Börssvacka väntas under 2001

Det var inte många som lyckades tippa rätt börsutvecklingen under fjolåret. Efter en lysande start med ett HEX-index som vid ett par tillfällen gick över 18 000 poäng knäcktes slutligen optimismen och IT-aktierna ledde fallet som förde HEX-indexet ned till drygt 10 000 poäng. Det var ett fall som även tömde många småsparares fickor.
Nu står analytiker och bedömare igen inför den smått hopplösa uppgiften att bedöma vad som kommer att ske under år 2001. Den allmänna uppfattningen är att 2001 blir ett mellanår, med en svacka under slutet av året och en återhämtning före årsskiftet. Enighet verkar råda om att USA och euroområdet är på väg in i en avmattningsfas, frågan är bara hur långvarig och djup den blir.
Forum har sammaställt en översikt av hur Nordeas investeringsbank ArosMaizels, Evli och Ålandsbanken väntar sig att år 2001 kommer att arta sig ur placerarsynvinkel. På ArosMaizels är det Reijo Knuutinen som står för åsikterna medan Roger Wessman och Janne Sarvikivi har svarat på frågorna för Evlis del. Danny Lindqvist ger Ålandsbankens syn på börsutvecklingen.

Vilka är börsutsikterna för de största branscherna?
ArosMaizels: Vi förväntar oss en varierande framgång för de största branscherna. Elektronikindustrin som helhet stiger efter att den nuvarande osäkerheten försvunnit. Av de cykliska branscherna är utsikterna för skogsindustrin under 2001 oroväckande.Vi väntar oss att bolagens resultat sjunker, vilket leder till att värderingen av de amerikanska och nordiska skogsbolagen inte befinner sig på en låg nivå.
För verkstadsindustrins del minskar den låga värderingen risken för kursfall, men ett uppsving försvåras av den svagare industriproduktionen i USA. En rejäl orderstock är därför av stor betydelse för företagen. Det förekommer dock stora skillnader mellan företagen i branschen.
Verksamhetsmiljön för bankerna håller på att försvagas och ingen betydande förbättring är att vänta. När det gäller försäkringsbolagens kurser är dessa till största delen funktioner av bolagens dividender. Pohjola är fortfarande relativt förmånligt i förhållande till den förväntade dividenden medan Sampo är dyrare.
Evli: Skogen kommer att ha problem med den cykliska avmattningen, vinsttoppen är sannolikt redan förbi. Bank och försäkring får stöd av de goda ränteutsikterna. Elektronikbranschen har fortfarande bra tillväxtutsikter på lång sikt, men på kort sikt kommer den cykliska svackan att påverka också deras vinster då värderingarna fortfarande baserar sig på relativt optimistiska tillväxtutsikter.
Ålandsbanken: De traditionella branscherna ser sannolikt högre kursnivåer indexmässigt när året är slut. Detsamma gäller för elektronik och IT-sektorn. Marknaden kommer antagligen att ställa högre krav på enskilda bolag än vi vant oss vid under den hysteriska perioden hösten 1998 ­ våren 2000. Någon 'ny ekonomi' finns inte och heller inget nytt sätt att värdera företag p. Trots mycket kraftiga kursfall är det inte svårt att hitta bolag vars värdering innehåller ett stort mått av fantasi.

På vilken nivå ligger HEX-generalindexet vid årets slut?
ArosMaizels: Mellan 13 800­14 000 poäng.
Evli: ­
Ålandsbanken: Det beror på hur Nokia går och därför blir hävstången orimligt hög. Eftersom vi räknar med att mobiltelefoniförsäljningen dämpas något i ökningstakt så väljer vi att hålla nere förväntningarna även på Nokia en del. Omkring 13 000 poäng.

Utsikterna för IT-sektorn?
ArosMaizels: IT-sektorn präglas av en differentierad kursutveckling. För de närmaste månaderna väntar vi oss osäkerhet och eventuellt fortsatt sjunkande kurser. Programvaru- och datasäkerhetsföretagen har fortfarande de bästa tillväxtförutsättningarna på medellång sikt, men de svaga resultaten och förlusterna stöder inte kurserna. Utrymmet för kursuppgång är stort, men det förutsätter att kurserna för motsvarande bolag i USA stiger.
Evli: Någon återgång till förra vinterns eufori är inte att vänta, men värderingsnivåerna börjar nu vara rimliga.
Ålandsbanken: Branschen är onekligen mycket intressant, men har lidit av Klondyke-stämning och växtvärk. Nu genomgår branschen en svår saneringsprocess där många företag kommer att gå omkull. År 2001 blir ett år av konsolidering. Men så fungerar marknadsekonomins lagar. Vi bedömer att branschen industrialiseras och större bolagsenheter skapas. Många av dagens små företag blir uppköpta, men på prisnivåer som är mer relevanta än vi vant oss vid förut. Men mängder av nya innovationer kommer och nya företag föds. När klimatet på finansmarknaden förbättras kan vi se fram emot en ny tillströmning av nya spännande företag till Helsingforsbörsen. Dock blir kursutvecklingen för börsnykomlingarna knappast densamma som vid introduktionerna 1999 och början av 2000.

Utsikterna för biotekniksektorn?
ArosMaizels: Bioteknologiaktierna är stabilare än de övriga tillväxtaktierna under början av året, men om den kursuppgång som vi förutspår för slutet av året förverkligas hör biotekniken inte till de branscher som ökar mest.
Evli: Riskabla.
Ålandsbanken: Sektorn har 'lanserats' som nästa vinnarbransch. Det är inte första gången. Bioteknikbranschen kommer i ropet nu och då, men de flesta bolag som verkar i branschen är notoriska kapitalslukare och mycket få överlever. Att bolagen sedan utför ett synnerligen lovvärt forskningsarbete är en helt annan sak. Det är följaktligen inte förvånansvärt om det blir nästa bransch som kraschar.

Vilka är vinnarna år 2001?
ArosMaizels: Granskat enligt sektorer blir börsåret tudelat. Under början av året ligger styrkan hos de defensiva aktierna (handel, livsmedel och läkemedel) medan teknologin och de cykliska branscherna präglar slutet av året. Det är svårt att bedöma tidpunkten för tyngdpunktsförskjutningen, och det är den som avgör om tillväxtaktierna och de cykliska aktierna kommer att vara bättre än de defensiva för hela årets del eller inte.
Evli: ­
Ålandsbanken: Vinnarna hittar vi bland de små elektronikbolagen eftersom hävstången hos dem är så hög. Men många av dem kommer dessvärre att gå dåligt. En värdedriven investeringslinje är att föredra eftersom vi kan räkna med fortsatt hög turbulens ett bra tag framöver. Det vill säga selektiva köp av bolag i traditionella branscher, bolag som är billiga på nuvarande kursnivå, med alla mått mätt avseende kurs i förhållande till eget kapital/aktie, vinstmultiplar, tillväxt, kassaflöde. På IT, telekom och elektroniksidan är köp av rustika bolag med god vinstkvalitet att föredra. I skrivande stund kan det vara skäl att vänta lite med investeringarna på den sidan eftersom kurserna sannolikt kommer ner ytterligare.

Vilka är de största riskmomenten för Helsingforsbörsen år 2001?
ArosMaizels: Den största risken är att den amerikanska ekonomin kyls av för mycket och slår hårt mot teknologiinvesteringarna. På längre sikt är det å andra sidan inte heller problemfritt om den amerikanska ekonomin återigen börjar växa med 4­5 procent, eftersom USA har en betydande skuldsättning.
Evli: USA:s ekonomiska utveckling är det största orosmomentet just nu. En oväntat skarp avmattning av den ekonomiska tillväxten i USA skulle ha en negativ effekt på finansmarknaden.
Ålandsbanken: Det är två saker. Det ena är att USA-ekonomin utvecklas betydligt sämre än väntat, att året bjuder på negativ tillväxt som helhet. Det andra är om Nokias tillväxt och lönsamhet visar tecken på försvagning, vilket förr eller senare kommer att inträffa.

Vilken är Nokias roll ­ ökar inflytandet på Helsingforsbörsen ytterligare eller är det sannolikt att börsens generalindex beroende av Nokia minskar?
ArosMaizels: Nokias betydelse för HEX kommer fortsättningsvis att vara mycket stor tack vare bolagets direkta och indirekta marknadstyngd. I dagens situation kan bolagets direkta vikt sjunka en aning om de övriga branschernas kurser stiger snabbare än Nokias.
Evli: Endast om Nokias kurs kraschar, vilket vi bedömer som mindre sannolikt.
Ålandsbanken: Även om tillväxttakten inom Nokias affärssegment skulle bli svagare än nuvarande prognoser för 2001 kommer Nokia att växa snabbare än alla bolag i traditionella branscher. Bolagets position på marknaden är urstark och några riktigt mörka moln har ännu inte tornat upp sig på himlen. Men värderingen av aktien är ju av den anledningen ansträngd, varför en nedrevidering av tillväxtprognoser totalt sett kan sänka aktien rejält. Det slår i så fall hårt mot Helsingforsbörsen. Nokias stora dominans på Helsingforsbörsen blir sannolikt fortsatt hög under 2001.

Hur utvecklas Nokias aktiekurs under året?
ArosMaizels: Vi bedömer att Nokias aktiekurs är stabilare än övriga teknologiaktier och att nyhetsflödet från bolaget kommer att stöda dess aktiekurs. Nokia kommer dock sannolikt inte att höra till de företag vars kurs stiger mest mätt i procent.
Evli: Vår riktkurs på ett års horisont är 80 euro.
Ålandsbanken: Början blir svag eftersom totalmarknaden knappast ökar lika snabbt som marknadsaktörerna väntat. Däremot är det sannolikt att Nokias aktiekurs är något högre i slutet av året än den är idag. Men den prognosen är trubbig.

Är det sannolikare med en mjuk- eller hårdlandning i USA? Vilka är följderna av en hårdlandning för Helsingforsbörsen?
ArosMaizels: Vi tolkar begreppet hårdlandning som att den amerikanska ekonomin under de närmaste månaderna befinner sig i en verklig recession, alltså att totalproduktionen minskar eller förblir på en nolltillväxtnivå. Detta skulle betyda att den genomsnittliga produktionstillväxten under året stannar på en nivå kring 0,5­1,5 procent, trots återhämtningen under slutet av året. Våra egna beräkningar ger en positivare bild av situationen. Vi förväntar oss en tillväxt på 2­2,5 procent i år i USA.
Evli: Sannolikheten för en hårdlandning har ökat, men huvudscenariot är fortfarande en mjuklandning, speciellt när USA:s centralbank nu redan har börjat stöda tillväxten genom att sänka räntorna.
Ålandsbanken: Nedgången nu är mycket kraftig. En negativ BNP-tillväxt under det första kvartalet är sannolik. Det måste vi beteckna som en hårdlandning. Men centralbank och regering i USA är väldigt marknadsinriktade, varför vi får se en vändning till det bättre komma relativt snabbt. För Helsingfors-börsen är en försvagad USA-konjunktur dystra nyheter. Men mycket är redan inprisat i kurserna. De cykliska bolagen i Europa började ju falla redan i februari 2000 och många bottnade på sommaren. Det ger en indikation om att börsen redan ser små ljusa tecken bortom horisonten. För IT och telekombolagen däremot återstår en del bekymmer, vilket kan påverka Helsingforsbörsen mycket. HEX-index står och faller ju med hur Nokia utvecklas.

Hur långvarig blir den väntade svackan i Europa och USA under 2001?
ArosMaizels: År 2001 är för USA:s del ett svagt år, men den amerikanska ekonomin börjar förstärkas under sommaren tack vare räntesänkningar och sjunkande energipriser. Inom euroområdet är svackan flackare och börjar ge sig tillkänna först under det andra kvartalet. Uppsvinget infaller därför för euroområdets del en aning senare och blir i förhållande kortare än i USA. Dramatiken inom euroområdet blir överhuvud taget mindre än i USA.
Evli: Förmodligen kommer tillväxtbottnen att nås i slutet av året.
Ålandsbanken: Andra halvåret bör bli bättre än det första i USA. Europa följer USA med viss fördröjning. Men rörelsen i Europa blir av lindrig karaktär jämfört med utvecklingen i USA.

Hur kommer euron att utvecklas under 2001?
ArosMaizels: Vi förväntar oss att euron fortsätter att stärkas under våren. Under början av sommaren börjar det värsta skedet i den amerikanska ekonomin vara över och statistiken för euroområdet visar goda, om än svagare siffror. Därför tror vi att euron upphör att förstärkas och kursen rör sig kring pariteten under slutet av året.
Evli: Euron kommer att förstärkas under år 2001 mot huvudvalutorna. Detta påverkar börsutvecklingen närmast genom dess inverkan på den ekonomiska utvecklingen, det vill säga gynnar hemmamarknadsindustrin genom att öka på köpkraften men är mindre bra för den cykliska exportindustrin. Särskilt i Finland är exporten mer USA-betonad än i det övriga euroområdet och börsen domineras av den cykliska industrin.
Ålandsbanken: Eurons fall ned till 0,83 mot dollarn var en överreaktion som inte hade någon grund i fundament. I skrivande stund har EUR/USD stigit till 0,9590 som högst och handlas den på 0,9400. Bedömningen är att euron fortsätter att förstärkas i början av året och når upp till minst paritet, det vill säga 1,00.

Hur kommer ECB att justera styrräntorna under 2001?
ArosMaizels: Vi bedömer att ECB inte egentligen har något behov av att justera räntorna om den amerikanska ekonomin under början av sommaren visar tecken på återhämtning. På marknaden ökar förväntningarna på en räntesänkning, eftersom den djupaste svackan för euroområdet fortfarande är att vänta.
Evli: ECB kommer att sänka styrräntorna till 3,5 procent under 2001.
Ålandsbanken: De indikatorer som eldat på inflationsbrasan under 2000 klingar nu av och trenden går i motsatt riktning. Det vill säga den höga dollarn blir lägre och oljepriset vänder ned när konjunkturen viker. Däremot har vi i Europa fått upp ångan lite i ekonomin nu och tillväxten stimuleras under 2001 av skattesänkningar, vilket dämpar effekterna av en allmänt svagare världskonjunktur. Det betyder att räntesänkningsbehovet inte är så stort, omkring 50 punkter.

Hur utvecklas USA:s styrräntor under 2001? Vilka är återverkningarna för Europa och Finland?
ArosMaizels: Den amerikanska centralbanken har snabbt gått in för att avvärja en negativ spriral genom att sänka räntorna. Vi förväntar oss snabba ingrepp även i fortsättningen och räknar med att Fed sänker funds-räntan med 50 poäng före slutet av mars. Genom dessa åtgärder kan Fed förhindra att den amerikanska lågkonjunkturen blir alltför djup. För Europas och Finlands del är åtgärderna positiva eftersom de förhindrar alltför häftiga svängningar i världsekonomin och på exportmarknaderna.
Evli: USA:s styrräntor kommer att sänkas under 2001, detta hjälper euron att förstärkas, men den negativa effekten på euroländernas export dämpas i den mån detta samtidigt håller igång tillväxten i USA.
Ålandsbanken: Avmattningen i USA-konjunkturen är nu snabb och situationen får därför bedömas som bekymmersam. Det innebär att centralbanken agerar snabbt och resolut eftersom deras absolut viktigaste uppgift är att sörja för ett gott ekonomiskt klimat. En sänkning har redan kommit, den åtföljs snart av fler. Viktigt att understryka är dock att den amerikanska centralbanken Fed under inga omständigheter kommer att tillåta att BNP-utvecklingen blir lika stark som den varit de senaste åren, däremot är det viktigt för centralbanken att stimulera till en ekonomisk aktivitet som ger en uthållig tillväxt på låt säga 3,0­3,5 procent. Skulle räntesänkningarna ge för kraftig positiv effekt tar Fed snabbt tillbaka en del av vad som redan givits och höjer alltså marginellt igen. Men att vända USA-lokomotivet nu fordrar förmodligen en sänkning i storleksordningen 0,75 till 1,0 procentenheter från nuvarande nivå.

Hur kommer de finländska konsumenternas tro på ekonomin att utvecklas under året?
Räcker konsumtionen till för att hålla fart på tillväxten på hemmamarknaden?
ArosMaizels: De finländska konsumenternas tro på ekonomin är fortsatt stark under året. Stämningen förbättras av sjunkande bensinpriser och stigande löner under början av året. Mot slutet av året är situationen aningen dystrare. Då väntar vi oss att tillväxten avtar en aning även i Finland. Detta innebär ingen fara för hemmamarknaden. I stället för en accelererande tillväxt gäller det att förbereda sig på en stark, men aningen avtagande tillväxt.
Evli: När oljepriset sjunker och de disponibla inkomsterna ökar hyfsat, kommer konsumtionen att hållas på en acceptabel nivå. De goda ränteutsikterna ger ytterligare fart åt hemmamarknaden.
Ålandsbanken: Skattelättnader i kombination med ett bra löneavtal borgar för det. Samtidigt påverkas konsumenterna här också mycket av hur Nokia går. Företaget är motorn även i näringslivet.
Patrik Lindfors