Månadens Person:
Ole Johansson
vd för Wärtsilä NSD:

Bättre lönsamhet målet

Ole Johanssons utmaning som vd för Wärtsilä NSD är att leda diseldivisionen till tillväxt och lönsamhet. Då han i höst blir chef för hela Metra-koncernen breddas utmaningen till att övertyga aktiemarknaden om att Wärtsilä NSD och Metra är företag det lönar sig att placera i.

Metras och numera även Wärtsilä NSD:s huvudkontor (efter en period i Zürich) ligger vid John Stenbergs strand i Helsingfors, strax norr om Långa bron. Det är en anrik adress: tidigare huvudkontor för Wärtsilä-koncernen, och ursprungligen den adress där pionjären för Finlands verkstadsindustri, ingenjör John Stenberg (1841-86), hade sin tillverkning för 100 år sedan. Stenbergs företag blev först en del av Maskin och Bro, som i sin tur blev en del av Wärtsilä. Ingen tillverkning har på länge funnits här: Metras kontorsbyggnad är nu granne med ett lyxhotell.
I Metras huvudkontor tar Wärtsilä NSD:s vd Ole Johansson emot Forums redaktör. I höst övertar han chefskapet för hela Metra-koncernen, efter bergsrådet Georg Ehrnrooth, och fortsätter också som vd för Wärtsilä NSD, som är Metras allt mera dominerande huvudrörelse. Uppenbarligen är Ole Johansson en man som gärna håller en rätt låg profil i offentligheten, men för Forum berättar han nu om sin syn på Metras och Wärtsilä NSD:s utveckling.

Vilken är din huvudsakliga ambition då du i höst tar över hela Metra?
"Den är långt densamma som idag, det vill säga att leda Wärtsilä NSD till tillväxt och lönsamhet. Detta kommer ju att vara kärnan även för Metra - Wärtsilä NSD står för närmare nio tiondelar av hela koncernen. Förbättrandet av lönsamheten här är vår högsta prioritet."

Hur gör man Wärtsilä NSD till ett tillväxtföretag?
"Det är precis där kruxet ligger. En förbättrad värdering av Metra kommer från en förbättrad lönsamhet och framförallt från en vinstgivande tillväxt. Det jobbar vi på, och jag är glad över utvecklingen under första kvartalet i år då företaget har gått i rätt riktning, även om vi fortfarande har en lång väg kvar att gå."

Hur kan man uppnå detta mål?
"En viktig komponent är att göra hela vår verksamhet mera serviceinriktad, och vi har redan kommit en bit på väg. Fördelen är att vi har levererat många motorer. Nu har vi aktivt börjat erbjuda möjligheten att ta oss an en större del av servicen och driften av våra motorer, detta är en del av målsättningen att höja andelen service och 'operations' av vår verksamhet. Det andra är vad vi kan göra internt beträffande struktureringen av produktionen etc. Detta är en kontinuerlig process.
Om fartygsmotorer kan sägas att vi traditionellt har varit en motorleverantör, men vi kommer allt mera att leverera totallösningar med motorn som en komponent i sådana lösningar. Vi har till exempel slutit ett avtal med brittiska propellerleverantören John Crane Lips för att kunna leverera helheter med motor, växellåda och propeller. Trenden går i den riktningen att kunderna förväntar sig att vi erbjuder större helhetslösningar, vilket även innefattar service och underhåll av levererade enheter.
Vi har till exempel sensorer i levererade motorer som gör att vi kan följa med motorns funktion ­ information som vi kan tillgodogöra som en del av serviceverksamheten. Vi utvecklar nu denna del av verksamheten och har fått en positiv respons från kunderna. De stora kryssningsrederierna är goda exempel på krävande kunder som förväntar sig helhetslösningar i ökande grad. Ju högre professionalitet kunden har, desto högre krav ställer kunden på vår service. Vi har satt igång ett stort kvalitetsprogram inom Wärtsilä NSD som kallas 'operating excellence'. Det är fråga om att skapa kvalitetsprocedurer och för detta finns goda industriella benchmarksystem att gå efter. Vi använder European Quality Award-normer i vårt arbete."

Kryssningsrederier är intresserade av att sälja kryssningar, inte av att operera fartyg...
"Det är precis så. Kryssningsrederierna är specialiserade på att erbjuda upplevelser åt passagerarna. Vårt jobb är att se till att maskinrummet fungerar."

Hur starkt är Wärtsilä NSD inom kryssningsmarknaden?
"Vi är helt dominerande. Då man talar om motorer till kryssningsfartyg har vi en marknadsandel på mellan 60 och 80 procent, beroende på hur man räknar. Här finns en tillväxtpotential, också beträffande våra servicekoncept. Det andra är att kryssningsmarknaden fortfarande ser ut att komma att vara en snabbt växande marknad, den snabbast växande inom hela shippingverksamheten."

Wärtsilä NSD har många fabriker i Europa: finns det planer på att minska antalet fabriker?
"Under de senaste 18 månaderna har vi lagt ner ett par fabriker, men har inga planer på ytterligare nedläggningar. Det är klart att vi hela tiden ser över varje verksamhet. I Finland har vi enheter i Vasa och i Åbo som är toppmoderna, men också här har vi sett möjligheter till finslipning, och en del av det var exempelvis försäljningen av stålbearbetningsverksamheten i Vasa."

Har eurons nedgång mot dollarn och de asiatiska valutorna förbättrat Wärtsilä NSD:s konkurrenskraft, med tanke på att Asien är en central marknad?
"Detta förbättrar vår konkurrensberedskap gentemot kunderna i Asien och i Latinamerika, men den relativa konkurrenskraften blir inte så mycket bättre eftersom även våra huvudkonkurrenter finns inom euroområdet."

Har man börjat se någon ökning av aktiviteten på marknaderna till exempel i Asien?
"En viss uppgång har kunnat märkas, vilket inte har varit helt oberoende av en fördelaktig utveckling av valutakurserna. Vi har haft en god orderingång under början av året."

Hur mycket kommer det ännu att finnas branschomstruktureringar inom dieselmotorindustrin?
"Nog kan man vänta sig att det ännu sker en hel del. MAN köpte nyligen brittiska Mirrlees av Alstohm. I det här sammanhanget skulle jag för Wärtsilä NSD:s del vilja betona prioriteten att kunna göra något som är relaterat till vår ambition att bli starkare inom service och operations."

Hur mycket kommer Vasa och Åbo att fortsätta att utvecklas som kompetenscentra för Wärtsilä NSD?
"Beträffande tillverkningskompetens håller både Vasa och Åbo mycket hög klass, och den kompetensen vill vi upprätthålla och vidareutveckla. Och kärnan för vår FoU, vårt teknologicentrum, finns i Vasa. Där har vi vårt diesellaboratorium och vår grundforskning, bland annat kring avgaser. Det är av central betydelse idag att utveckla motorer med möjligast små utsläpp av olika slag. Tyvärr utvecklar traditionella dieselmotorer ofta en synlig rök då fartyg går i hamn eller är på väg ut, eftersom motorerna då arbetar med en låg belastningsgrad, vilket ger en ineffektiv förbränning. Vi har utvecklat en så kallad common rail-teknologi med vilken vi har visat att våra motorer är rökfria även vid en mycket låg motorbelastning. Detta är en ny, spännande utveckling. Under många års tid har vi aktivt jobbat med kväveoxidutsläppen, och där har vi uppnått goda resultat, bland annat med hjälp av vatteninsprutning i cylindrarna. Vi kan uppnå NOX-värden som är mindre än hälften av konventionella dieselmotorers utsläpp. En tredje sak är koldioxidutsläppen, som är en växthusgas. Detta är en direkt funktion av verkningsgraden, där dieselmotorer är fördelaktiga eftersom de har mycket hög verkningsgrad, vilket ger låga specifika CO2-utsläpp."

Assa Abloy är inte längre ett av Metras intressebolag?
"Alldeles riktigt, i första kvartalets delårsrapport inräknades Assa Abloy som ett intressebolag för rörelsens del, men ingår inte längre i balansräkningen. Men att Assa Abloy inte längre är ett intressebolag betyder inte att vi inte i högsta grad skulle vara intresserade! Tack vare Assa Abloys starka utveckling har det ju gått så lyckligt att Metras innehav i bolaget är värdefullare än någonsin - trots att vårt innehav kontinuerligt har minskat."
Janne Salonen

Metra återhämtar sig från Asienkrisen

Asiens finanskris, som började hösten 1997, drabbade kännbart Metra-koncernen, vars huvudrörelse har varit dieselmotorindustrin Wärtsilä NSD. Precis före den asiatiska finanskrisen hade Wärtsilä NSD avslutat en stor expansionscykel, med många förvärv av mindre europeiska dieseltillverkare, och sist förvärvet av New Sulzer Diesel som har utvecklat de stora Sulzer-dieselmotorerna främst för fartygsbruk. Då finanskrisen började - vilket ledde till att orderstocken för kraftverksdieslar, som hade varit den snabbast växande marknaden, torkade upp - blev även Wärtsilä NSD kraftigt förlustbringande. Till detta bidrog det faktum att alla förvärv inte var lyckade, och inte heller de goda förvärven blev till alla delar väl integrerade. Följden var att expansionens huvudarkitekt P.-J. Hintikka fick gå, och Ole Johansson blev ny chef för Wärtsilä NSD med uppgift att få divisionen på en lönsam bog.
1998 blev ett svårt förlustår för Wärtsilä NSD, och Metra lyckades uppvisa en vinst och dela ut dividender främst till följd av reavinster från försäljningar av det allt värdefullare aktieinnehavet i svenska låskoncernen Assa Abloy. Under de senaste åren har Metra småningom avyttrat en stor del av innehavet i Assa Abloy, som trots detta nu är högre värderat än någonsin, cirka 1 300 miljoner euro för under 20 procent av Assa Abloy. Detta är således inte längre ett intressebolag för Metra.
En annan del av Metra som 1998 avknoppades till börsen och nu har blivit ett intressebolag är badrumsporslinstillverkaren Sanitec, där Metras ägarandel nu har sjunkit under hälften. Denna är dock fortfarande värd närmare 400 miljoner euro. Sammanlagt är Metras börsnoterade innehav i Assa Abloy och i Sanitec värda mera än vad Metra självt är på börsen. Detta betyder att marknaden inte anser att Metras huvudrörelse, Wärtsilä NSD, med en årsomsättning på cirka
1 900 miljoner euro, är värd någonting alls, utan rentav tillmäts ett negativt värde.
Detta är Ole Johanssons utmaning som blivande koncernchef för Metra, att genom att få upp Wärtsilä NSDs lönsamhet även övertyga aktiemarknaden om att Wärtsilä NSD och Metra är företag det lönar sig att placera i.
Till följd av eurons nedgång och Wärtsilä NSDs goda konkurrenskraft på Asienmarknaden är detta kanske inte en helt omöjlig uppgift, även om det är svårt att se hur Wärtsilä NSD kan göras till en lika attraktiv rörelse för placerare som till exempel Assa Abloy är. Som Johansson i intervjun intill berättar, är avsikten att erbjuda allt mera integrerade servicepaket till kunderna. Wärtsilä NSD har exempelvis en stark position bland lryssningskunderna, en snabbt växande marknad där kundföretagen egentligen inte är intresserade av att driva fartyg, utan deras huvudintresse är att sälja kryssningar.
Janne Salonen

Ole Johansson i korthet:
Född i Helsingfors 1951
Utbildning: Diplomekonom från Svenska handelshögskolan
Karriär: Inom Wärtsilä/Metra sedan 1975. Vice vd för Wärtsilä Diesel 1987-1994, vice vd och finansdirektör (CFO) för Metra 1994 och
vd för Wärtsilä NSD sedan den 1 juni 1998
Förtroendeuppdrag: styrelsemedlemi Industrin och Arbetsgivarna och Metallindustrins centralförbund
Familj: hustru och två döttrar