Månadens person:
Gun Eklund, utvecklingschef vid Folkhälsan:
NYA FINLANDSSVENSKA HUS

Folkhälsan är en privat stiftelse med uppdrag att erbjuda hälso- och åldringsvård på svenska i Finland. För att lyckas med den uppgiften måste Folkhälsan bygga upp en servicestruktur som beaktar den stigande medelåldern bland finländarna.

Utvecklingschef Gun Eklund, 42, anlände till Folkhälsan för ett och ett halvt år sedan, från posten som chef för Kårkulla, samkommunen för utvecklingshandikappade i Svenskfinland. Till hennes ansvarsområde hör bland annat att utveckla servicebostäderna, som är en av Folkhälsans mest centrala verksamheter.
Folkhälsan har gått in för att bygga nya typer av servicehus. Två av dessa har redan tagits i bruk, ett i Helsingfors och ett i Korsholm utanför Vasa. Nya hus planeras dessutom i övriga delar av Svenskfinland.
"De två hus vi redan har kallas seniorhus, men de nya vill vi kalla Folkhälsanhus. Beteckningen seniorhus är något missvisande eftersom de nya husen bland annat skall inrymma daghem. Tanken är att de skall vara en form av allaktivitetshus och svenska samlingspunkter, speciellt på orter där det finns en stor finskspråkig majoritet. Folkhälsanhusen skall bli 'svenska rum' på dessa orter för människor i olika åldrar. Vår strategi är att försöka etablera Folkhälsanhus i alla regioner i det svenska Finland", säger Eklund.

Vd-byte väntar
Gun Eklund är för tillfället ett aktuellt namn i Svenskfinland. Hon har i pressen pekats ut som en möjlig efterträdare till vd-posten vid Folkhälsan efter Mikael Ingberg, som i början av juni utsågs till vd för Aktia.
Men även om detta inte sker är hennes position på Folkhälsan nog så utmanande och viktig för finlandssvenskarna, vilkas medelålder i likhet med den finskspråkiga befolkningen fortsätter att stiga.
För finlandssvenskarna blir utmaningen med ett växande antal åldringar speciellt krävande, eftersom det gäller att försöka garantera en god vård på det egna modersmålet, i ett läge då resurserna är begränsade och det i alla kommuner och statliga myndigheter inte alltid finns en medvetenhet om dessa språkliga särbehov.
En av utmaningarna blir inte minst att trygga tillgången på svensktalande personal även i framtiden. Denna uppgift försvåras bland annat av de starka lockropen från Sverige där det framtida rekryteringsbehovet inom vårdsektorn kommer att vara mycket stort.
Folkhälsan har en nyckelroll i att hjälpa att identifiera dessa framtida behov, och ta fram nya metoder att möta utmaningarna.

Servicebostäderna kärnan
I varje Folkhälsanhus finns ett antal servicebostäder, vanligen omkring 40 stycken för att driftsekonomin i husen ska gå ihop.
Alla bostäder är handikappvänliga, med bland annat dörröppningar som gör det möjligt att röra sig med rullstol. Även badrummen är anpassade enligt rullstolsbundna personers behov. Servicebostädernas storlek varierar från enrummare till trerummare, men tvårummarna utgör den största kategorin. Ungefär hälften av bostäderna är ägobostäder medan de övriga hyrs ut.
"En viktig boendeform är gruppbostäderna för åldringar som är i sådant skick att de inte längre klarar sig ensamma ens i servicelägenheter och med hemhjälp. Ofta uppstår behovet av gruppbostäder då demens börjar utvecklas. I det skedet behövs tryggheten av en ständigt närvarande personal. Trots detta är det meningen att gruppbostäderna skall vara trevliga och hemlika. Var och en har ett eget rum och badrum, medan vardagsrum och kök är gemensamma. Invånarna har möjlighet att välja mellan gemenskap eller avskildhet. Målsättningen är att den egna funktionsförmågan tas tillvara så långt det är möjligt", säger Gun Eklund.

Daghem och terapi
I en del Folkhälsanhus kommer även daghem att inrättas, och i några fall planerar man för terapiavdelningar med bland annat simbassänger. I helheten ingår även mötesutrymmen där till exempel Folkhälsans lokalföreningar kan samlas.
Eklund konstaterar att det i Finland finns många servicehus utan service, med minimal personal och ytterst små gemensamma lokaliteter.
"Meningen med Folkhälsanhus är att de skall vara servicehus uttryckligen med service, det är viktigt för oss. Det vi vill med Folkhälsanhus är att tryggheten skall finnas dygnet runt, och att personal alltid skall finnas till hands", betonar Eklund.
De följande Folkhälsanhus som kommit längst i planeringen ska byggas i Mariehamn, Borgå och Vanda. I Åbo och Esbo söker Folkhälsan tomter.
Huset i Borgå har fördröjts av ett besvär medan Mariehamn och Vanda ligger närmast ett förverkligande. För Folkhälsanhusen gäller lagstiftningen om offentliga upphandlingar, eftersom kommunerna i regel köper en del av Folkhälsanhusens tjänster, i synnerhet gruppboendet och daghemmen.
Framgångarna med de redan verksamma seniorhusen har visat att det latenta behovet är mycket stort, och till följd av detta har det blivit en tyngdpunkt i Folkhälsans verksamhet.
"Hittills har vi inte haft problem att få personal. Generellt är situationen den att i Österbotten finns det ett gott utbud av personal, medan det är ett större problem i södra Finland. I regel har vi hittills kunnat besätta ordinarie tjänster med kompetent personal, men vi är medvetna om att det på sikt blir en stor utmaning att hitta yrkeskunnig svenskspråkig personal som vill jobba med barn och äldre."
"Detta är något som vi nu gemensamt måste börja fundera på med kommunerna. För vår del har situationen underlättats av att vi har kunnat erbjuda lägenheter och hjälp med att skaffa bostäder", säger Gun Eklund.
Janne Salonen

Folkhälsans roll växer i Svenskfinland
De så kallade Folkhälsanhusen är endast en av de nya stora satsningar som Folkhälsan gjort under de senaste åren. En kanske ännu större operation var att överta den kommunala hälsovården i Karis jämte Mjölbolsta av Karis stad. Detta har lett till stigande hälsovårdskostnader för Karis, och är därför en modell som kanske inte på länge prövas på nytt i andra kommuner.
Mikael Ingberg valdes för fem år sedan till vd efter Per-Erik Isaksson. Valet väckte en viss kontrovers inom Folkhälsanrörelsen, som består av Folkhälsans lokalföreningar och Samfundet Folkhälsan. Den senare styr en avsevärd förmögenhet, i miljardklassen räknat i finska mark. Kapitalet består i första hand av donationsmedel, vilket är orsaken till att Folkhälsan tidigare var en stor ägare i Nokia. Folkhälsan sålde huvudparten av sitt Nokiainnehav för ett par år sedan då kursen låg nära sina toppnivåer, en försäljning som inbringade över en miljard mark.
Nu finns det en möjlighet att omplacera en del av denna förmögenhet bland annat i Folkhälsanhus, och att hjälpa till att erbjuda ett växande antal åldrande finlandssvenskar en god vård även i framtiden. Samtidigt fortsätter den verksamhet som riktas till de yngre, till exempel de för många välbekanta simskolorna för barn.
Den som blir vd för Folkhälsan efter Ingberg övertar en av de mest ansvarsfulla posterna i Svenskfinland. Det finns ingen självklar kandidat för posten, men Gun Eklund kan vara en kandidat. Professor Mats Brommels, som är ordförande för Samfundet Folkhälsan, är ett annat alternativ.
Janne Salonen

Gun Eklund
Född i Borgå 1959
Utbildning: Pol. mag. från Åbo Akademi
Karriär: olika tjänster vid Kårkulla 1985­1995; direktör, Kårkulla 1995­2000; utvecklingschef, Folkhälsan 2001­
Fritidsintressen: segling
Familj: Gift, tre döttrar