Forums panel om börsåret 2000: BÖRSEN UTVECKLAS POSITIVT men mer turbulent Om man får tro Forums börspanel finns det inget som tyder på en förestående nedgång i börsvärdena på Helsingforsbörsen. Tvärtom ­ alla tre panelister ser positivt på utvecklingen. Orsakerna? En fortsatt stigande efterfrågan på aktier och starkare tillväxt i Europa. Wall Street är dock en osäkerhetsfaktor. Forums årliga börspanel sammanträdde i mitten av januari analysera det gångna börsåret och diskutera hur börsåret år 2000 kan gestalta sig. VD Tim Hermansson (Alfred Bergs Fondbolag), chefsanalytiker Niklas Geust (FIM Fondkommission) och placeringschef Jerker Hedman (Aktia, privatbanken) ser alla positivt på det kommande året, även om det finns gradskillnader i deras synsätt. Era förutsägelser om hur Helsingforsbörsen skulle klara sig 1999 gick inte helt i enlighet med vad som sedan skedde. Ni talade om en tillväxt i HEX-index på 15­20 procent och trodde att året skulle bli ett mellanår. Förra året steg index med 160 procent! Hur tänkte ni då och vad var det som egentligen hände? Tim Hermansson: "Om jag i januari 1999 skulle ha vetat hur mycket räntorna skulle stiga skulle jag ha förutspått en ännu lägre tillväxt på börsen! Det har varit ett helt unikt år. Framförallt var det den ofantliga teknologiboomen som överraskade. Alla tre panelister hade en mycket positiv syn på Nokia, men att det skulle komma en sån här explosion under de sista månaderna på året ­ det var en stor överraskning. En kanske ännu större överraskning var att de cykliska bolagen, t.ex. skogsbolagen, steg samtidigt som räntorna gick upp [med en och en halv procentenhet]­ det är unikt." [Red. anm. Stigande räntor borde påverka aktiekurser negativt på flera olika sätt: högre räntor minskar på skillnaden i avkastning mellan aktier och räntepapper (vilket minskar på efterfrågan på aktier), ökar på börsbolagens finansieringskostnader (vilket minskar på bolagens vinster och därmed dess värden) och höjer på avkastningskravet (vilket gör att bolagens framtida vinster diskonteras till ett lägre värde).] TH: "Samtidigt har många branscher gått dåligt, t.ex. var det en överraskning att så många handelsbolags kurser utvecklats dåligt, trots att BNP växer och handeln ökar. 1999 var ett år som var mycket svårt att prognostisera." Niklas Geust: "Förra året nämnde vi Nokia som en aktie med potential, men även som en riskaktie. Det som nu kan kostateras att Nokia-klustret utvecklades otroligt starkt. Själv var jag förra året rädd för Nokias extrema beroende av själva tillverkningen av mobiltelefoner. Nu visade det sig vara en styrka, inte en svaghet. Idag har Nokia visat att bolaget har ett volymförsprång och är ett världsbrand som har lyckats hålla ledartröjan ­ och värderas därför som ett sådant." Jerker Hedman: "Nokia kom ju med mycket ny, positiv, information under året." TH: "Rent tekniskt var ju nyintroduktionerna ofta prissatta billigare i emissionen än till vad de handlades första dagen. Det innebär att index faktiskt visar en modestare utveckling än vad många investerare de facto har fått. Sanningen är alltså i många fall ännu rosigare än vad index låter påskina!" Aktiesparandet i Finland har ökat under året ­ är det en delorsak till värdestegringen? NG: "Absolut, vi har en strukturomvandling på gång. 1999 var ett år av tio under en utvecklingsperiod under vilken vi går mot en helt annan typ av sparande i Europa. Det handlar om stora pengar som kommer till börsen, främst via placeringsfonder, men också via privatiseringar och nyintroduktioner. Det här är inte alls en trend som slutar i.o.m. att vi bytte år, utan den fortsätter under början av det nya decenniet." TH: "De institutionella placerarnas [t.ex. försäkringsbolag, pensionstiftelser] portföljstruktur är sådan att de har på tok för litet aktier. De vill ha mera aktier, men kan inte köpa dem alla på en gång. Det innebär att de inköps småningom under året. Detta är inte enbart ett finländskt fenomen utan ett europeiskt. Som svar på din fråga så är alltså privatpersonernas intresse enbart en liten komponent i den ökade efterfrågan på aktier." JH: "och där tror jag att Nokia varit med om att väcka detta intresse." Många bolags P/E-tal ­ som anger hur många gånger sin årsvinst ett bolag är värt ­ har fördubblats under 1999. T.ex. Nokias P/E har fördubblats från 40 till 80. Vad är det som så radikalt förändrat marknadens synsätt på dessa bolag? TH: "Nokia är lite speciellt, eftersom det är ett världsledande bolag. Liknande världsbrands, typ Coca-Cola, har alltid varit dyra med traditionella relationstal mätt. Det som är nytt är att Sonera och några andra bolag har satts i ett globalt perspektiv. Då branschen är het och någon i USA besluter sig för att placera pengar i dessa bolag påverkar det kursen så mycket att relationstal inte har så stor betydelse. Sonera är ju trots allt ett bolag som gör vinst, i motsats till andra. Jag tror tyvärr att man inte i teknologibranschen kan använda sig av traditionella relationstal som P/E-tal. I dessa bolag är det ingen skillnad om P/E-talet är 75, 100 eller 150, trots att det visserligen innebär stor skillnad i kursen. Ingen kan säga på basen av detta mått om en aktie är dyr eller billig. Sinsemellan kan man däremot jämföra dem. Dessa bolag har inte samma värderingslogik som mer traditionella industribolag." NG: "Man har blivit ett steg säkrare på att vinstutvecklingen kommer att vara stark ­ då kan man också tolerera högre värderingsnivåer i förhållande till dagens vinstnivåer. Tillväxtbolagen ses i ett längre perspektiv än man vågade göra tidigare." JH: "Jag upplever att det generaliseras alltför mycket inom teknologisektorn. Vi måste komma ihåg att vi har produktionsföretag som Nokia, som kunde mätas med traditionella mått. Å andra sidan har vi internetkonsulter, ADB-konsulter, operatörer, internet service providers De borde värderas på ett annorlunda sätt. Problemet är att vi inte har en accepterad värderingsmodell för denna typ av substanslösa bolag. I något skede kommer vi att se något av representanterna för nya ekonomins bolag köra så snett, att de märker att de är i fel nisch i fel tid och får lov att gå ut med kalla fakta. Då kommer man att bli mera kritisk och se igenom hur hela teknologisektorn värderas, och enligt vilken värderingsmodell." När tror du att det sker? JH: "Jag kan säga 1,5 år, men det kan lika väl vara 2, 3 eller 4 år." 1999 var året då internetbolagen kom till Helsingforsbörsen. Först hittade man Talentum, som började värderas som ett internetbolag, och därefter introducerades många nya bolag. Vad anser ni om värderingen av dessa? JH: "Titta på bolagen vad de egentligen sysslar med. T.ex. Alma Media är mer en service provider, snarare än ett internetbolag. Det att du har en sida med många besökare har visserligen ett visst reklamvärde, men det behöver ju inte ge så mycket mer." NG: "Jag tror att vi kommer att se en kraftig utslagningsprocess eventuellt redan under det kommande året. Internationellt finns det många internetbolag som är kraftigt förlustbringande och kanske inte har en balansräkning som inte räcker till i alla lägen. Så fort något av dessa hamnar i trångmål kommer finansiärerna att dra åt svångremmen. Då kommer börskurserna generellt ned för dessa bolag, vilket leder till en nyordning av dessa bolag. Då kan de starka köpa upp de svaga till ett billigt pris, varefter en ny rond startar igen. Därför är det viktigt att välja de bolag som inte offrat all lönsamhet för en starkare tillväxt, utan kunnat hålla i tyglarna. De finska bolagen tycker jag lyckats bibehålla lönsamhet, samtidigt som man kraftigt växer. Det gäller t.ex. TJ Group." TH: "En annan strategi är att se på kombinationer. Om två bolag tillsammans plötsligt kan sälja varor och tjänster åt ett nytt kundklientel, så kan bolagens värden stiga. En intressant fusion som vi hört om de senaste dagarna är Time-Warner och America Online, vilken innebär att de antagligen kan sälja nya tjänster via nätet." Hur skulle ni med ett ord eller mening beskriva Helsingforsbörsen 1999? JH: "Jag skulle ändå kalla det ett mellanår, i.o.m. att vi hade en exceptionellt bra kursutveckling." NG: "Teknologibolagens genombrott på ett brett plan." TH: "Det fantastiska året. Vi måste komma ihåg att utöver teknologin så steg även skogsindustrin mycket. Det blev det bästa året i hela Helsingforsbörsens historia, tidigare rekordet var kring 90 procent." Hur ser ni på börsen år 2000? NG: "Jag tror att mycket fortfarande kretsar kring teknologin. Agnarna skiljs från vetet, medan allt som listades under teknologi under förra året steg med 50 procent och uppåt. För en del bolag kommer det att bli allt svårare att nå upp till de högt stående förväntningarna. Däremot är jag övertygad om att branschen kommer att utvecklas positivt". JH: "Då vi talar om HEX-index måste vi komma ihåg att Nokias och Soneras tyngd är närmare 80 procent. Deras dominans kommer att kvarstå och de kommer att ange takten. Den andra stora frågan är vad händer med börskurserna i USA, som har sitt åttonde eller nionde starka år på gång. Den ekonomiska tillväxten i USA har länge varit högre än i Europa, nu håller det på att ändras ­ om så sker, kan det ha sänkande effekter på Wall Street. Eurons låga värde har stött den europeiska återhämtningen och därmed har vi inte ett tillväxtproblem i Europa. Dessutom har räntorna stigit och förändrat läget: en placering i ränteinstrument har tidigare inte varit intressant. Det vi däremot ännu inte vet är om räntehöjningen är tillräcklig för att göra räntepapper intressantare." Å ena sidan avtar tillväxten i USA vilket kan innebära en nedgång i de amerikanska aktiekurserna, å andra sidan tilltar tillväxten i Europa, vilket kan innebära högre aktievärderingar i Europa. Går Helsingforsbörsen upp eller ned? JH: "Både och! Å ena sidan har vi mycket basindustri och basserviceföretag som är på den europeiska marknaden som gynnas av tillväxt i Europa. I.o.m. att euron försvagats har vi en bättre konkurrensfördel: exporten kommer igång, vilket även leder till att investeringarna tar fart. Å andra sidan vet vi alla hur beroende t.ex. Nokia är av den amerikanska börsen." TH: "Jag tror att det blir ett strålande börsår ­ även om det inte blir lika fantastiskt som 1999. Det finns goda förutsättningar: även om tillväxttakten avtar något i USA så ser det bra ut, det blir en hälsosam liten avmattning i kursutvecklingen. Och Alan Greenspan fortsätter nu ­ han är en världsmästare på att balansera med räntevapen och han ser ljust på framtiden i USA. I Asien har den stora skjutsen uppåt redan skett, så jag ser en mer modest positiv utveckling där. Europa tror jag däremot kan klara sig riktigt bra, främst p.g.a. efterfrågedrivna orsaker eftersom många investerare kommer att vara med i många börsintroduktioner. Dessutom tilltar den ekonomiska tillväxten och räntorna stiger knappast så mycket att de skulle ha en hämmande effekt. Allt ser väldigt ljust ut." NG: "1999 var året då Helsingforsbörsen slog rekord i HEX-utveckling. Jag tror att vi år kommer att slå ett annat rekord: antalet börsdagar med kursfluktuationer på över tre procent. Det finns mycket som talar för att vi går mot högre volatilitet och jag tror att våren kommer att vara rätt volatil." TH: "Börsåret 2000 blir positivt. På en bredare front, men med mindre procentsatser än 1999. T.ex. endel bolag i mindre sexiga branscher kommer att återfinnas och klara sig bra. Teknologins positiva trend fortsätter. Eftercykliska bolag ­ speciellt papper och den producerande industrin ­ kommer att gå bättre i år än i fjol. I.o.m. ökad ekonomisk aktivitet kommer de exportbolag som har Europa som sin marknad att klara sig bra, visserligen har många höjts i värde redan på fjolårets sida. Framförallt tror jag dock att många små- och medelstora bolag [marknadsvärde under 1 mrd euro] kommer att utvecklas bra. Många av dessa hade negativ utveckling förra året och kan komma igen i år." NG: "Jag tror att räntespöket kommer att dyka upp i flera repriser, vilket kommer att drabba speciellt de teknologibolag som har sina stora vinster långt in i framtiden. Det kan förutom internetbolag även gälla teleoperatörer, vars värden blåsts upp p.g.a. fusionsrykten i Europa. Det leder till stora kursfluktuationer. Men även den Europadrivna basindustrin kommer att klara sig bra." TH: "Trots att vi alla ser positivt på framtiden så vill jag framhäva att 2000 blir ett svårare börsår. För småplacerare kommer det att kräva större aktivitet och säkrare information om marknaden. Alternativt kan de ge sina placeringar åt en specialist. De som gjorde pengar i emissionerna förra året, kommer att bli besvikna i år." Hur skulle ni placera 100 000 mk för ett år i aktier med medelstor risk? TH: "Jag skulle inte placera nånting på en sån horisont i aktier. Placeringshorisonten skall vara mångårig: då skulle jag fortfarande ha en stor del aktier i Finland. Men följande marknad skulle vara Europa. Jag skulle ha en större vikt mot småbolag än normalt." NG: "Jag skulle också se placeringen på en lite längre sikt än ett år. Summan passar för en placeringsfond, och jag skulle föredra Europa. För den riskbenägne skulle jag rekommendera en Rysslandsfond." JH: "På ett treårsperspektiv skulle jag satsa mycket på en europeisk aktiemarknad. Möjligtvis skulle jag ta in någon högriskfond inom teknologi". Under 1999 hade vi många emissioner där aktiernas värden direkt fördubblades. Är det investeringsbankerna eller marknaden som har fel? NG: "Det är fråga om en ny typ av bolag och jag tror att många investeringsbanker varit lite försiktiga. Vi har dessutom haft en enorm efterfrågan på aktierna." Hur tycker ni att småplacerare behandlats i emissionerna? TH: "För rättvist! Många småplacerare har ju frustrerats över de små tilldelningarna, men det är mera rättvist än att införa ett lottningssystem." NG: "Jag tycker att det är positivt för sparkulturen att så många som möjligt tagits med." Vilka tre vinnar- och förloraraktier skulle ni nämna för år 2000? JH: "Jag tror att man skall se på bolag som Partek, Huhtamäki och ­ varför inte lägga till en rövare ­ Kemira. Som svaga aktier skulle jag kanske nämna F-Secure, p.g.a. svårigheterna att prissätta bolagets framtida dimension." NG: "Som vinnare väljer jag två teknologibolag och ett 'traditionellt': Elqotec, JOT Automation och Hartwall. Jag tror att underleverantör- och partnerindustrin till mobiltelefontillverkare kommer att dra mycket bra i år och de två bolag som drar den största nyttan är dessa två. Hartwall värderas trots sin snabba tillväxt i Ryssland nästan som ett vanligt livsmedelsbolag. På minussidan nämner jag ett: jag tror att Helsingfors Telefon [nuv. Elisa] visar sig vara övervärderat". TH: "Jag väljer också två teknologibolag: Nokia och JOT Automation. Det tredje skulle vara Sanoma-WSOY. Nokia är ett världsbrand och många internationella placerare har fortfarande inte med bolaget i sin portfölj. JOT är ett alldeles superbt bolag: det har världsledande teknologikunskap inom sitt smala segment och är underleverantör till många storbolag ­ jag ser positivt på JOT trots att det var en av kursvinnarna förra året. Sanoma-WSOY: mediabranschen är generellt intressant, bolagets eventuella expansion in på elektroniska sidan kan lyckas och bolagets annonsintäkter ökar då tillväxten tilltar. Min vana trogen vill jag inte nämna någon förloraraktie." Fredrik Nars