer på sistone. Varför skulle vi inte klara det här?"
- - -
Erkki KM Leppävuoris eget forskningsområde är byggnadsteknologi. Han har med undantag för ett par längre gästspel (Tekes, Rautaruukki) verkat vid VTT sedan 1979, senast som forskningsdirektör för VTT Byggnadsteknik.
Golf är ­ utöver de kanske lätt pliktfärgade konditionssalsbesöken ­ ett andningshål för generaldirektören. Och nästan professionellt: han är chefredaktör för tidskriften Suomen Golflehti som utkommer med sju tjocka nummer i året. Leppävuori gör ingenting halvhjärtat. Tidigare, innan det var golf, var det segling. Men man måste välja, man kan inte hinna med allt.
Han läser gärna, och har ett brett preferensspektrum, men det senaste året har det mest blivit ledarskapslitteratur. Förr spelade han också klarinett, och "sjöng hellre än bra".
Familjen består av hustru, och en dotter som tränar OS-rytt nära Lund. Och två sköldpaddor. De behöver inte rastas.
Ragnhild Artimo

VTT: Från återuppbyggnad och
krigsskadestånd till brand

Statens tekniska forskningscentral VTT grundades med stöd av lag nr 44/1942, vars första paragraf lyder: "I enlighet med riksdagens beslut grundas med statliga medel i Helsingfors stad statens tekniska forskningsanstalt (valtion teknillinen tutkimuslaitos), som verkar i anslutning till tekniska högskolan, men direkt lyder under handels- och industriministeriet."
VTT, vars namn 1972 moderniserades från "anstalt" till "central", hade från starten som uppgift att förbättra den finländska industrins konkurrenskraft och höja välfärden i samhället. Enligt ovannämnda lag skulle VTT idka teknisk forskningsverksamhet för vetenskapliga och allmännyttiga ändamål, utföra teknisk provning för myndigheter och privata uppdragsgivare, samt övriga tekniska forskningsuppdrag, och bistå tekniska högskolan i dess undervisnings- och forskningsarbete.
VTT bestod av tio laboratorier motsvarande tidens och industrins behov. Den nya organisationen och dess verksamhet expanderade snabbt och engagerades givetvis även i folkförsörjningsministeriets verksamhet och krigsskadeståndsindustrin ­ och sedermera för flera år i den massiva återuppbyggnadsverksamheten i landet.
På 70- och 80-talet expanderade VTT till Uleåborg, Tammerfors, Jyväskylä och Outokumpu där nya laboratoriefaciliteter grundades. Efter en organisationsförnyelse 1994 har VTT haft enheter i de stora tillväxtcentren; Villmanstrand inmutades 1974. Till de nya lokaliteterna i Esbo inledde VTT utflyttningen från Helsingfors år 1955. Idag har VTT nio forskningsenheter ­ vilkas namn och uppgifter skiljer sig från originalbukettens.
VTT, vars internationella namn är Technical Research Centre of Finland, har idag runt 3 200 anställda,varav 2 300 i Esbo. Omsättningen 1999 uppgick till 1,2 miljarder mark, intäkterna till 840 miljoner mark (373 miljoner från den privata inhemska sektorn). Cirka 30 procent av VTT:s budget täcks med statliga medel direkt från handels- och industriministeriet. Dessutom kanaliseras till VTT via Tekes cirka 240 miljoner mark.
Ragnhild Artimo

Erkki KM Leppävuori i korthet

Född i Varkaus 1951
Utbildning: Studentexamen 1969 från Var- kauden yhteiskoulu; diplomingenjör 1974 från Tekniska högskolan; tekn.lic. 1977, TH
Karriär: bl.a. forskare 1974­77, TH; tf bitr. prof. 1978­79, TH; bl.a. forskare och forsk- ningsprofessor 1979­83, VTT; speciallärare 1981­86, TH; sektionschef 1983­86, Tekes; professor och laboratoriedirektör 1986­89, VTT; marknadsförings- och teknologidirektör 1989­94, Rautaruukki; professor och forskningsdirektör 1994­99, VTT, och dess generaldirektör från november 1999.
Förtroendeuppdrag: bl.a.viceordförande för Stålbyggnadsföreningen i Finland 1988­, medlem i Teknillisten Tieteiden Akatemia 1996­, styrelsemedlem i International Council for Research and Innovation in Building and Construction CIB 1998­, direktionsordförande för Helsingin luonnontiedelukio 1999­2000, styrelsemedlem i Stiftelsen för teknikens främjande 2000­, medlem i Teknologiska delegationen 2000­, chefredaktör för Suomen Golflehti 1997­
Familj: hustru och en dotter