Månadens person:
Marianne Bargum, vd för Söderström & C:o
Nu dominerar det breda berättandet

Storsäljare syns, men läroböcker ger levebrödet, säger Marianne Bargum som lett Söderström & C:o sedan 1996. Hon ser som förlagets styrka smidighet, samarbete över förlags- och riksgränser, och långsiktiga utvecklingssatsningar som beaktar både läsarnas och författarnas behov.

Finlandssvensk litteratur har en distinkt profil, och den synligaste biten de senaste åren har varit det breda berättandet, säger Marianne Bargum, vd för Söderström & C:o. Ett annat iögonenfallande drag i den finlandssvenska bokutgivningen är den starka lyriska ådran med rötter i modernismen.
Marianne Bargum har en bakgrund med förankring i litteratur som bokrecensent i olika medier och projektchef vid Informationscentralen för Finlands litteratur innan hon engagerades som litterär chef vid Söderströms 1991 då förlaget fyllde 100 år. Fem år senare efterträdde hon Carl Appelberg på vd-posten. Hon började vid förlaget då både branschen och nationen upplevde en djup recession.
"Min uppgift som litterär chef var att bokföra och administrera inflödet av manuskript och ansvara för att de behandlades inom rimlig tid. Det finns ett stort skrivintresse i Svenskfinland, och vi får in ett hundratal manus på årsnivå. Under tio år har jag numrerat dem och kommit upp till drygt tusen. Vi ger ut cirka 30 egna titlar per år, och antalet nya titlar är runt 80 om man inkluderar de delupplagor vi importerar från Sverige."
Oftast sköts det första läsandet av en lektör, en betrodd person som utvärderar manuskriptet. Då det antas för publicering, är följande skede språkgranskning och redigering i samråd med författaren ­ men manuset skrivs inte om, som praxisen ofta är i anglosaxiska länder.
För att den färdiga boken skall hinna ut i till hösten ­ vilket är varje respektabel boks första plikt ­ skall manuset inlämnas före våren; helst före årsskiftet.
Utgivning lagom till julmarknaden ter sig förståelig också för en lekmannaobservatör, men det ligger en djup branschmystik i att nästan alla böcker kommer ut på hösten och bara ett fåtal på våren. Bargum har heller ingen rationell förklaring, men konstaterar att denna skråtradition är stadd i upplösning: allt flera förlag tidigarelägger viktiga verk till augusti, och några djärva utgivare ­ bland dem svenska Norstedts ­ vill skapa en ny boksäsong på våren.

Fram med författaren!
De finlandssvenska förlagen kännetecknas inte av astronomiska upplagor och försäljningssiffror, konstaterar Bargum. En eller två titlar kan avgöra hela årsresultatet. Namnen i författarstallet ger förlaget en viktig konkurrensfördel. Litteraturprisen ger synlighet, och eftertraktas lika hett som VM-guld i ishockey.
För Söderströms har de hetaste egna stallnamnen de senaste åren varit Kjell Westö (Drakarna över Helsingfors och Vådan av att vara Skrake) och Monica Fagerholm (Underbara kvinnor vid vatten) i romanklassen, samt Tove Appelgren (Vesta-Linnéa och Monstermamman) i barnboksklassen.
"Sedan slutet av 80-talet har den finlandssvenska romanen blommat upp, Före det dominerades utgivningen av självbiografier och namn som Henrik Tikkanen och Christer Kihlman, samt lyrik och essäer, båda starka finlandssvenska genrer. Nu har den brett berättande, ofta ambitiöst tids- och miljöskildrande romanen blivit den mest efterfrågade litterära produkten. Westö är unik i vår litterära flora genom att han inte bara blivit en framgång på finska ­ finska förlag har visat ett ökande intresse för finlandssvenska romanförfattare ­ utan för att han klarat marknadströskeln till Sverige, som av hävd varit svårforcerad härifrån. En mätare på Westös succé i Sverige är pocketutgåvor, som givetvis sålt bra även härhemma. Generellt är den finlandssvenska marknaden för liten för egna pocketutgåvor."
När kommer nästa Westö-roman?
"Vi hoppas den kommer så snart som möjligt", säger Marianne Bargum med eftertryck. "Westö utkommer på norska i vår, och flera översättningar till europeiska språk är under förhandling. Men vi har faktiskt andra framgångsrika författare, som Ulla-Lena Lundberg och Lars Sund som alltid är storsäljare."
En vit fläck på den finlandssvenska litteraturkartan är thrillern ­ kuriöst, eftersom traditionen är stark både på finska sidan och i hela Norden.

Barnböcker utmaning
En gammal förläggarvisdom är att det är svårt att skriva för barn och ungdom. Det kräver en speciell intuition att kliva in i en annan generations skor. Barnböcker är dyra utgåvor också genom illustrationsbiten.
"En utmaning för oss är att hitta de goda manusen, och sedan ge de goda manusen en chans genom att hitta de goda illustratörerna. Från den finlandssvenska plattformen är dessutom konkurrensen från Sverige förkrossande."
Men succéhistorier sporrar. Då Söderströms fick Tove Appelgrens debutmanus om Vesta-Linnéa vädrade man genast morgonluft, och föreslog samarbete med det finska förlaget Tammi, som hade en lämplig illustratör ­ plus kontakter med en dansk bokklubb. Resultatet var samtidig utgivning på tre språk, tryckning i Danmark ­ och en braksuccé som genererade beställningar till biblioteken i Sverige. Bargum berättar att förlagets 'vuxenförfattare' i högre grad börjat intressera sig för att skriva för barn.
Fantasy-trenden har stärkts i kölvattnet av Harry Potter-fenomenet, som väntats 'bringa barnen tillbaka till boken'.
Faktaböcker är just nu ett frågetecken. Globala trender indikerar en ökad efterfrågan, men försäljningen av faktaböcker i Finland sjönk i fjol. De finländska förlagen håller andan medan man benar ut om dykningen varit temporär.
Faktaböcker är krävande, binder upp redaktionella resurser i omfattande förarbete, och är kostsamma att illustrera. Men genren är viktig på sikt. Förlagets policy är att satsa på att sålla fram högklassiga fackboksprojekt som kan förverkligas genom att poola resurser med finska eller svenska förlag.
Söderströms ekonomiska ryggrad är läroböckerna, som står för två tredjedelar av omsättningen. Läroboksproduktionen förutsätter en fokuserad satsning på kontakter med användarfältet och identifiering av behoven där. Bargum konstaterar att det finns en stor efterfrågan på finlandssvenskt material ­ större än förlagets möjligheter att möta den.

Samarbete ger styrka
Söderström & C:o grundades 1891 genom att avskilja den svenska utgivningen från den finska i det 1878 i Borgå grundade förlaget Werner Söderström. Men idag är banden till WSOY inte starkare än till andra finländska förlag.
"Vi har samarbete med andra finländska förlag enligt normal praxis, och kollar regelbundet upp varandras utgivningslistor. Vi har gemensamma författare ­ främst så att de finska förlagen har våra författare på sina listor för finsk utgivning. Otava har till exempel Westö och Fagerholm. Flera finska förlag satsar på finlandssvenska författare, och för dessa öppnar det vägen till större upplagor och läsekrets ­ bland annat via de finska bokklubbarna."
Många har undrat varför inte Söderströms själv ger ut sina författare på finska, som Schildts gör i viss omfattning.
"Vi anser att det är en rikedom för våra författare att via finska förlag få del av det fulla spektret av den finländska litterära marknaden. Dessutom skulle det vara mer resurskrävande för oss att gå in på den finska marknaden".
Det är naturligt att jämföra de finlandssvenska 'huvudförlagen' Schildts och Söderströms. Vem är bra på vad?
"Vår styrka är en viss generation skönlitterära författare i 40­50 års åldern ­ främst de redan nämnda. Inom lyrik är vi jämnstarka, Schildts har sin Arvid Mörne-tävling via vilken förlaget rekryterat nya lyriker. På läromedelssidan delar vi på marknaden ­ vi är kanske starkast på gymnasiet, Schildts på högstadiet. Beträffande faktaböcker har Schildts en starkare position genom satsning på bland annat stora verk i flera band."
Söderströms och Schildts har i åratal haft samarbete på de viktigaste bokmässorna, bland annat Göteborgsmässan, och en 'enad' finländsk front har definitivt varit fruktbar i dessa sammanhang.

Strategier och svaga signaler
Samarbetsskicklighet är en kärnkompetens för små företag. Med 14 anställda och en omsättning senaste år på cirka 13,8 miljoner mark eller 2,3 miljoner euro har Söderströms ett litet företags flexibilitet och sårbarhet.
På lärobokssektorn är samarbete en nyckelstrategi. Söderströms importerar flera tiotals titlar per år från elva förlag i Sverige, håller dem i lager, och kan snabbt leverera dem till ett trettiotal bokhandlar runtom i Svenskfinland. Också svensk skönlitteratur ingår i konceptet och breddar förlagets litterära register. Senaste år köpte Söderströms in sig i svenska Atlantis vilket förbättrar förutsättningarna att erbjuda verk på svenska i båda länderna.
Det gäller att fånga upp svaga signaler om förändrat läsarbeteende ­ eller snarare bokkonsumentbeteende.
"Näthandeln har inte infriat förväntningarna och många har tagit stora smällar. E-bokens genombrott låter ännu vänta på sig. En klar trend är däremot större efterfrågan på pocketutgåvor ­ också i Finland, de inbundna böckernas förlovade land. En stark trend är styrning av läsbeteendet genom koncentration på färre titlar och författare ­ man satsar medvetet på det som är säljbart, och backar upp det med mediaframtoning. Detta är svårt att protestera mot ­ men förlagen borde ta ansvar också för sina 'svårare' författare. Det finns andra måttstockar än säljbarheten och hur man placerar sig i de litterära prissammanhangen."

Förändrad förlagskultur
Det är inte bara verksamhetsmiljön som förändrats, utan också förlaget självt.
Flyttningen 1999 från Smeds gamla ostfabrik på Drumsö till lokaliteterna i Forum-kvarteret har haft en positiv dynamisk effekt. Genom naturlig avgång har personalens medelålder sjunkit betydligt.
Hur leder du förlaget?
"Förlagskulturen har medvetet styrts mot större öppenhet, och vi har initierat team- och projektarbete och skapat bättre möjligheter att påverka. Det är min förhoppning att större transparens och effektivare informationsgång också skall leda till bättre kvalitet på det vi producerar och våra kundkontakter, och generera förbättrat resultat", säger Marianne Bargum.
Hon medger att hon som vd delvis haft svårt att släppa taget om tidigare uppgifter ­ närmast det litterära ansvaret, som nu åligger nya litterära chefen Tapani Ritamäki.
Hon tror det är en kvinnlig instinkt att klamra sig fast vid ackumulerade ansvarsområden och visa att man nog orkar med allt. Det är en viktig insikt att någon annan kan sköta ett jobb lika bra.
"Och att man inte kan allt själv. Jag är ju humanist till utbildningen, inte ekonom. Jag behöver stöd på den sektorn och utnyttjar den kunskap som finns inom förlaget och styrelsen, som är en viktig kunskapspool och samarbetsgrupp."
Ragnhild Artimo

Söderström & C:0 - namnet förpliktar
I begynnelsen var Werner Söderström (1860­1914). Redan som 18-åring inledde han förläggarverksamhet i sin födelsestad Borgå, där hans far Gustaf Leopold drev en bokhandel, grundade ett boktryckeri, verkade som förläggare ­ och dessutom hann med att vara skeppsredare och politiker. Werner köpte 1888 tryckeriet av sin far, och utgav över tusen titlar det första kvartsseklet av sin förläggarbana.
I takt med att den finska andelen av den tvåspråkiga utgivningen växte, blev konceptet tungrott. 1891 grundade Werner därför Söderström & C:o som övertog den svenska utgivningen, medan den finska förlagsverksamheten blev kvar hos Werner Söderström ­ från 1904 Werner Söderström Osakeyhtiö, idag jätteförlaget WSOY, som ingår i SanomaWSOY Oyj.
Söderström & C:o har inte eget tryckeri, utan köper dessa tjänster från olika finländska tryckerier. Merparten av läroböckerna trycks av Tidningarnas Tryckeri i Borgå. Förlaget verkade sedan 1975 i tidigare fabriksutrymmen på Drumsö, men flyttade in i stadskärnan i Forum-kvarteret 1999.
Två tredjedelar av omsättningen genereras av läroböcker, en tredjedel av romaner, lyrik, essäkollektioner och historiska verk. Av förlagets författare kan nämnas Kjell Westö, Monica Fagerholm, Ulla-Lena Lundberg, Lars Sund och Merete Mazzarella. Litteraturprisen är viktiga för förlagens prestige och försäljning. Färska litterära utmärkelser är Svenska Litteratursällskapets prisskörd till förlagets författare på Runebergsdagen: Jörn Donner beviljades Karl Emil Tollanders pris och Tollanderska medaljen, Kristina Björklund mottog ett pris ur Bokhandlaren Bo Carleskogs fond, Bodil Lindfors ett pris ur Irma Carrells testamentsfond, Lena von Bonsdorff ett pris ur Ingrid, Margit och Henrik Höijers donationsfond, Eva-Stina Byggmästar ett pris ur Astrid och Bertil Appelbergs fond samt Henrika Ringbom Granberg-Sumeliuska priset.
Förlagets tre huvudägare är Föreningen Konstsamfundet, Svenska Litteratursällskapet och släkten Appelberg. Dessutom är ägandet fördelat på ett stort antal privata mindre aktieägare. Söderströms å sin sida gick senaste år in som delägare i det svenska förlaget Atlantis tillsammans med bland annat Svenska Litteratursällskapet; idag är 70 procent av Atlantis i finländsk ägo.
Söderström & C:o samarbetar också med flera finländska förlag, bland annat konkurrenten Schildts, samt ger ut delupplagor med svenska förlag, bland annat Albert Bonnier.
Vd sedan 1996 är Marianne Bargum. Antalet anställda är 14. Omsättningen år 2000 var 14 miljoner mark, år 2001 cirka 13,8 miljoner mark, och prognosen för i år är cirka 2,3 miljoner euro.
Ragnhild Artimo

Marianne Bargum
Född i Helsingfors 1945
Utbildning: Fil.kand. (språk, litteratur och estetik), Helsingfors universitet 1974
Karriär: 1964­80 freelancejournalist, tolk, radioredaktör, bokrecensent. 1980 projektchef för Informationscentralen för Finlands litteratur, 1991 litterär chef vid Söderström & C:o, 1996 vd för förlaget
Förtroendeuppdrag: styrelsemedlem i Stiftelsen Finlandsinstitutet i Frankrike 1992­; styrelsemedlem i Svenska teatern 1998­; Föreningen Konstsamfundet 1998­
Fritidsintressen: litteratur, musik, afrikansk kultur
Familj: make och två döttrar, katten Tiger