Industri Kapital köper mera finskt
2000-08-25

Industri Kapital fortsätter investeringarna i Finland. Det senaste
köpet är Tikkurila CPS, global tillverkare av färgpastor och
system för blandning av målarfärg.
"Sedan 1993 har vi i runda tal investerat över 3,3 miljarder
kronor i Finland", säger Michael Rosenlew, Finlandsansvarig
inom Industri Kapital.

Tikkurila CPS är dotterbolag till färgtillverkaren Tikkurila som ägs av
finländska kemikoncernen Kemira. CPS är en av världens ledande
leverantörer av det som konsumenten uppfattar som
färgblandningsmaskiner. Konsumenten kan enligt en färgkarta beställa
vilken färgnyans som helst eller komma med ett färgprov till sin färgbutik
och beställa samma nyans. Färgen avläses och blandas sedan av en
maskin.

Tikkurila CPS har stått för tillverkningen av de färgpastor som används
samt utvecklat den mjukvara som behövs medan hälftenägda Corob
tillverkat själva maskinerna. Nu säljer Tikkurila sin andel av Corob till den
andra ägaren, schweiziska Swisslog, men samarbetet fortsätter.
Industri Kapital köper alltså pastatillverkningen plus mjukvaran.
"Det är den intressanta biten, här finns utveckling och teknologi. Vi ser
enorma utvecklingsmöjligheter och nya användningsområden för pastorna.
Det här är en växande och högteknologisk nisch", säger Michael Rosenlew.
Tikkurila CPS tillverkar pastor, förutom i Dickursby utanför Helsingfors,
även i Holland, Philadelphia i USA, Johannesburg i Sydafrika, i Australien
och Singapore. Som bäst byggs en fabrik i Kina.

Vad Industri Kapital betalade vill Michael Rosenlew inte uppge. Det enda
som framgått är att Kemira fått in 200 miljoner euro, uppemot 1,7 miljarder
kronor, på de sålda enheterna. Kemira har dessutom återinvesterat en del
av pengarna genom att köpa in sig med cirka 30 procent i "det nya"
Tikkurila CPS.
Omsättningen i de sålda enheterna var i fjol cirka 1,1 miljarder kronor.
Tikkurila CPS har cirka 300 anställda. Industri Kapitals mål är en listning
inom tre till fyra år.

Köpet är ett av Industri Kapitals många sedan bolaget etablerade sig i
Finland 1993:

År 1994 köptes globala lyftkrantillverkaren Konecranes, KCI, av hissjätten
Kone. Affären blev en succé när KCI listades 1996 och Industri Kapital
sålde ut sitt innehav.

Sedan följde köpet av Metsä-Serlas specialkemidivision, numera Noviant,
som med en 30-procentig marknadsandel är världens största tillverkare av
massabaserade bindemedlet CMC. Förutom till bestrykning av papper,
används CMC i glass, tandkräm, pizzabottnar, apelsinjuice, smink,
salladsdressing med mera. Industri Kapitals fonder äger 66 procent och
Metsä-Serla 20 procent av bolaget. Omsättningen är cirka 1,5 miljarder
kronor och en börslistning planeras.

Nästa affär kom vid årsskiftet 1997-1998. Då slog Industri Kapital ihop
Parteks betongelementtillverkning med svenska Strängbetong och skapade
Addtek, störst i Europa på prefabricerade betongelement. Industri Kapital
äger 50 procent, resten ägs av Partek och företagsledningen. Addtek
omsätter cirka 4,5 miljarder kronor. Bolaget ska listas.

I augusti i fjol följde Paroc, tillverkare av stenull för isolering. Industri
Kapital äger 60 procent, Partek och ledningen resten. Omsättning cirka 2,1
miljarder kronor.

Samtidigt köptes Enermet av energikoncernen Fortum. Enermet tillverkar
elektroniska elmätare och är stort på de avmonopoliserade marknaderna.
Omsättning 750 Mkr.

I november i fjol köpte Industri Kapital Neste Chemicals av Fortum.
Neste Chemicals köpte därefter norska Dynos kemidel och bildade
Nordkemi Oy som är världens största tillverkare av formaldehydbaserade
limhartser, det vill säga lim för främst träindustrin.

Sammanlagt har Industri Kapital investerat över 400 miljoner euro, över
3,3 miljarder kronor, i Finland.
"Vi har gjort ganska mycket här och är jättenöjda", säger Michael
Rosenlew, men vill inte säga vad företaget tjänade på det enda bolag man
hittills gått ur, Konecranes.
Han räknar med att Industri Kapital i Finland köpt företag med en
omsättning på cirka 18 miljarder mark, drygt 25 miljarder kronor, och med
cirka 18.000 anställda.
"Grovt räknat", säger Michael Rosenlew.

Copyright Dagens Industri AB 2000