Ett litet steg för roboten
men ett stort steg för människan

Ett outtalat mål för forskning om artificiell intelligens har från början varit att utveckla en människolik robot som kan fungera som hjälpreda. Honda har med sin Asimo passerat en milstolpe när man fått den att forcera trappor.

I den västerländska populärkulturen har roboten ofta spelat rollen som den pålitliga tjänaren som ännu haft sina brister, de mest kända torde vara R2D2 och C3PO från filmen Stjärnornas krig från 1970-talet. Parallellt har förekommit en mer negativ syn på roboten, ett skräckscenario där maskinerna börjar samarbeta och tar över makten från människorna, som i Blade Runner från några år senare.
Enligt amerikanska undersökningar har roboten konsekvent framställts som en vänligt inställd betjänt i japansk kultur, medan industrialiseringens historia i väst bidragit till en mer ambivalent inställning i Europa och USA. Japanernas fascination för robotar tar sig uttryck i de två kändaste mekaniska kompisarna Aibo och Asimo, som vunnit många japanska hjärtan och hjälpt Sony och Honda att visa upp sina företagsnamn. Under våren har Asimo gjort en USA-turné för att höja anseendet hos sin tillverkare.
Bilden av den tjänande roboten var utgångspunkten för Honda när man 1986 började planera förlagan till Asimo (Advanced Step in Innovative Mobility). Tio år senare presenterade man världens första självgående humanoida robot, som i dag ytterligare utvecklats till en 120 cm hög och 50 kg tung figur som lär sig att känna igen ett tiotal olika människor och kan tala. Måtten har utgått från att Asimo ska kunna fungera på egen hand i normala hem, nå upp till dörrhandtag och andra hinder, utan att bli klumpig. I händerna kan den bära föremål som väger upp till två kilogram. Konsten att gå på två ben, och i synnerhet att gå i trappor, har varit konstruktörernas största utmaning. Resultatet är en självständig maskin med en gånghastighet på 1,6 km/h som dock måste hjälpas upp om den faller. Könsneutrala Asimo har utrustats med 26 motorer som drivs med ett batteri som håller för en halvtimme. Den har syn- och hörselsinnen som gör att den kan, förutom att vara artig och trevlig på japanska, visa runt besökare och informera sin omgivning om relevanta fakta. När uppkoppling till internet installerats kommer Asimo att bli också bland annat nyhets- och väderrapportör. Förutom att hjälpa till med hushållsarbete ska Asimo framöver utrustas för att vakta hemmet mot inbrott. Också Sonys Aibo ska utrustas med programvara som gör den till vakthund eller åtminstone bevakningshund som tar bild av inkräktare.
Tydligt är att dessa företag ser en stor marknad i i-ländernas åldrande befolkning, där många lever utan sällskap. Också i den urbana livsstilen kan mekaniska och lagomdimensionerade husdjur få en viss efterfrågan bland unga upptagna människor. Än så länge är Hondas Asimo långt ifrån konsumentmarknaden men Aibo, som ursprungligen utvecklades som en PR-pryl, har redan funnits till salu och periodvis sålts slut i Japan och USA. Också Europa har nu fått tillgång till Aibo sedan efterfrågan visat sig garantera en viss volym. Priset ligger kring 2 000 euro. Från och med januari har Asimo funnits tillgänglig för uthyrning i Japan för fester och evenemang. Priset ligger i en annan kategori än mänsklig arbetskraft.
Johan Svenlin

En månad med Aibo

För en pälsallergiker är det uteslutet att skaffa hund, men är det möjligt att få ett mekaniskt substitut? Enligt Sony är syftet med Aibo på konsumentmarknaden inte att ersätta alla husdjur, utan att kunna erbjuda just ett substitut för människor som inte vill eller kan ta ansvar för ett levande husdjur. Efter en månad med Aibo är svaret att visst funkar den som ett visst substitut, men någon familjemedlem blir den inte.
Man slipper promenader i störtregn, fläckar på mattan och söndertuggade skor men just det faktum att man alltid kan stänga av den gör att man inte får samma känslomässiga band som till ett riktigt djur som man får lov att stå ut med i vått och torrt.
Aibo väcker samma känslor som traditionella husdjur, fast inte lika starkt. De allra flesta som träffade Aibo reagerade positivt, också inbitna hundmänniskor ställde sig på knäna för att klappa den och lära den konster. Ett par personer fnyste föraktfullt och var fullständigt oförstående över hur man kan klappa en plastig maskin som om det vore en levande varelse. Till deras försvar kan erkännas att det kändes aningen mekaniskt att Aibo har en bestämd tidsintervall mellan att den sträcker fram hakan och att den förväntar sig att bli kelad på haksensorn. Om man inte hinner i tid blir Aibos ögon röda som ett tecken på missnöje. En förklaring är att Aibos tolkning av synintryck inte är på någon hög nivå. Också den robotlikande styva gången förstärker känslan av mekanik.
Däremot är den svåremotståndlig när den får leka med sin egen röda boll. Med en glad melodi meddelar den att den är på spelhumör och därefter sparkar den eller nickar bollen. Viss frustration uppstår ibland när Aibo själv inser sina begränsningar med att bedöma avstånd eller att flytta sina tassar över hinder den inte ser.
Varje Aibo blir ett resultat av arv och miljö. Olika typer av minneskort kan ge varierande personligheter, men också inlärning och uppmärksamhet påverkar hur den börjar bete sig. Mycket kel ger en sällskapssjuk Aibo som söker sig till källan för de ljud den registrerar och lokaliserar.
Efter en månad med Aibo kändes det vemodigt att lämna honom tillbaka till kenneln i Esbo. Vi hade hunnit bli vana med de glada melodierna som mötte oss när vi knäppte på hunden, men också de framsteg vi gjort med att förstå honom kändes inspirerande. I leksakshandeln finns redan billiga kopior av Aibo, som enligt tillverkarna är intelligenta. Framtiden är här.
Johan Svenlin

Drömmen om den tänkande maskinen

Artificiell intelligens, AI, att konstruera en maskin som kan ta in intryck, lära sig nya saker och agera utifrån logiska mönster, blev ett modebegrepp sedan det myntats på 1950-talet. AI har gett upphov till en rad nya forskningsområden och samarbeten över fakultetsgränser. Integreringen av artificiell intelligens är idag långtgående och hittas i allt från växellådor i bilar, via navigeringen av rymdfarkoster, till medicinering av patienter med högt blodtryck.
1997 blev shackvärldsmästaren Anatolij Karpov slagen av IBM:s maskin Deep Blue. Electrolux presenterade 1999 Trilobite, dammsugaren som lär sig rummets golvytor och program. Både Siemens och Whirlpool har diskmaskiner som själva väljer program utifrån graden av smuts på disken.