Statusprylar på jobbet
Släpp loss schimpansen inom dig!

Räcker optioner och bonusar inte längre till för att sporra till bättre prestationer? Satsa då på statusprylar ­ de kan ha en betydligt större effekt på motivationen än en löneförhöjning.
Men jakten på status kan också leda till destruktiv maktkamp.

Flotta arbetsrum, skrivbord i storlek som mindre landningsbanor, sek- reterare, stiliga tjänstebilar och tjänsteresor i business class ­ nej, på senare år har sådana statusprylar ansetts vara omoderna, orättvisa och alldeles för dyra. Ett mer demokratiskt och utjämnat förmånssystem har förordats.
Men flera internationella guruer på management och motivationsfrågor säger nu att likformigheten har drivits för långt. Längtan efter statusprylar är ett i människan djupt liggande behov, menar man, och det är oklokt av företagsledningarna att inte utnyttja det för att öka medarbetarnas motivation.
"Det har lyckligtvis kommit en 'backlash' mot alla ansträngningarna att tämja vår drift efter status", säger Adrian Furnham, psykologiprofessor vid University College i London i en artikel i Financial Times.
"Människans ego är något mycket kraftfullt och företagen bör lära sig att exploatera det."

Statusbehovet genetiskt
Forskare vid Insead, managementskolan utanför Paris, har forskat i detta allvarliga ämne och skrivit en artikel i The European Management Journal. De menar att driften efter status är genetisk och alla försök att tämja den lönlösa. Tester har visat att halten av serotonin ­ hjärnans 'må-bra-ämne' ­ tenderar att öka när människor får en befordran och en ny titel.
Forskarna drar paralleller med schimpanser i djungeln som konkurrerar om en banan ­ de manliga schimpanserna visar tänderna, försöker göra sig större än de egentligen är, skriker och skakar grenar allt de kan, tills konkurrenterna retirerar.
Forskarnas råd till företag och chefer är: Släpp loss schimpansen inombords! Bejaka driften efter status och dominans. Stort tjänsterum, lunch med verkställande direktören eller chansen att vara med i ett högstatusprojekt är exempel på mänskliga möjligheter att visa tänderna mot varandra och de kan göra underverk för motivationen.
Forskning sägs ha visat att en sådan enkel sak som att få skaka hand med vd kan få medarbetare att ge järnet.
"Om storleken på skrivbordet blivit en statusfaktor i ert företag, använd det. Det är bra mycket billigare än löneförhöjning men kan ha samma effekt", menar en av författarna, Christoph Loch, docent i Technology Management vid Insead.
Systematiska experiment har visat att människor kan föredra högre status framför högre lön. En rad forskningsprojekt har för övrigt kommit fram till att system med resultatbaserade löner och bonusar inte har speciellt stark effekt på prestationer ­ om ens någon alls.
Gärna högre lön ­ men först en fin titel alltså, förenklat uttryckt. Att status i olika former har så stor betydelse och sitter så djupt i den mänskliga naturen sägs bottna i att status under århundradena och årtusendena betytt bättre tillgång till resurser av olika slag ­ till exempel mat. Därför är vi programmerade att söka efter status.

Destruktiva drag
Men vår djuriska drift efter status och dominans kan som alla vet också bli destruktiv, leda till rivalitet och 'revirpinkande', kamp för att få så många underställda som möjligt eller en maximalt stor budget. Företagsledares ibland oändliga behov av bekräftelse kan leda till att de köper företag för att få ökad makt och fler att bestämma över snarare än för att det är företagsekonomiskt riktigt.
Det finns också många exempel på att fusionsförsök spruckit av statusskäl. Ett planerat samgående mellan läkemedelsföretagen Glaxo Wellcome och SmithKline Beecham för några år sedan stoppades när de två verkställande direktörerna inte kunde enas om vem som skulle bli koncernchef.
Det gäller att använda motivationsfaktorn status på ett klokt sätt. Ett genomtänkt statussystem kan motverka avarter och starkt öka motivationen menar förespråkarna.
Status är flexibelt och relativt. Varför strävar miljardärerna i Silicon Valley efter fler och fler miljarder, större och större segelbåtar och tjusigare privata flygplan ­ jo, naturligtvis för att bräcka de andra miljardärerna...
Statusprylars betydelse är också starkt kulturellt betingad. I Tyskland är till exempel bilen en mycket stark statussymbol och där finns ju också flera riktiga högstatusmärken.
Förmodligen är vi i Norden något mindre besatta av statusprylar än man är i många andra länder ­ men nog finns behovet hos oss också.
"I Norden finns ju Jantelagen ­ vilket gör att statussymboler ofta är diskretare än i till exempel USA. Men behovet av att visa status finns alltid", säger Christoph Loch på Insead.
Han håller med om att män tenderar att sträva efter status- och maktsymboler mer än kvinnor. Men det är den generella bilden. Många kvinnor är också starkt intresserade av status. Generellt kan sägas att män och kvinnor tenderar att sträva efter olika typer av statussymboler ­ kvinnor är till exempel inte lika fixerade vid tekniska prylar som många män.

Cheferna föredömen
Hur skall man då göra för att utnyttja status som motivationsfaktor? Först och främst gäller det, menar forskarna vid Insead, att ta reda på vilka som är de informella statussakerna i företaget, vad som innebär status. Det kan nämligen skilja betydligt mellan olika bolag. De flesta företagsledare vet inte vad som är de laddade statussymbolerna i deras företag ­ och vet de det så ogillar de det. Vilket är fel attityd, bättre är att förstå det här behovet och använda det konstruktivt än att försöka trycka ned det.
Nästa steg är givetvis att bestämma kriterierna för statussymboler, alltså vad som skall belönas med sådana ­ hårt arbete, samverkan, kostnadsmedvetande, kreativitet eller vad det kan vara.
Det är mycket viktigt att kriterierna för att få statussymboler är klara, rimliga och begripliga. Annars uppstår mer skada än nytta.
Det gäller också för företagsledningen att föregå med gott exempel. Det är till exempel ack så vanligt att ledningen säger att kostnadsmedvetande är ett viktigt mål men cheferna inte lever upp till det själva.
Det är alltså ingt fel på status ­ men den som belönas skall också vara värd det. Att befordra någon som är notoriskt slösaktig sänder totalt fel signaler inom organisationen.
Stellan Björk