feedback


Forums börspanel väntar ett mellanår 1999. Mycket av året präglas av förväntningarna inför år 2000 samt utvecklingen inom den globala ekonomin. Val spelar en mindre roll än tidigare.

Det börjar bli tradition för VD Tim Hermansson (Alfred Berg Fondbolag), chefsanalytiker Niklas Geust (FIM Fond- kommission) och placeringschef Jerker Hedman (Aktia) att årligen träffas vid Forum för att diskutera börsåret och reda ut begrepp och trender för Forums läsare. Årets börspanel sammanstrålade den 8 januari.

Låt oss börja med en kort återblick på börsåret 1998. Vilka reflektioner gör ni i dag?

Tim Hermansson (TH): "Om man börjar med att erkänna fel så trodde jag i början av fjolåret att vi skulle få se svagt stigande långräntor. Ganska snart började man dock se trenden och under 1998 sjönk de istället."

Niklas Geust (NG): "På några veckor ändrades synen och den förändringen gick snabbt, i augusti ungefär."

Jerker Hedman (JH): "De facto lever vi ännu med samma risker, men det är intressant att se hur snabbt man når konsensus i fråga om att skriva upp börskurserna."

 Extrem utveckling

NG: "Ser vi tillbaka på 1998, så var det nog ingen av oss som hade väntat en så extrem utveckling som skedde, med bl.a. 1990-talets största börskrasch och uppgång under samma kvartal."

TH: "Första kvartalet var också extremt med en uppgång på 30 procent av portföljindexet som bäst. Det var inte så tokigt att placera i en aktiefondportfölj i fjol. Det fanns förstås enskilda stjärnor, men också många stora bolag som blev på minus. Bara hos oss har fondkunderna ökat från 5000 till 7000 och kapitalet har förstås också ökat. Som helhet var det återigen ett gott fondår."

JH: "Fonderna har kommit som ett klart placeringsalternativ och i dag kan man inte föra en diskussion på en bank utan att fonderna är med."

NG: "Vi tror att det totala fondkapitalet i Finland kan uppgå till nästan 50 mrd i slutet av år 1999 [från ca 30 mrd vid årsskiftet]."

Kan man tala om ett verkligt genombrott för fondplaceringar?

JH: "Genombrottet har kommit tidigare, detta bekräftar definitivt genombrottet."

År 1999 inleddes med eurostarten. Vad tror ni euron får för inverkan på börsåret?

TH: "Jag tror att en del av den kraftiga uppgången under årets första dagar delvis är en effekt av tekniska orsaker. Företagens resultatförutsättningar har inte förändrats så mycket under nyårsnatten, så där finns säkert en liten euroeffekt."

JH: "Inför sådana här rätt stora omställningar förekommer en hel del skepticism, men nu har det lyckats bra och ganska smärtfritt, vilket yttermera stöder den positiva trenden."

NG: "Och de positiva nyheterna är inte slut, utan tvivel fortsätter dels rationaliseringsåtgärderna och dels börjar allt mera kapital ligga i portföljplaceringar utomlands. Förhoppningsvis kommer också fler utländska investeringar hit."

1999 är ett valår, hur inverkar valspekulationer och valresultatet på börsen?

NG: "Under senare år har nationella vals betydelse för börsen minskat. Ekonomin är allt mera global och allt mindre beroende av enskilda valresultat i enskilda länder. Det råder nu så stor konsensus om hur landet skall ledas att betydelsen har minskat. Det är egentligen ingen som ifrågasätter marknadskrafternas lagar i Europa."

 Kapitalskatten stiger

TH: "Det verkar som om ledande politiker oberoende av parti är positiva till företagsvärlden och förstår vikten av att gynna marknadsekonomin. Men jag är rädd att kapitalskatten justeras uppåt efter valet oavsett resultatet. Vi är i en situation där staten inte har råd att dra ner på sina skatteintäkter."

JH: "Kapitalbeskattningen är nog redan diskonterad om vi talar i termer av en höjning från 28 till 30 procent. Blir det mera får vi nog en tillfällig effekt."

NG: "Jag tror det kan bli positiva överraskningar också. Och jag tror inte att man vågar höja skatten högre än till 30 procent."

JH: "I den politiska debatten i dag kan man uppfatta oppositionspolitiken som ganska krystad. Det är populärt att stå lite på kant nu".

Vilka konsekvenser får Sonera-affären? Hur påverkar den privatiseringen av statsbolag och den fortsatta debatten?

TH: "När det händer oväntade saker så tittar man noggrant på regler och sätt att genomföra åtgärder. Under alla omständigheter är det förnuftigt att motivera företagsledare och det skulle inte vara bra om man på grund av detta helt skulle slopa det systemet i statsbolag."

 'Med facit i hand'

JH: "Ganska mycket rör det sig om en 'med facit i hand'-diskussion. Hela Soneras prissättning sattes i en tid när marknaden var i ett känsligt, osäkert skede. De som gick in i Sonera hade nog den långa trenden klar för sig, man talade gärna om 2­3 år."

TH: "Jag tycker Jerker är lite cool när han talar om en osäker period. Jag tycker faktiskt att det såg riktigt ruskigt ut i augusti-september."

JH: "Men det är sällan som worst case-skenariet förverkligas."

NG: "I Sonera var det flera omständigheter som inverkade, men jag tycker att säljaren gjorde helt rätt. Ingen kritiserade heller beslutet när priset slogs fast."

JH: "Och det var modigt att gå ut med emissionen. Många väntade att de skulle backa."

Låt oss titta på börsen 1999. Ett hurudant börsår väntar ni?

NG: "Om man ser på realekonomin är jag inte så positiv. Jag räknar nog med kraftigt avstannande vinsttillväxt, främst på grund av skogssektorn och bankerna."

TH: "En viktig faktor för börsen 1999 är vad man tror om vinsterna år 2000. 1999 blir lite av ett gropår och hur snabbt vi återhämtar oss beror på om man kan skönja att år 2000 blir ett bättre år. Om det ser bra ut finns möjligheten att företagen tar sikte på år 2000 och tar kostnader 1999."

Är 1999 redan ett förlorat år?

NG: "Jag tror inte det är så bra ur vinstsynvinkeln för företag."

JH: "Jag håller med om det. Vi resonerar också att år 2000 är ett bättre år än 1999. Förväntningarna finns redan att 1999 inte är ett bra år. Det behöver inte vara dåligt, men i alla fall ett mellanår. Vi får dock inte negligera hemmamarknaden. Den är solid och inom privatsektorn finns det igen tecken på att fastighetsinvesteringarna ökar, vilket tyder på en viss framtidstro."

TH: "Jag tror nog det finns förutsättningar för ett positivt år."

Hur ser ni på Asiens ekonomier 1999?

TH: "Med undantag av Malaysien och Indonesien kan en viss återhämtning skönjas. Japan är ännu ett problem, men man har gjort så många kapitalinjektioner där att de snart borde bära frukt. Men under 4­5 år har man väntat att Japan skulle återhämta sig, men hittills har landet inte gjort det. Där finns fortfarande en risk."

NG: "Japan är en större risk än Sydostasien för världsekonomin 1999. Där finns en härd som skulle kunna leda till oroligheter i den globala ekonomin igen."

TH: "Men Sydamerika är kanske en lite större risk än Asien just nu."

NG: "Vi är nog mera oroliga för helheten Sydostasien än Sydamerika i dag."

JH: "De yttre riskerna finns kvar 1999 och situationen i USA är också en stor fråga. Det finns ett hot om att man går på räntehöjningslinjen och vilka följder får i så fall det?"

Något internationellt investeringsavtal, det s.k. MAI, blev inte av 1998. Hur ser ni på det?

[Total tystnad till en början].

NG: "Det har nog inte fått någon uppmärksamhet."

Det är förstås också ett svar att ingen av er har noterat MAI-avtalet och uppmärksammat den debatten.

JH: "Snarare har det funnits en diskussion om att företagen sitter med överkapacitet på grund av krishärdarna och frågan är om man investerat för mycket utomlands. Jag tror att i fall det kommer [ett motsvarande avtal] så blir det i framtiden, om det alls blir aktuellt. Vi ser inte globaliseringen som problematisk."

Låt oss återgå till Helsingforsbörsen och titta närmare på huvudbranscherna. Vad är er bedömning av skogssektorn 1999?

NG: "Jag tror man gör ett ganska bra val om man trappar upp inom cykliska bolag. I dag har man en ganska stor värderingsskillnad mellan tillväxtbolag och traditionella cykliska bolag. Vi funderar på att trappa upp andelen cykliska aktier under året och dit räknas bl.a. skogen."

TH: "Jag tror också generellt sett på tunga basindustrin, givet att man i något skede börjar tro att år 2000 blir ett bättre år. Det börjar ske en justering i prisnivån på dessa bolag, som nog uppfattas som ganska tråkiga. Men den som hoppar för snabbt från tillväxtindustrin missar en del av dess uppgång."

NG: "Jag tror överlag att det blir ett dåligt år för skogen och i början av året får vi nog se en kraftigt negativ vinstutveckling."

JH: "Vi var intresserade av basindustrin redan i fjol och värderingarna inom sektorn i dag gör den mycket intressant."

Vad säger ni om metallsektorn?

JH: "Jag tror vi alla ser på samma sätt på de cykliska aktierna."

NG: "Basindustrin inklusive skogen, metall och verkstadsindustrin bedöms lika."

Blir telekom och högteknologin lika populära 1999?

TH: "Telekom är nog en tillväxtbransch under många år. Det är säkert ingen dålig placering. Men som vi sett i alla bolag så påverkar små justeringar kursnivån kraftigt så vi får nog leva med stora kast även 1999. Det är en intressant fråga i hur stor utsträckning man faktiskt vågar övervikta sin portfölj, rätt många har övervikt i telekom och högteknologi i dag."

 Tillväxtbolag på sikt

NG: "Ju längre sikt man ser på, desto större borde tyngdpunkten vara i tillväxtbolag. På kort sikt växer riskerna i takt med att värderingarna stigit så högt."

JH: "Jag är illa rädd att modesektorerna är mycket populära 1999. Väldigt mycket är fast i teknologin och utvecklingen inom sektorn ställer i sikte helt nya affärsmöjligheter. Utvecklingspotentialen är fortfarande fantastisk inom sektorn."

På grund av dess storlek måste vi också titta på Nokia anno 1999. Kommentarer?

TH: "Allting ser bra ut och de är väl positionerade. Det är inget tvivel om att de kommer att växa. Om man vill hitta något att vara orolig för så är det att Nokia är det mest populära och hetaste av telekombolagen i dag. Det betyder att om någonting går fel så faller bolagets kurs i regel mera än andras. Trots att Nokia är väldigt intressant och troligen har många ljusa år framför sig så skulle jag inte våga satsa alla mina stålar på en enda aktie. Men nog skulle jag ha Nokia som en av aktierna i portföljen."

NG: "Jag är övertygad om att Nokia på, säg, 5 års sikt värderas dubbelt högre än i dag."

TH: "Ungefär som börsgenomsnittet alltså."

NG: "Men det finns nog en risk för att värderingen på vägen dit går ner 25 procent från dagens nivå. För Nokia gäller som för branschen överlag: är man med tillräckligt många år så är det absolut där man vill vara. Nu kan man konstatera att den relativa vinstmarginalen ligger på en nivå som inte kan upprätthållas på lång sikt och det behövs bara en liten förskjutning för att få börsen att hicka."

JH: "Helt klart skall Nokia finnas med i portföljen, men det är viktigt att se till att man inte är för tung i Nokia."

Vilka företag tippar ni som vinnare 1999?

TH: "Det är alltid svårt att förutspå framtiden, men det är kanske ännu svårare i år än i fjol. Vi har populära och intressanta telekombolag med gynnsamma framtidsutsikter som är högt värderade och väldigt lågt värderade basindustriaktier. Bägge är intressanta på sitt sätt, så det är svårt att plocka ut en aktie. Men nog skulle jag ändå våga säga att Nokia klarar sig bättre än börsgenomsnittet, trots risker för volatil framfart. Intresset i och med Sonera kanske också gör att man småningom fokuserar sig ännu mera på HTF."

 Intressanta operatörer

NG: "Inom operatörfältet i telekom ser jag möjligheten till många företagsaffärer och -uppköp. Det tenderar att driva upp priserna i branschen för både berörda och icke-berörda parter. Jag håller också med om att det är ganska kinkigt att välja ett företag för året, men ju längre sikt man har desto hellre nämner jag Nokia. Dessutom tror jag det finns stjärnor bland de lågt värderade företag som fått en del stryk, det kan vara typ Amer eller Neptun Maritime. De innebär risker och man kan få se fortsatta besvikelser, men någon av dem kommer nog att klättra upp till en av årets bästa investeringar. Finnlines kan också bli en ganska bra aktie i år."

JH: "Euroaktiefonder är något man vågar satsa på, gärna i perspektivet två år och jag tror att tillväxten blir snabbare i euro-11 än i EU."

TH: "Där är jag av annan åsikt, bl.a. med tanke på schweiziska läkemedelsföretag och i England noterade multinationella företag."

JH: "I enskilda aktier favoriserar vi nog euro-området. I Finland är hela IT-sektorn intressant, vilket betyder bl.a. Nokia, HTF ­ och jag tror också man bör tänka på Tieto. Jag negligerar inte heller det faktum att basindustrin är intressant, speciellt där direktavkastningen är på en hyfsad nivå. Där hittar vi bl.a. bolag som Partek, Rautaruukki. Även Finnlines är intressant, men jag vill framförallt poängtera eurofonder."

TH: "Jag håller med. För många finländska investerare lönar det sig att öka sin aktieandel. Sedan beror det på intresse och tid om man gör det i enskilda aktier eller en fond. Sannolikt har man också investerat mest i inhemska aktier och då rekommenderar jag en internationell diversifiering. Och i så fall är Europa mest intressant just nu."

Vilken utkorar ni till årets riskaktie?

JH: "Nokia är nog en riskaktie i år."

NG: "Jag har precis samma tanke."

JH: "Det gäller också företag som har haft svårt att svänga resultattrenden, typ Amer och Neptun Maritime. Den dag de lyckas svänga resultattrenden kan de bli kursvinnare. Men det finns viktigare aktier som bör finnas i portföljen just nu."

TH: "Jag gissar sällan rätt på sådant här, men om man funderar på branscher som har det svårt så har åtminstone energin en prispress."

NG: "Jag skulle själv rekommendera att inte vara med i banksektorn. Det är en av de branscher som lider av dels euron och dels konkurrensen. Vinstutvecklingen är negativ och där skulle jag vara försiktig att gå in."

TH: "Fastigheter är också en grej att fundera på. Vilka är deras förutsättningar?"

NG: "Jag tror att Castrum kommit sist igång med strukturutvecklingen och där har den inte skett i tillräckligt hög grad. Överlag är dock trenden den rätta för fastighetsbolag och förhoppningsvis är de snart ett reellt placeringsobjektsalternativ."

 Nokia är en riskaktie

Nämn en riskaktie.

NG: "Om vi talar om riskabla aktier ­ och inte förlorare ­ så är jag benägen att hålla på Nokia."

JH: "Risken att man hamnar snett vid en ny placering i Nokia i dag är ganska stor."

TH: "Om vi ser på nuläget så skulle jag kanske undvika metall och skog, trots att de kan bli intressanta i slutet av året. Jag tror också att Nokia blir en av de mest volatila aktierna under år 1999."

JH: "Samtidigt motiverar volatiliteten aktivitet. Den underliggande trenden är helt positiv."

Hur tippar ni att Nokias aktiekurs utvecklas fram till slutet av år 1999?

TH: "Plus 25 procent."

JH: "Plus 20 procent."

NG: "Samma här. Plus 20 procent."

Slutligen, vad tror ni om hex-indexets utveckling 1999?

NG: "Jag tror vi gör ett besök på minus 20 procent under året jämfört med i dag, men på helåret tror jag på plus 15 procent."

TH: "Kring plus 20 procent 1999."

JH: "Jag säger 16 procent."

Peter Ehrström