Estlandstrafiken söker nya koncept

Den snabbt växade passagerartrafiken mellan Helsingfors och Tallinn är inne i ett återhämtningsskede. Efter att ha vuxit under flera år minskade passagerarsiffrorna för första gången under fjolåret. Ett estniskt EU-medlemskap kan också minska turismen, eftersom skattefriheten försvinner om Estland går med i EU.

Passagerartrafiken mellan Helsingfors och Tallinn slutade under fjolåret att öka, efter att ha vuxit ända sedan Estland frigjorde sig från sovjetimperiet. År 2000 noterades rentav en liten minskning på cirka 10 000 passagerare. Trots det ligger trafiken fortfarande på en hög nivå med cirka 6,2 miljoner passagerare per år, vilket är mycket mer än trafiken mellan Helsingfors till Stockholm.
"Vi räknar inte med att trafiken skall öka längre", säger vd för marknadsledaren Tallink Finland, Keijo Mehtonen.
Tallink hade ifjol 2,6 miljoner passagerare, mot något över en miljon vardera för Silja och Viking (Viking har endast kryssningspassagerare som inte stiger i land i Tallinn), och över 600 000 för åländskägda Eckerö Line. Snabbåtsrederierna Nordic Jet Line hade 370 000 passagerare, och Linda Line 130 000 passagerare. Det är således en av de livligast trafikerade rutterna på hela Östersjön.

Pressad lönsamhet
Problemet är att de trafikerande rederierna har utökat kapacitetsutbudet på bekostnad av lönsamheten: Knappt något rederi torde ha en lysande lönsamhet. Särskilt de ökande bränslekostnaderna tärde på marginalerna under fjolåret.
"De snabbgående fartygen har press på att höja priserna på grund av bränsleprisökningen. Dessutom är försäljningen ombord per passagerare mycket mindre än för kryssningstrafiken. Av dessa anledningar har de snabba fartygen svårare att nå lönsamhet än kryssningsfartygen", säger Mehtonen.
Tallink själv har två snabba katamaraner i trafik. Nordic Jet Line har likaledes haft två, men en del bedömare menar att det finns frågetecken kring deras villighet att detta år i samma omfattning upprätthålla en trafik som kan ha varit olönsam. Nordic Jet Line ägs av tyska kommersiella intressen som knappast är intresserade av att upprätthålla en olönsam trafik.
Linda Line igen verkar ha klarat sig rätt hyfsat, med ett distinkt affärskoncept. Bolaget riktar sig till resenärer som ofta reser över Finska viken. Enligt tidningsuppgifter ska Linda nu låta bygga en ny, mycket snabb båt som klarar av överfarten på 45 minuter. Denna skulle då kunna bli en allvarlig konkurrent till Copterlines helikoptertrafik som har vunnit en överraskande popularitet, kanske delvis av nyhetens behag. I någon mån kan det också röra sig om ett högkonjunkturfenomen.
Siljas stora snabbfärja har klarat sig bra i konkurrensen, och torde ge en välbehövlig inkomstström till Siljas huvudägare Sea Containers, för vilket Siljaengagemanget hittills annars inte har varit lyckosamt.
Åländskägda Eckerö Line koncentrerar sig tydligt på att utveckla sitt kryssningskoncept, och har klarat sig rätt bra med sitt stora, moderna fartyg Nordlandia.
"Vi säljer mycket till exempel via handelns kedjor såsom S-gruppen och dess kundkort", säger Eckerö Lines marknadsdirektör och platschef i Helsingfors, Håkan Nordström.
Eckerös målsättning är att erbjuda kryssningsprodukter av hög klass till ett konkurrenskraftigt pris. Bolaget kommer inte att inleda prisdumpningar, delvis eftersom Eckerö till skillnad från de flesta konkurrenterna kör med finskregistrerat tonnage och har en finländsk besättning.
"En produkt som vi bedömer att kommer att växa är paketresor till Riga", säger Nordström.

Nya fartyg på kommande
Tallink håller på att gallra ut sina äldsta och minsta fartyg: Georg Ots har redan upphört att trafikera, och frågan är hur länge Tallink skall hålla Vana Tallinn i trafik. Senast då Tallinks nya stora kryssningsfartyg, som nu byggs på Finnyards varv i Raumo, tas i drift våren 2002, torde Vana Tallinn försvinna från Helsingforstrafiken. Tallink har även tagit över skötseln av passagerartrafiken mellan Tallinn och Stockholm.
"Vi bedömer att Stockholmstrafiken har god potential, men kräver större tonnage för att kunna utvecklas starkt", säger Keijo Mehtonen.
Tallink är även intresserat av kryssningstrafik till Riga från Helsingfors och Stockholm, men också här utgör tonnaget en flaskhals.

Tax-free upphör med EU
Det som dock redan börjar bromsa investeringar i nytt tonnage är att Estland ser ut att kunna bli medlem i Europeiska unionen kanske redan 2004 eller 2005. Rederierna räknar med att en stor del av passagerartrafiken faller bort eftersom den skattefria försäljningen samtidigt upphör. En avtagande trafik till Tallinn kan paradoxalt gynna Riga som ett nytt kryssningsmål, ifall Lettland inte blir EU-medlem samtidigt som Estland.
Den stagnerande tillväxten i passagerarvolymerna är ett tydligt tecken på att Tallinn har tappat något av nyhetens behag för finländska resenärer. En stark nedgång är trots detta knappast i sikte, åtminstone inte förrän den skattefria försäljningen upphör.
"Problemet är att Tallinn och Estland har så litet att erbjuda semestrande familjer. Detta är någonting som Estland måste utveckla för att kunna bli ett resemål för familjer från Finland och Sverige", säger Mehtonen.
Han efterlyser bland annat en temapark av Disneylands typ. Olika planer har funnits i denna riktning, men de har inte kommit nära förverkligande.
Finland har blivit ett populärt turistmål för ryssar just därför att man har haft något att erbjuda familjer: Badinrättningar i södra Finland och skidcentra i norr. Estland måste kunna erbjuda motsvarande tjänster för att locka den mera stabila familjeturismen, både från Finland och Sverige men även från Ryssland.
Estland har goda skäl att satsa ordentligt på utvecklandet av turismen: den står för rentav 16­17 procent av landets BNP, och det är valutainkomsterna från turisttrafiken som i stor utsträckning har givit Estland dess ekonomiska försprång jämfört med de övriga baltiska länderna. Estlands levnadsstandard närmar sig samma nivå som de längst hunna centraleuropeiska länderna Tjeckien och Ungern.

Nya hotell i Tallinn
Mycket har till exempel satsats på nya hotell i Tallinn: i början av februari öppnar det nyaste stora hotellet, femstjärniga Radisson SAS i Tallinns centrum, och planer finns för en utvidgning av finländskägda Viru. Med Radisson SAS får Tallinn redan 4 500 hotellbäddar, vilket är relativt mycket. Beläggningsgraden beräknas vara fortsatt god under veckoslut, då finländare och svenskar flockar sig till Tallinn, men mycket svag under veckorna. Därmed skulle Tallinn ha goda inkvarteringsmöjligheter för kongresser, men saknar ett stort, modernt kongresscentrum.
Estland har en stor potential att lansera sig som ett "smiling Estonia", ett ledande semestermål i hela Östersjöregionen: många resenärer har märkt att esterna är ett trevligt, väluppfostrat och tjänstvilligt folk. I ledande medier i Europa har detta redan noterats, till exempel en del brittiska tidningar har omnämnt Estland som ett av de mest intressanta turistmålen i Europa.
För att skapa ett bestående intresse för Estland som turistmål krävs dock investeringar, bland annat i anläggningar som lockar familjer.
Dessutom är det av största vikt att Estland ger en mycket hög prioritet till att bekämpa den kriminalitet som finns, även om den inte är ett stort problem för de flesta turisterna som iakttar en rimlig försiktighet. Men den finns där, och om Estland lyckas minska den, har man ännu bättre förutsättningar än nu att göra sig till ett av de mest omtyckta resmålen i Östersjöregionen.
Janne Salonen