Fram för bättre betongkunnande Tiden är det bästa och omutligaste testet för betongbyggande. Det räcker inte med två månader, eller två år. När missarna i betongbyggande kommer i dagen har den fuskande byggfirman för länge sedan tagit pengarna och flytt. Med rätt sanering kan mycket räddas ­ men inte allt. Trä förgår. Betong består. Också betongbyggnader som från bör-jan är fuskverk. Det kan ta årti-onden innan sanningen om dåligt betongbyggande kommer i dagen. Men om man skulle riva t.ex. alla hafsbyggda betonghus från 70- och 80-talet skulle man få ett övermäktigt avfallsproblem, säger Aino Heikkinen. Bättre att sanera än rasera. Och allra bäst att bygga bra, för en livscykel på hundra år. Europas första betongforskningscenter specialiserat på fasadbehandling och -sanering finns i Kotka. Aino Heikkinen, byggnadsingenjör, företagare, forskare och innovatör, har från Siilinjärvi i Savolax utlokaliserat utvecklings- och engineeringföretaget CT Heikkinen och utbildningsenheten CT Koulutus till hamnstaden, där hon grundat CT Center. CT står för Concrete Technology. CT Laastit, enda tillverkande enheten i företagsbuketten, finns kvar i Siilinjärvi. Vatten, vind och vetande CT Centre skall samla, utveckla och utnyttja betongkunnande genom att ackumulera databaser, ordna kurser och seminarier, och forska. Etableringsorten är idealisk: nära huvudstaden, nära östmarknaden, nära havet som förenar till Europa, och framför allt med ett skiftande, krävande klimat ­ regn, fukt, salta vindar, stora temperaturväxlingar olika årstider ­ som ger ypperliga möjligheter att testa betongteknologi. "Centret hyr av staden en förtjusande hundraårig tegelbyggnad, ett f.d. bryggeri i stadsdelen Metsola, och vi får möjlighet att på området mellan hamnen och havsstranden uppföra betongfasader för långtidstestning av olika material och metoder." CT Centres verksamhet körde igång i september med ett treårigt internationellt utbildnings- och forskningsprojekt kring sanering av betong- och tegelfasader. Samarbetspartners som är aktuella är bl.a. Statens tekniska forskningscentral VTT och Tekniska högskolan i Otnäs, man förhandlar också med Tammerfors tekniska högskola (TTKK), Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg och Norges Teknisk-Naturvitenskapelige Universitet (NTNU) i Trondheim. Även ett tiotal byggnader i behov av sanering, flera av dem i Kotka, 'deltar' i projektet, likaså byggnader i Kotkas vänstäder Tallinn, Kronstadt och Gdynia. I Finland täcker projektet också saneringen av två tegelkyrkor: S:t Paulus-kyrkan i huvudstaden och ortodoxa kyrkan i Tammerfors. Centret kommer att ansöka om EU-forskningsanslag för projektet, vars budget går på ca 70 Mmk. De första kurserna har också startat. "Just nu forskar eller utbildas ca 40 personer vid centret, och kring årsskiftet närmare 80", säger Heikkinen. "Då alla faciliteter fås i bruk nästa år räknar vi med ett par hundra studeranden." Hon siktar på att ha utbildat 500 vid centret per år 2005. Längre livscykel Aino Heikkinen har jobbat med betong sedan 1976, först som betonglaborant vid ett (numera konkurrerande) betongföretag, senare som VD för dess systerföretag, och sedan 1992 som företagare, internationellt prisbelönt innovatör och utbildare. Hon har bl.a. profilerat sig som utvecklare av microproposing: hur kalibern på sanden ­ sandkornens storlekar, speciellt de minsta på några mikrometer ­ påverkar betongens egenskaper och lämplighet för olika objekt, vilket ger möjlighet att skräddarsy 'betongrecepten' enligt användning och behov. Storkyrkan och Glaspalatset i Helsingfors har sanerats enligt hennes metoder. Heikkinen menar att betong, 'artificiell sten', skall hålla i hundra år och mer. "Dels kan hållfastheten påverkas genom själva materialet, betongens sammansättning, men lika viktiga är arbetsmetoderna, hur man gjuter betongen, och rätt efterbehandling. Sistnämnda fuskas det ofta med, tid är pengar, och hetsade entreprenörer under konjunkturpress frestas att negligera den biten för att den kräver tid ­ och fusket inte märks genast." Betongen måste tålmodigt 'vattnas' för att torka tillräckligt långsamt för att dess bästa egenskaper skall komma fram. "Betong stelnar snabbt ­ många av dagens betongslag har faktiskt tillsatsämnen som accelererar stelnandet ­ men vissa av materialets egenskaper kräver veckor, rentav månader att utvecklas, och då under förutsättning att betongens eftervård sker på rätt sätt." I Mellaneuropa har betong i över hundra år framgångsrikt använts som uppskattat byggmaterial ­ de allra tidigaste tillämpningarna torde vara vattenledningsrör ­ och har inte 'dåligt rykte' som här. Orsaken är att söka hos användarna, inte mediet, menar Heikkinen. "Felet har ofta varit att man hit importerat både arbetsmetoder och betongmaterial från Mellaneuropa, och resultaten har varit olyckliga. Klimatet i Finland är inte likadant som det mellaneuropeiska, vi har extremare temperaturväxlingar, och speciellt kyla efter fukt är jobbigt för betong: vatten utvidgar sig 9 procent mera än betong då det fryser till is, varvid sprickor uppstår i betongen om den innehåller fukt ­ vilket den gör om den inte fått torka tillräckligt långsamt, eller om betongens yta, t.ex. målfärg, är alltför tät och inte 'andas'." Därför är det viktigt att man forskar i och utvecklar betongteknologi i det klimat där den skall tillämpa. Porositet är en centralt fokusområde och objekt för ett långsiktigt forskningsprojekt som CT Engineering, sedermera CT Center, bedriver i samarbete med VTT. Målet är att ta fram optimalt porös betong med goda hållfasthetsegenskaper. "Ett annat delområde är fuktisolering av betongbalkonger. Finländska byggare har ofta missförstått materialet, sett betong som 'vattentätt' och negligerat att sätta in ett vattenisolerande skikt, vilket gjort att betongbalkonger vid regn absorberat vatten som sedan vid köldgrader frusit och gett upphov till sprickbildning. Denna grundläggande miss är extremt ovanlig i vårt västra grannland." Sanering stor byggbit Betongbyggnader har potentiellt lång livcykel och har ­ speciellt under 70- och 80-talet ­ ofta varit offer för skanda-löst fusk med material och metoder. Det är inte förvånande att saneringsbyggande idag utgör den största biten av all byggverksamhet. Det välkomnar Aino Heikkinen: "Då man bygger nytt är det enklare att ha koll på material och arbetsprocesser. Sanering är mer av en utmaning och kräver att man sätter sig in i den befintliga byggnadens anatomi och materialhistoria för att kunna medicinera rätt. Sanering måste utföras på den gamla byggnadens egna villkor, man måste 'lyssna på patienten'. Om det inte finns dokumentation får man ta laboratorieanalys av byggmaterialet till hjälp." Hon upplever krävande saneringsprojekt tillfredsställande inte endast som tekniska utmaningar, utan också genom deras positiva miljöeffekter. "Betong är redan i sig ett miljöskonande byggmaterial genom att det har mycket lång livscykel, rätt använt och rätt skött. Det förorenar inte, och är till sin karaktär nära kusin till natursten. Sanering säkrar fortsatt användningstid för byggnaden, vilket minimerar behovet av nya material och ny energi. Och naturligtvis handlar det också om att säkra att gamla byggnader och arkitektur från olika tidsperioder har sin plats i nationens byggnadsbestånd." Heikkinen definierar sin egen verksamhetsstrategi: "Då jag blir tillfrågad hur det är att vara företagare i denhär branschen brukar jag säga att jag koncentrerar mig på att skapa nytt kunnande, businessaspekten blir sekundär." Företagsbuketten kan klart klassas som ett utvecklingsföretag, det är bara CT Laastit som har 'fysisk' tillverkning. Med en anspråkslös totalomsättning på "runt 10 Mmk varav över 20 procent går till FoU" är huvudprodukten kunnande, från långt specificerade bruksanvisningar för produkterna till helhetslösningar för krävande projekt. Men ni måste ju leva på något fakturerbart? "Vi lever nog, och har också amorterat av företagslånen hyfsat. Vi är ett undantag som bekräftar regeln att utveckling inte försörjer sig själv. Vi har siktet inställt långt, med det nya centret. Det kunnande som ackumuleras matas in i nya produkter ­ alla våra produkter har från starten varit helt självutvecklade." Specialisering och skräddarsydda lösningar är konceptet också framdeles: "Finland är ett litet land, vilket långt dikterar villkoren för branschen. Vill man vara stor här måste man välja medelvägsprodukter som kan bulkoproduceras. Vi vill inte vara stora, därför har vi möjlighet att specialisera oss. Vi har andra intressen än de stora tillverkarna." För CT Centre är hennes vision klar och konkret: "Det är min dröm att då man om tio år frågar exempelvis en tysk planerare var det mest omfattande saneringskunnandet står att finna i Europa, så kan han tveklöst svara: I Kotka, i Finland! För att det ska bli verklighet måste vi jobba på att genom forskning höja betongens värde och image, så att materialet uppfyller de förväntningar man har rätt att ställa på det. Och då ökar ju också kilopriset." Ragnhild Artimo CT-företagen CT (Concrete Technology) Heikkinen (engineering och FoU), CT Laastit (specialmur- bruk, cementfärg och massa), samt CT Koulutus (utbildning), av vilka CTH och CTK nu sammanslagits till CT Centre (internationellt forsknings- och utbildningscenter) Grundade 1992, 1995, 1997 och 1999 Omsättning: ca 10 Mmk 1998 Antal anställda: 17 (1999) VD/grundare: Aino Heikkinen Ord på vägen Betong (franska: betón, engelska: concrete): blandning av cement, samt t.ex. sand, stenar och vatten. Stelnar till hårt (byggnads)material. Betong är ett hydrauliskt material, d.v.s. stelnar även under vatten. Cement (fr. cément, eng. cement): hydrauliskt bindmedel som blandat med vatten hårdnar. Används vid beredning av betong och murbruk. Murbruk (fr. mortier, eng. plaster, finska laasti): av bindmedel (vanl. kalk eller cement) samt sand och vatten framställd blandning som används att binda murstenar (bl.a. tegel) vid varandra samt för rappning av väggar och tak.