|
Uppfinningar
& Patent
Uppfinningsstiftelsen
stöder livsdugliga idéer
Uppfinningens
väg från uppfinnarens hjärna till användaren
är ofta lång och svår. Uppfinningsstiftelsen
jämnar och förkortar den vägen med råd,
utvärdering, experthjälp och finansiellt stöd.
Goda uppfinningar är en bristvara - och en nationell välfärdsmotor.
Världshistorien
är långt historien om krig och uppfinningar: båda
sätter spår i utvecklingen. Ångmaskinen genererade
en ny kultur genom att förändra produktion och färdsätt.
Internet och mobiltelefoner har initierat en revolution vi är
mitt inne i.
Många uppfinningar har förbättrat människornas
livsvillkor. Många uppfinnare har blivit rika på
sina uppfinningar. Men inte alla. Vilken uppfinning som sätter
spår i historien och/eller på bankkontot kan man
inte veta i idéskedet.
En
uppfinnare tiger!
Du har en idé, ett embryo eller kanske en mogen uppfinning.
Vad göra? Kari Sipilä, Uppfinningsstiftelsens verksamhetsledare,
ger det viktigaste rådet:
"Håll tyst om den! Inga presentationer ens i en trängre
krets, inga publicitetsjippon, ingen informationsdistribution
- förrän patentansökan lämnats in. Annars
kan någon annan knipa idén och göra den
till sin."
Sipilä råder uppfinnaren att först själv
väga uppfinningen: vem kunde behöva den, är den
ny, fungerar den, hur kan den tillverkas? Sedan är det klokt
att vända sig till en expert exempelvis Uppfinningsstiftelsens
ombudsman - för en objektiv utvärdering av uppfinningens
livs- och patenteringsduglighet. Denna tjänst, liksom stiftelsens
alla tjänster, är kostnadsfri. Om en fortsatt utvecklingsstig
för uppfinningen inte ser ut att öppna sig, behöver
det inte betyda att det är något fel på innovationen
som sådan. Det kan hända att någon redan gjort
samma uppfinning, eller en nästan likadan, varvid det inte
går att patentera den. Uppfinningens 'nya' egenskap kanske
är så diminutiv att den inte klassar för ett
patent. Kanske businesspotentialen bedöms som alltför
svag. Sipilä understryker att ett 'nej' också är
ett konstruktivt beslut; det frigör uppfinnarens efforter
för andra tilltag, och binder inte upp andliga eller ekonomiska
resurser i något som inte leder vidare. En realitet är
att de flesta bedömningar blir utklassande, påminner
Sipilä.
Om uppfinningen har potential är den första prioriteringen
att lägga in patentansökan. Patentansökan är
ett avtal mellan staten och uppfinnaren enligt vilken uppfinnaren
betalar en avgift till staten, och staten bestyrker uppfinnarens
rätt till sin uppfinning.
Då detta är gjort gäller det att så snabbt
som möjligt kommersialisera uppfinningen och få ut
den på marknaden.
Uppfinningens
väg
Vad
är en uppfinning? Sipilä strävar till en enkel
definition:
"En ny produkt som kan tillverkas industriellt och som är
annorlunda och/eller bättre än tidigare. Uppfinningen
kan också gälla en framställningsmetod, eller
vara en social innovation som tar sikte på att underlätta
byråkrati, förbättra eller rationalisera arbete
eller arbetsförhållanden. Ofta har uppfinningarnas
verkningar i historiskt perspektiv varit mer omvälvande
än uppfinningarna i sig."
Även om uppfinnaren själv är kritiklöst förälskad
i sin hjärnbaby, behöver den antagligen en dos kärleksfull
och kunnig produktutveckling för att klara sig i den hårda,
kalla världen. Sipilä betonar att den förhoppningsfulla
uppfinnaren kan vända sig till Uppfinningsstiftelsen i vilket
skede som helst:
"Vi ger råd i frågor om bland annat uppfinnarrätt
och industriell äganderätt, evaluerar uppfinningens
tekniska egenskaper, marknadsnärhet och kommersiella potential,
erbjuder finansiering av patentering samt juridisk hjälp,
och i produktutvecklingsskedet finansiering av teknisk och produktionsmässig
produktutveckling - vi har egen prototypverkstad här i Innopoli."
I kommersialiseringsskedet kan uppfinnaren få hjälp
med planering av affärsverksamhet, finansiering och marknadsföringskommunikation.
Uppfinningsbörsen, som också finns på internet,
förmedlar affärs- och produktidéer till företagare
för licensering. Här kan uppfinnaren marknadsföra
sin uppfinning till rätt målgrupp; uppfinningarna
är grupperade i 20 branscher.
Finländarna
uppfinner
Är
vi ett uppfinnande folk?
"Innovationsklimatet i Finland är sporrande",
säger Kari Sipilä. "Vi har genom åren haft
internationellt framgångsrika uppfinningar att visa upp,
vilket Uppfinningsstiftelsen dokumenterat genom att inför
sekelskiftet lista nationens tyngsta uppfinningar genom tiderna
(Forum 2/2000)."
Vem är det som uppfinner?
"Mest män, kvinnornas andel är endast 56
procent. Största ålderskategorin är 45-55 åringar.
En tredjedel har akademisk slutexamen, en tredjedel examen på
institutnivå, och en tredjedel är yrkesarbetare eller
har ingen skolning alls."
Uppfinningsstiftelsen, som nästa år fyller 30, har
i vår behandlat den 15 000:e finansieringsansökan.
Årsbudgeten som ligger kring 31 miljoner mark - och tredubblats
på åtta år - medger anslag på i snitt
50 000 mark per godkänd ansökan, "en halv prototyp
eller patentansökan i två, tre länder".
Runt 80 procent av stiftelsens årsbudget bestrids med anslag
från handels- och industriministeriet, resten är projektfinansiering.
Finlands stadigt ökande nationella satsningar på FoU,
senaste år drygt 3 procent av BNP, får enligt Sipilä
inte leda till att vi blir 'feta och lata'. Att hålla och
förbättra ställningarna kräver både
mer och bättre riktade satsningar för att förkorta
tidsaxeln mellan innovation och marknadsentré.
"Vi har ännu en alltför trög process att
få ut en ny produkt på marknaden. Långt handlar
det om brist på pengar. En innovation med marknadspotential
förlorar viktiga konkurrensfördelar om produkten inte
fås ut då den har en efterfrågan."
Ragnhild Artimo
Goda
råd är inte altid dyra
Uppfinningsstiftelsen
stöder och befrämjar uppfinningsverksamhet, samt utvecklande
och kommersialisering av uppfinningar. Verksamheten inkluderar
kostnadsfri rådgivning, evaluering av uppfinningar, finansiering
av bland annat patentskydd, produktutveckling och marknadsföring.
Stiftelsen beviljar finansiering för utvecklande av privatpersoners
(44 procent) och småföretagares (56 procent) uppfinningar
till marknadsklara produkter. Finansieringsformerna inkluderar
understöd, bidrag och lån, beloppen per uppfinning
ligger mellan 10 000 och 500 000 mark. Garantisäkerheter
är inte nödvändiga.
Uppfinningsstiftelsen stöder finländsk innovativitet
bland annat genom information, uppfinningstävlingar och
det nationella Innofinland-projektet, inom ramen för vilket
presidenten årligen delar ut pris för de bästa
innovationerna.
Uppfinningsbörsen är ett forum där uppfinningar
och innovationer möter kommersialiserare och tillämpare:
börsen, som också finns på internet, förmedlar
affärs- och produktidéer till företagare för
licensering.
Stiftelsen har 22 anställda i Innopoli i Otnäs samt
innovationsombud vid fem högskolor samt uppfinningsombud
vid 13 arbetskrafts- och näringscentraler. Ombudsnätet
utbyggs kontinuerligt för att effektivare betjäna uppfinnare
i hela landet.
I Innopoli har Uppfinningsstiftelsen också en egen prototypverkstad.
För mer information om Uppfinningsstiftelsens tjänster
och för åtkomst till Uppfinningsbörsen är
nätadressen: www.keksintosaatio.fi
Ragnhild Artimo
Patent-
och registerstyrelsen satsar på service
Avgörande
för små och medelstora företags konkurrenskraft
kommer att vara behärskandet av information och kunskap,
och effektiv resursanvändning inom produktutveckling. Utmaningen
för den offentliga sektorn är att presentera den information
man besitter så att företagsvärlden kan utnyttja
den och på det sättet befrämja teknologi- och
infrastrukturutvecklingen.
Det
säger marknads- föringschef Mika Waris på Patent-
och registerstyrelsen, som den senaste tiden satsat på
att utveckla informationstjänsterna.
"Då internationaliseringen och integrationen fortskrider
ökar företagens informationsbehov då det gäller
konkurrenter, kunder och samarbetspartners. Enligt undersökningar
som EU:s kommission gjort består produktutveckling till
30-50 procent av dubbelt, överlappande arbete, vilket i
Finland årligen innebär mellan 4-6 miljarder mark
dåligt investerade pengar", berättar Waris.
Då man vill effektivera produktutvecklingen står
enligt Waris den samlade patentinformationen i nyckelposition.
"Över 80 procent av nya tekniska lösningar beskrivs
endast i patentansökningarna. Sammanlagt finns 15 miljoner
tekniska lösningar beskrivna, och mängden ökar
med cirka en miljon i året," säger Waris.
Av dessa 15 miljoner är bara fyra miljoner skyddade av patent,
resten kan fritt användas.
"All information står fritt till förfogande.
Den kan och bör användas till exempel i början
av en produktutvecklingsfas för att undersöka den tekniska
nivån eller reda ut om den egna produkten är ny och
om den kan skyddas. En företagare måste nästan
göra ett medvetet beslut om han tycker att han inte behöver
denna information."
Patent
på internet
I dag kan man ta del av en stor del av patenten på Patent-
och registerstyrelsens internetsidor - www.prh.fi/patinfo.
"Varje patent avslöjar mer än det skyddar, till
exempel produktutvecklingstrender. Man skall inte heller glömma
att ikraftvarande patent kan utnyttjas genom licensering."
Det viktigaste är ändå enligt Waris att försäkra
sig om att teknik som man tänker utnyttja inte är någon
annans egendom.
Information
globalt och 'europeiskt'
Ett annat sätt att öka kännedomen om den stora
informationsmängd Patent- och registerstyrelsen besitter
är det nätverk av informationspunkter som Patent- och
registerstyrelsen utvecklat i samarbete med de arbetskrafts-
och näringscentraler som lyder under handels- och industriministeriet,
jord- och skogsbruksministeriet och arbetskraftsministeriet.
"T&E-centralernas personal utbildades till att även
betjäna i ärenden som gäller patentärenden,
i tillägg till att erbjuda Patent- och registerstyrelsens
basservice. Även uppfinningsombudens kunnande kopplades
ihop med detta utvecklingsprojekt."
Enligt Waris kommer denna vår att innebära att informationsresurserna
när det gäller patentärenden tiofaldigats jämfört
med läget för bara två år sedan. Dessa
15 inhemska patentcenter är dessutom en del av det globala
Patent Information Center-gemenskapen med nästan 140 center
enbart i Europa.
Rabbe Sandelin
|
