Sveriges nye finansminister: Det finns förutsättningar för ökat finanspolitiskt samarbete Det behövs samordning i Europa för att hindra diskriminerande, bl.a. finländsk, skattelagstiftning, anser Sveriges nya finansminister Bosse Ringholm i en exklusiv intervju för Forum.   Finansminister Bosse Ringholm vill koordinera det europeiska samarbetet så att diskriminerande skattelagstiftning av bl.a. Irland och Finland förhindras. Ringbom bekräftar också pågående diskussioner om skattesänkningar över hela linjen i Sverige. Det har förts diskussioner om en koordinering av finsk och svensk finanspolitik. Hur ser Du på ett sådant samarbete? "Det pågår en diskussion i hela EU-kretsen om att samordna finanspolitiken och det finns vissa områden, gällande arbetslöshetsbekämpningen, där alla vill hjälpa till. Men det sker kanske inte i första hand enbart mellan Finland och Sverige utan det gäller hela EU-perspektivet i så fall." "Jag upplever att det finns en stark önskan att se vilka förutsättningar det finns att driva gemensam ekonomisk politik på vissa områden, men sedan har varje land sina konjunkturfaser och sina speciella omständigheter så det går säkert inte att göra en total sådan samordning. Men bara man har kunskap om varandras ekonomiska situation och hur man tänker och resonerar på olika håll så tror jag nog man kan komma ett bra stycke längre. De ekonomiskpolitiska riktlinjer som vi diskuterat på ECOFIN-möten visar att det finns en stark önskan att ha vissa samordnade insatser." Finns det speciellt goda möjligheter för ett samarbete mellan Finland och Sverige, som ju har liknande traditioner och syn på t.ex. arbetslösheten? "Det ligger nära till hands att de nordiska länderna har särskilt goda förutsättningar för ett bra samarbete. Det har ju diskuterats vid flera olika tillfällen och det diskuterar vi ju de här dagarna också då vi träffar de nordiska länderna tillsammans med Tyskland och Polen och de baltiska staterna. De nordiska förutsättningarna är i långa stycken desamma, men sedan har det ju funnits särdrag av olika skäl. Arbetslöshetssituationen är ju olika och beror på olika faktorer i de olika länderna så det får man ju också väga in. Därför finns det säkert förutsättningar för ett samarbete mellan Finland och Sverige på vissa områden. Men på andra områden handlar det mera om den allmäneuropeiska samordningen." Det har skett flera företagsfusioner mellan finländska och svenska bolag. Hur ser Du på fusionerna och att huvudkontoren ofta placerats i Finland av främst skattetekniska skäl? "Det är en fråga som diskuteras ofta ur ett EU-perspektiv. Vi vill inte gärna ha diskriminerande skattelagstiftning som gör att vissa länder kan få konkurrensfördelar utan vi tycker det är viktigt att ha samordnade förutsättningar mellan de olika länderna. Det kommer säkert att ske stora omstruktureringar både av svenskt och finskt näringsliv och även av näringslivet i Europa och då får man räkna med att det naturligtvis blir en hel del förändringar. Både svenska och finska och andra företag kommer att samarbeta i framtiden och då är det viktigt att man inte har en skattelagstiftning som diskriminerar eller formaliserar en viss typ av företag i vissa länder." "Ur EU-perspektiv behövs så korrekta och enhetliga förutsättningar för de olika länderna så att det inte är så, som du själv nämnde, att den finska skattelagstiftningen ger fördelar framför andra länders skattelagstiftning. Den diskussionen har ju också funnits gällande Irland och en del andra länder." Nyligen tog ett svenskt tv-program upp den låga bolagsskattelagstiftningen i Irland, Skottland och dess inverkan för Sverige... "Det har varit uppe till diskussion i EU-sammanhang flera gånger på ECOFIN-mötena, just att försöka hitta en harmonisering av den [skattelagstiftningen för bolag]." Kan det här betyda att riktlinjerna för den svenska skattepolitiken förändras? "Vi ser över hela skattepolitiken just nu i Sverige. Vi för en diskussion med övriga politiska partier och det handlar inte bara om inkomstbeskattningen utan också om företagsbeskattningen och kapitalbeskattningen." "Det får helt enkelt ingå i våra överväganden att vi måste ha villkor som gör att svenska företag får bra konkurrensförutsättningar i framtiden, men som samtidigt inte innebär att vi skall ha någon illegal konkurrens länderna emellan." Tolkar jag rätt att detta betyder skattesänkningar? "Vi diskuterar skattesänkningar över hela linjen. Men i vilken ordning och vilka grupper och på vilket sätt, det är en öppen fråga än så länge. Det pågår ju diskussioner mellan partierna om det, så under de närmaste månaderna kommer det att klarna hur skattesänkningar möjligen kommer att se ut. Vårt perspektiv är att det är från 2001 som vi i första hand ser de ekonomiska förutsättningarna att sänka skatterna. Samtidigt har vi sagt att om det visar sig att regeringen i höst gör en annan bedömning av förutsättningarna än vi gjort hittills så... Men vi har ännu inte öppnat för år 2000 utan det är 2001 som vi i första hand diskuterar." Hur ser Du på en sammanslagning av Volvo och Scania? "Alla typer av strukturförändringar som sker i näringslivet siktar ju till att öka konkurrenskraften för de berörda företagen, för det nya företag som skapas. När det gäller Volvo och Scania så har dom väldigt skilda uppfattningar vad gäller effekten. Volvo tror ju att det kan ge stordriftsfördelar medan Scania tycker att företagen är för lika och att det [sammanslagning] av det skälet inte ger samma vinst. Där finns en konflikt mellan de två företagen och svenska regeringen har i dagsläget ingen avsikt att gå in i den diskussionen och förorda den ena eller den andra lösningen utan det här är en fråga där företagen får fortsätta diskussionen sinsemellan." Vilka är huvudutmaningarna för den svenska ekonomin 1999? "Som jag kan se det nu så har vi en väldigt positiv framtid när det gäller tillväxten. Vi har ju en tillväxt som har ökat hela tiden och vi räknar med att tillväxten åren framöver kommer att ligga mellan 2,5­3 procent. Det är ju väldigt positivt med tanke på det som har hänt under 90-talet hittills. Vi har haft en väldigt kraftig sysselsättningsökning, vi kommer kanske att få mellan 30 000­40 000 nya jobb under 1999 och det är ett mycket bra tillskott. Det mesta ser väldigt positivt ut för svensk ekonomi inför hösten." Sveriges förhållande till EMU dyker kontinuerligt upp i samhällsdebatten. Har jag förstått saken rätt, att Du anser att det behövs ett nyval snarare än en folkomröstning innan Sverige kan tänkas gå med? "Nä...det finns olika möjligheter. Sverige har ju bara vid få tillfällen, fyra gånger under 1900-talet, använt sig av folkomröstning. Men vi har öppnat den möjligheten och sagt att EMU-frågan kan komma att avgöras i en folkomröstning eller i ett allmänt val. Båda möjligheterna finns ju. Eftersom vi har ett allmänt val först 2002 så är det ju så att om EMU-frågan skall avgöras tidigare så ligger folkomröstning närmast till hands. Men vi har inte gjort någon prioritering och sagt att vi väljer det ena före det andra utan håller båda möjligheterna öppna. Vi har en socialdemokratisk extrakongress nästa år och då kommer vi att ta upp EMU-frågan och ta ställning till EMU-frågans behandling och vid det tillfället dyker diskussionen upp om folkomröstning eller allmänt val." Hur stor är sannolikheten att ett EMU-beslut fattas innan år 2002? "Jag gör ingen sannolikhetsbedömning och säger x procent eller någonting sådant utan vi håller alla möjligheter öppna. Det vi har tryckt hårdast på är att vi vill ge svenska folket chansen att få vara med i diskussionen om EMU så att man känner att man har varit delaktig i diskussionen och att alla fått ge uttryck för sina åsikter. Det är en fråga där det finns mycket bestämda anhängare och mycket bestämda motståndare och det som är intressant är att när EMU-projektet nu började första januari så kommer det att hinna gå ett antal månader och vi får en erfarenhet av hur valutasamarbetet fungerar i EMU. Det är bra att få en sådan erfarenhet istället för som det var i höstas då det bara fanns spekulationer. Det fanns de som trodde att EMU aldrig skulle kunna fungera och komma igång och de som sade att Sverige inte kommer att klara sig om vi står utanför EMU. Nu ser vi att EMU-projektet har kommit igång och fungerat och Sverige har stått utanför och klarat sig bra ändå. Det är bättre att veta hur den faktiska utvecklingen är istället för att bara gissa. Jag tror det känns rätt bra och som en fördel att vi ser EMU-projektet utvecklas samtidigt som vi diskuterar om vi skall gå med eller inte." Du och Finlands finansminister Sauli Niinistö har en mycket olika bakgrund, samhällssyn och ideologisk plattform. Hur kommer samarbetet att fungera mellan er? "Ja det är klart att vi har olika politiska bakgrunder, men samtidigt är ju den finska regeringen en kombination av olika politiska partier och det är lite annorlunda än ett svenskt politiskt klimat. Sverige och Finland skiljer sig i det avseendet, vi har aldrig haft den typen av övergripande koalitioner. Däremot under krisåren, framförallt 1992, då Sverige var väldigt illa ute ekonomiskt och det var en borgerlig regering i Sverige, då fanns ju ett samarbete mellan oppositionen och regeringen som lite påminner om det som finns i Finland." "Vi har alltså olika traditioner på det området, men min samverkan med Niinistö har inte haft några som helst svårigheter med det utan det har fungerat bra. Det har varit mycket lätt att samarbeta med honom och på ett vis är det väl en förutsättning att vi ändå har samma nordiska villkor och bakgrund och erfarenheter även om vi har olika politiska synvinklar." Hur påverkar kommissionens avgång det finanspolitiska samarbetet? "Vi hoppas ju att den nya kommissionen skall kunna komma på plats och att det inte skall kunna bli något större avbräck, men det är klart att någon liten tempoförlust blir det säkert. I.o.m. att kommissionen nu i våras fick avgå och bara har fungerat interimistiskt så är det klart att man tappar ett antal månader. Men samtidigt har vi snart EU-val och snart har vi en kommission på plats igen efter sommaren, så jag tror att det är en begränsad tempoförlust trots allt." Text: Peter Ehrström Ringholm i ett nötskal "Jag är uppvuxen i en arbetarfamilj. Min pappa var byggnadsarbetare och min mamma servitris/affärsbiträde. Orättvisorna i 1950-talets klassamhälle väckte mitt politiska intresse." (Citat från Regeringskansliets hemsida.) · Född den 18 augusti 1942 i Falköping. · Gift med Kerstin, tre vuxna barn. · Ordförande i Sveriges Socialdemokratiska ungdomsförbund, SSU, 1967-72. · Sakkunnig i inrikes- och arbetsmarknadsdepartementen 1973-76. · Ersättare/ledamot i Sveriges Riksdag 1976, 1982. · Trafiklandstingsråd i Stockholms läns landsting 1983-85. · Landstingsråd i opposition i Stockholms läns landsting 1986-88, 1991-94. · Finanslandstingsråd i Stockholms läns landsting 1991-94, 1994-97. · Generaldirektör för Arbetsmarknadsstyrelsen, AMS, 1997-99. · "Ett osäkert kort" rubricerades Dagens industris förstasida 13.4.1999 efter Ringholms utnämning till finansminister. Den åsikten delades av marknadskommentarerna.