Finländarna bland toppländerna i uppfinningsrikedom Förra året ansökte finländska privatpersoner, forskare och företag om 2500 patent. Uppfinningsstiftelsen har listat de största finländska uppfinningarna genom tiderna. Under det gångna årtusendet har finländarna kommit med en brass med uppfinningar. I slutet av förra året publicerade Uppfinningsstiftelsen en lista på de största finländska uppfinningarna. Det blev en lista med 15 uppfinningar tisdmässigt jämnt fördelade under 1900-talet ­ fyra av uppfinningarna var från 90-talet. "Den finländska innovationen och uppfinningsverksamheten är fortfarande på toppnivå. Sammanlagt gör finländska privatpersoner, forskare och företag nästan 2 500 patentsökningar varje år, vilket i förhållande till folkmängden ger Finland fjärdeplatsen efter Japan, Tyskland och Sverige", berättar Uppfinningsstiftelsens verksamhetsledare Kari Sipilä. Uppfinningsstiftelsens främsta uppgift är att stöda och främja uppfinningsverksamheten med rådgivning, bedömning, riskfinansiering och produktutveckling. En annan roll som ökar i betydelse är enligt Sipilä att i den allmänna debatten lyfta fram vikten av att värna om finländskt kunnande med tanke på framtiden. Årligen tar Uppfinningsstiftelsen emot cirka 2 200 förslag till uppfinningar och närmare 900 finansieringsansökningar. De positiva riskfinansieringsbesluten uppgick förra året till över 300, och vart femte projekt kommersialiserades. Årligen använder stiftelsen över 25 miljoner mark för att främja uppfinningsverksamheten. Huvuddelen av stiftelsens verksamhet finansieras av handels- och industriministeriet. De största finska uppfinningarna Uppfinningsstiftelsen har de senaste åren satsat även på informationsverksamheten, och ett led i utvecklandet var publiceringen av en lista över det förra årtusendets viktigaste finländska uppfinningar. Listan arbetades fram i grupp inom Uppfinningsstiftelsen. "Vi strävade till att hitta uppfinningar som återspeglade olika tidsperioder. Men i många fall var det inte alltid så lätt att bedöma vad som är en uppfinning. Finländsk innovation, forskning och produktutveckling har förstås satt en stor prägel på många områden, även om själva uppfinningen har skett i ett annat land. Finska innovationer som spelat stor roll för landet är t.ex. isbrytarutvecklingen i början av 1900-talet, gengasmotorn och varför inte Molotovs Coktail. Det är också svart att bedöma och jämföra hur viktig en uppfinning är. Då uppfinningslistan sammanställdes beslöt vi till sist att utgå ifrån uppfinningens betydelse under dess egen tid. T.ex. AIV-fodret spelar väl i dagens värld inte en så stor roll, men var ett stort framsteg på sin tid", säger Sipilä. Uppfinningsstiftelsens lista karakteriseras av att alla uppfinningar skett på 1900-talet. "Det hänger säkert ihop med Finlands utveckling som självständig stat. Före det var man kanske van vid att det mesta kom från utlandet", säger Kari Sipilä. Han påminner även om hur krigsskadeståndet efter kriget gav en ordentlig spark åt den inhemska industrin och innovationen. "För att klara av efterkrigstiden krävdes att alla drog åt samma håll. Den attityden övergick sedan naturligt i statsmaktens kontinuerliga satsningar på finländsk innovation; Sitra, Finnvera (f.d. Kera), Uppfinningsstiftelsen och Teknologiska utvecklingscentralen Tekes." Övergången från det agrara samhället via industrisamhället till tjänste- och informationssamhället återspeglas bra i siffrorna. "År 1999 satsade finländska företag och staten 22 mrd mark på forskning och produktutveckling, vilket är cirka tre procent av bruttonationalprodukten. Vårt system för att stöda innovation skulle duga som exempel åt många länder." "Det som särskiljer oss från andra organisationer är att vår service och vårt kunnande finns till förfogande speciellt för privatpersoner. Stiftelsen har rönt uppskattning som en oavhängig organisation, som stöder självständiga uppfinnare i Finland." Nya satsningar De senaste åren har Uppfinningsstiftelsen gjort stora satsningar på att utveckla verksamheten. "Företagsvärlden har alltid uppskattat stiftelsens bedömningar av potentiella uppfinningar och det tekniska kunnandet, men önskat mera kommersiell expertis. För tillfället bygger vi ut nätverk för att förbättra de kontinuerliga kontakterna till industrin, universiteten, högskolorna och yrkeshögskolorna." Kari Sipilä påminner ändå om att stiftelsens viktigaste målgrupp är privatpersoner och småföretag, som inte har möjlighet att avlöna egna patentexperter. "Forskningsverksamheten vid universiteten och företagens teknologiutveckling kan få stöd t.ex. hos Tekes. Men vi är den enda möjligheten för privatpersoner att få finansiering." Rabbe Sandelin   De största finländska uppfinningarna, i kronologisk ordningsföljd 1. Filmuppfinningar, Eric Tigerstedt, 1912­1924 2. Abloy-låset, Emil Henriksson 1918 3. Suomi-maskinpistolen, Aimo Lahti 1922 4. Radiosonder, V. Väisälä 1931 5. AIV-fodret, A.I. Virtanen 1932 (Nobelpriset i kemi 1945) 6. Torkskåpet, Maiju Gebhardt 1943 7. Flamsmältning i kopparframställning, Petri Bryk 1947 8. Xylitol, Finska Socker: flera finländska och utländska forskare, 1974 9. Utveckling av pappersmaskiner och miljöskyddsuppfinningar, Matti Kankaanpää och andra från 1960-talet framåt 10. Hjärtfrekvensmätare, Seppo Säynäjäkangas 1975 11. Bioupplösliga insatser vid vård av benbrott, Pertti Törmälä 1986 12. Uppfinningar i anslutning till mobiltelefoni och datateknik, Nokias forskningsgrupper på 1990-talet 13. Internet­krypteringsmetoder, Tatu Ylönen m.fl. 1990-talet 14. Kolesterolreducerande margarin, Raisio-koncernen 1995 15. Design som framgångsfaktor under 1900-talet t.ex. bland saxar   1. Eric Tigerstedt demonstrerade i Berlin 1917 det första fungerande ljudfilmssystemet. Han hade även visioner både om tv och mobiltelefoni. I sin dagbok skrev han bl.a: "Det kommer ännu en dag då människor sitter i sitt vardagsrum och följer med världshändelserna med ett elektriskt öga". År 1917 patenterade han en hopfällbar telefon i fickformat med en speciellt tunn kolmikrofon. Tigerstedt dog i sviterna efter en bilolycka år 1925. 2. Idén till Abloy-låset fick kontorsmaskinmekanikern Emil Henriksson då han arbetade med ett kassaskåp. Han fick patent på sin uppfinning 1919, och sedan dess har Abloy-låset hört till de kändaste varumärken i branschen. 3. Aimo Johannes Lahti tillverkade sin första maskinpistolprototyp kring 1920. Prototyp M/22 hade flera nya konstruktionslösningar som patenterades 1922, men det var Suomi modell 1931 som i kombination med Yrjö Koskinens trummagasin på 70 patroner utvecklades till den legendariska Suomi-maskinpistolen. Vapnet var både noggrant, pålitligt och hållbart. Den teoretiska skottfrekvensen är 700­1000 skott/minuten beroende på patronen. 4. Radiosonderna och Vaisala Oy:s andra meteorologiska instrument och produkter var föregångare inom den finländska hich-tech-exporten. Vilho Väisälä utvecklade de första finska ballongsonderna 1931. Sonderna mätte lufttryck, fuktighet och vindar på 20­40 km:s höjd och skickade informationen med radiosignaler till markstationerna. 5. AIV-lösningen och forskningen kring den låg bakom Nobelpriset i kemi, som gavs åt Artturi Ilmari Virtanen 1945. Uppfinningen beviljades patent 1932. Virtanen och hans forskarteam utvecklade produkten i Valios laboratorier med målet att förbättra mjölkens smak-, doft- och hållbarhetsegenskaper. AIV-metoden går ut på att förbättra hållbarheten i färskfoder genom att öka surhetsgraden i fodermassan. AIV-fodret används fortfarande i länder där vinterutfodring av boskap är problematisk. 6. Torkskåpet är en betydande finländsk uppfinning som utvecklades under ledning av Maiju Gebhard i Arbetseffektivitetsföreningen åren 1944­45. Fr.o.m. 1948 inledde Enso-Gutzeit den industriella tillverkningen på basen av föreningens ritningar. Fortfarande finns uppfinningen i nästan varje kök. 7. Flamsmältningsmetoden i förädling av kopparmalm har blivit en av de ekonomiskt mest betydande uppfinningarna för Finland. Outokumpu fick 1947 patent på Petri Bryk och Johan Ryselins uppfinning. I processen utnyttjas råvarans egen förbränningsvärme. Processen tar även tillvara svaveloxiden, som tidigare släpptes ut i luften. 8. Xylitol eller björksocker har blivit den finländska livsmedelsindustrins första världsframgång. Trots att xylitol som ämne var känt redan långa tider var det Finska Socker, sedermera Cultor, som 1969 patenterade flera uppfinningar i samband med tillverkning av xylitol. 10. Hjärtfrekvensmätaren har under 90-talet erövrat sport- och motionsvärlden. Seppo Säynäjäkangas, som grundade Polar Electro, fick idén då han under en skidtur började fundera på konditionshöjning och mätning av konditionen. Idén stöddes av Skidförbundet och Uppfinningsstiftelsen och det första patentet söktes 1975. 11. Pertti Törmälä utvecklade på 80-talet bionedbrytbara stavar av polymer för behandling av benfrakturer. Kring innovationen byggde han upp en företagsbukett (Nasdaq-noterade Bionx Implants) som klarat tröskeln till den amerikanska marknaden. 12. Den finska mobiltelefonins rötter ligger i mobilkommunikationsforskningen som stöddes av försvarsmakten och statsjärnvägarna under 1970-talet. Det första mobiltelefonsystemet ARP följdes av storframgångarna NMT år 1982 och GSM år 1992. I utvecklingen av mobiltelefoni och datateknik står Nokia idag i främsta ledet med tusentals forskare och produktutvecklare. Nokia satsar idag lika mycket på forskning och produktutveckling som den finska staten. Nokias forskarteam står för de flesta patenten som söks i Finland. 14. Det kolesterolreducerande margarinet, som marknadsförs under namnet Benecol, är ett exempel på samarbete mellan universitetsforskning och företagssamarbete. Ett forskarteam inom Raisio-koncernen utvecklade metoderna som ledde till att stanolester kan användas i en effektivt kolesterolreducerande form. De första patenten söktes 1991. 15. Fiskars legendariska sax förekom för första gången i Fiskars årsberättelse 1971. Saxen var ett resultat av nya innovationer inom slipmetoder och finsmide. Så småningom utvecklades dessa nya metoder till en lönsam tillverkning inriktad på konsumentmarknaden, med exportmarknader världen över.