Månadens Person:
Peter Fagernäs, styrelseordförande för Conventum:
Vinnarna väljs snart

Conventums aktie tredubblades i värde under början av året". Bolagets styrelseordförande Peter Fagernäs tror på nischstrategin. Om den nuvarande börsbubblan spricker, är det företagen i gråzonen som gallras ut.
Conventums styrelseordförande Peter Fagernäs är bankveteran. Han har en intressant karriär på KOP och Merita bakom sig, och var bland annat med om att bygga upp KOP:s verksamhet i New York på det glada 80-talet. 1996 lämnade han Merita för att grunda Conventum Ab, som ett par år senare fusionerades med Arctos. Då uppkom Conventum Abp, nu föremål för allmänt intresse efter att bolagets aktie tredubblats i värde på tio veckor. Vad ligger bakom? Är Conventum ett kasinofenomen eller här för att stanna? Forum har diskuterat dessa frågor med Peter Fagernäs.
Conventums entréhall är vitmålad, välstädad och korrekt. Kontorets väggar är dekorerade med modern konst och från det lilla tornet som är anslutet till Peter Fagernäs arbetsrum har man en spektakulär utsikt över Esplanadparken och Salutorget. Allt detta är bankmässigt och förutsägbart nog. Men i en av 1800-talstornets nischer, av arkitekten säkert ursprungligen avsedd för en staty av klassiskt snitt, står - en färggrann trädgårdstomte i plast. På en bank? Journalistens förvåning roar Fagernäs: "Du är den andra som frågar om den idag. Vi tyckte den passade så bra där i nischen." Tomten visar sig vara en företagsintern gåva till styrelseordföranden.

Fokus på tillväxt- i god tid
Conventum har varit föremål för mycket intresse under de senaste månaderna på grund av den kraftiga ökningen i bolagets börsvärde. Vad ligger bakom denna ökning?
"När vi började med vår investeringsverksamhet hösten 1998 bestämde vi oss för att koncentrera oss helt och hållet på informations- och bioteknologi. Men fram till slutet av förra året tolkade marknaden oss enbart som en investeringsbank, utan att ta hänsyn till vår investeringsportfölj. Det var delvis vårt eget fel eftersom vi inte gjort tillräckligt mycket reklam för oss själva. Hypen kring vissa IT-bolag fick oss att förstå att vi måste betona vår investmentsida mer än tidigare. Och detta är kanhända vad som dragit upp vår kurs på börsen."

Hur kom det sig att du valde att fokusera Conventums investeringsverksamhet på just informations- och bioteknologi?
"Vi tyckte att vi kan ta risker. Vi spelar med egna medel, vi äger hela kapitalbasen i bolaget och har en soliditet på 75 procent. Så om någon kan ta en risk så är det vi. Och tar man risker vill man satsa på tillväxtindustrier."

Kan du berätta mer om Conventums strategi och tankarna bakom den?
"Vår ursprungliga investering i alla våra bolag har varit liten. Vår filosofi har varit att satsa 10­30 miljoner mark per bolag och med det försöka få ett aktieinnehav som representerar 10­20 procent av bolaget. När värderingarna går uppåt måste också vi vara flexibla. Men detta har varit vår ursprungliga tanke."

Håller bubblan?
Spricker IT- och nymediabubblan snart, och vad händer med Conventum då?
"Jag tror bubblan bara spricker delvis: inom de närmaste 1-2 åren kommer vi att se en differentieringsprocess där vinnarna kommer att nå väldigt höga värderingar medan andra kommer att försvinna. Därav vår strategiska betoning på rätt riskdistribution. Det står klart redan nu att vi har stjärnor i vår portfölj. Vi kan ju ha ett par 'dogs' också, men det kan vi tåla. Conventums aktiekurs lever sitt eget liv beroende på marknaden, men företaget kommer att finnas kvar även om det skulle bli ett riktigt ordentligt ras: penningmässigt har vi egentligen inte satsat så enormt och alla pengar vi satt in är våra egna. Conventum är inget kasino - vi har resurser att överleva vilka nedgångar som helst."

Vad händer i Finland som helhet om bottnen faller ur IT- och nymediasektorn?
"På sista tiden har det diskuterats mycket om vad som händer om Nokia faller, och det är klart att det definitivt vore dåliga nyheter. Jag hoppas verkligen att Nokia kan vara lika framgångsrikt i fortsättningen som hittills, för visst betyder ju Nokias framgång en hel del för oss. OK, vår nationalekonomi rasar inte helt, men det är en ganska stor del av industrin som i hög grad är beroende av Nokia."

Hur borde samhället handskas med fenomenet Nokia?
"Jag tänker själv på det så här: alla Nokias underleverantörer har en fantastisk referens med tanke på att skaffa sig nya kunder och många av dem har redan lyckats bra med att bredda sin klientbas. Det gäller att nå en bättre riskdistribuering på firmanivå vad kundunderlaget beträffar. Men jag tycker inte man kan utgå från någonting annat än enskilda företag när man diskuterar de här sakerna."

En annorlunda bankbana
Personligen, vad har fört dig till posten som Conventums styrelseordförande?
"Jag var aktiv ungdomspolitiker, jag satt i Suomen Teiniliittos styrelse, var vice ordförande i Samlingspartiets ungdomsförbund och senare styrelseledamot i Finlands Studentkårers Förbund. Erkki Liikanen var Teiniliittos ordförande när jag satt där och Jorma Ollila var ordförande för FSF när jag satt i den styrelsen... då attraherade politiken alla dem som var aktiva. Jag blev färdig med mina juridikstudier 1977 mitt i en krisperiod då en mycket stor del av dem som tog sin examen blev arbetslösa, men genom en bekant på KOP blev jag den första nya person banken anställde efter ett anställningsstopp på fyra-fem år. Jag brukar säga att det gav mig en bra start eftersom jag inte hade någon konkurrens!
På KOP hade jag i början en stabsfunktion inom den utländska bankverksamheten. Jag var nästan som en sekreterare åt vice chefdirektör Olli Kaila. Det var mycket lärorikt, men gick långt ut på att bära hans resväskor när vi flög från det ena stället till det andra. Jag ville inte stanna vid staben även om det kanske betytt en snabb karriär i bankhierarkin, utan ville ha frontansvar. Så jag åkte först till London, därifrån till New York för att grunda KOP:s lokala kontor, och sedan till Sverige. Så kom jag tillbaka till Finland och till bankens direktion.
Det ligger ingen grundligare planering bakom min karriär. Kanske det låg lite planering bakom att jag åkte till London, och det kan vara att det var mitt livs viktigaste beslut - att komma ut från huvudkontoret och stabsfunktionen och börja göra business utomlands."

Mindre företag är hemtrevligare
Du har ett brett perspektiv på den finländska bankvärlden, med erfarenhet av både stora och små banker. Vad fick dig att byta från en stor bank till en liten?
"Jag ser mig själv som företagare. Jag trivs när jag har ett konkret ansvar för aktiviteter och resultat. Därför trivdes jag bra i London och New York. Och därför lämnade jag Merita och grundade Conventum: jag trivs bäst i mindre enheter, närmare det konkreta. Man kan välja att vara på en stor institution eller en mindre firma, och jag tål dåligt storbankernas byråkrati och hierarkiska arbetssätt. Man kan kanske inte längre säga att Conventum är en 'mindre firma', men nog är det mycket hemtrevligare än en storbank.
Det är många som frågar mig varför jag fortsätter att jobba. Men för det första är ju aktievärdena man kan läsa om i tidningarna virtualpengar, de finns inte på något konto. Och så motiveras jag av att jag gillar själva arbetet. Jag vet inte vad mitt alternativ skulle vara. Jag skulle inte kunna stanna hemma och fundera om jag ska spela golf eller gå och fiska."

Stjärnor på himlen, blod på golvet
Vad tror du kommer att hända med den finländska banksektorn på längre sikt?
"Jag tror att en bank i dagens läge antingen ska vara stor, global, och sträva efter skalekonomifördelar - eller alternativt vara mycket nischorienterad. Alla som ligger i gråzonen mittemellan kommer att få problem. Conventum är en nischbank. Liksom alla andra måste vi naturligtvis ha allianser och nätverk, men vår kundbas och vårt investeringsfokus är i Norden, främst Finland. Dagens Finland är ett optimalt land att göra teknologiinvesteringar i."

Hur ser din vision av den teknisk-ekonomiska utvecklingen ut?
"Den ser bra ut! Det måste den göra, annars skulle vi ju kasta bort miljoner dagligen. Jag tror att ekonomins effektivitet fortfarande befinner sig i ett revolutionsskede. Thatcherismen och reaganismen frigjorde kapitalflödena, och processen fortsätter nu med den enorma effektivitetsökning som internet och mobil telekommunikation möjliggör inom service och industri.
Så det är inte bara en bubbla, utan det ligger någonting fundamentalt bakom, det tror jag helt på. Men man ska vara kritisk till de senaste 18 månadernas trend att satsa pengar på allt. Det rör sig naturligtvis om en bubbla när ett företag meddelar att det har 50 miljoner i kassan och ska sätta det på mobiltelefoner och internet, och de sedan får en värdering som ger kassan ett marknadsvärde på en halv miljard. Jag tolkar det som att man inte riktigt vet vilken teknologilösning som kommer att vinna och därför måste satsa på allt. Det skulle vara synd att missa just vinnaren, och de som blir vinnare i den här konkurrensen kommer att bli absoluta stjärnor. Men det kommer att finnas blod på golvet också. Alla kan inte klara det här."
Wilhelm Barner-Rasmussen

Conventums tursamma Timing gav god start
På Helsingforsbörsen noteras Conventum bland bankerna. På basen av sin verksamhet är bolaget dock kanske närmast att hänföra till investeringssektorn, och den färska tredubblingen av dess börsvärde speglar en nära koppling till sexiga sektorer som IT och bioteknologi. Vad är Conventum och var hör det egentligen hemma?
Conventum Ab grundades år 1996 med tanken att sätta upp en private equity-fond som skulle investera i finländsk industri. Men idén var för avancerad för det dåvarande ekonomiska klimatet och fonden nådde aldrig målet på en halv miljard mark i kapital. Så man lämnade investmentidén för ett tag och slog sig istället på investment banking - ända tills behovet av en egen mäklerifunktion i mitten av år 1998 ledde till förhandlingar med familjen Jouhkis bankirfirma Arctos Holding. Dessa förhandlingar, som enligt Conventums nuvarande styrelseordförande Peter Fagernäs kanske inte annars hade burit frukt, fick en oväntad vändning då Jouhkis föreslog att också det kapitalstarka investmentbolaget Arctos Capital skulle inkluderas i fusionen. Resultatet blev det nuvarande Conventum Abp, som Jouhkis via sina investeringsbolag Thominvest och Thomproperties äger cirka en tredjedel av. Andra storägare står att finna i bolagets ledning: Peter Fagernäs har 12 procent av aktierna, direktörerna Jyri Merivirta och Juha Mikkonen cirka 6 procent var.
Conventum Abp:s verksamhet är uppdelad på fyra affärsområden: investment banking, bankirverksamhet, förmögenhetsförvaltning samt placeringsverksamhet. Denna bredd gör företaget svårplacerat i den finländska banksektorn. Intresset för Conventums snabbt växande börsvärde under de första månaderna av år 2000 ledde till jämförelser med Mandatum när pressen försökte åskådliggöra vad bolaget sysslar med, men dylika jämförelser bedömer Conventums ledning som irrelevanta. Framför allt saknar Mandatum Conventums investeringssida, och det är till stor del denna som gjort sådan lycka på börsen. På Conventum uppskattar man att ca en femtedel av bolagets nuvarande marknadsvärde kommer från financial services-sidan, jämfört med fyra femtedelar från investeringssidan.
Vad är det då för speciellt med Conventums investeringsverksamhet? Först och främst ett fokus på onoterade företag i tillväxtbranscher. Då Arctos och Conventum fusionerades bestämde ägarna att satsa det extra kapital som Arctos hade, och som inte behövdes för det nya företagets financial services-verksamhet, på investeringssidan. Sedan började man utveckla en strategi för att investera detta kapital, med särskilt beaktande av att ägarbasen bestod och består av erfarna professionella investerare. Framför allt måste man hitta ett svar på frågan vad bolaget kunde vara bättre på än sina ägare. Slutsatsen var att synergifördelar kunde vinnas på att rikta in Conventum på onoterade investeringar inom informationsteknologi och bioteknologi, och så skedde hösten 1998 - innan boomen inom dessa sektorer kommit igång på allvar. Tursam timing bidrar därmed till intresset för Conventums investeringsportfölj, som nu innehåller andelar i 22 bolag. Bland dessa finns JOT Automation, MadOnion.com (tidigare FutureMark Oy, presenterat i Forum nr 9/99 som ett av årets tio Fyndiga Företag), Cygate och Solid.
Det senaste skedet i utvecklingen ägde rum under början av detta år, då Conventums börskurs ­ som föregående år fogligt följt HEX-indexet ­ tog raketfart och tredubblades på tio veckor. Visserligen på basis av en relativt begränsad handel eftersom bolaget bara har cirka 1 000 aktieägare totalt, men uppgången var i alla fall spektakulär och väckte uppmärksamhet i den ekonomiska pressen. I intervjun intill berättar Peter Fagernäs om orsakerna till denna uppgång och presenterar sina synpunkter på Conventums framtid.
Wilhelm Barner-Rasmussen

Peter Fagernäs i korthet
Född i Uleåborg 1952
Utbildning:Studentexamen 1971 från Helsingin lukio ('Ressu'); juris kandidatexamen 1977 från Helsingfors universitet
Karriär: lång karriär inom KOP 1979-93, inklusive positioner i London, New York och Stockholm, Prospectus Ab 1994-95. Startade Conventum 1996 och fungerar nu som dess styrelseordförande.
Förtroendeuppdrag: KOP:s styrelse 1988-92, Meritas styrelse 1995-96
Familj: hustru och tre söner