Månadens Person
Jukka Viinanen, vd för Orion:
Jakten på undermedicinen

Läkemedelsföretaget Orion är en liten spelare bland de internationella jättarna som vuxit sig stora genom fusioner. Efter att länge främst ha varit en licenstillverkare satsar Orion nu sina resurser på att utveckla egna läkemedel. Vd Jukka Viinanen tänker ännu inte utmana de stora ­ däremot vill han göra Orion till nummer ett inom vissa specialområden, där konkurrensen från bjässarna inte är så hård.

Jukka Viinanen, 53, gjorde come-back som toppchef för ett år sedan. Han blev då vd för Orion efter att företrädaren Markku Talonen övergick till Sonera som arbetande styrelseordförande (varifrån han sedan har entledigats). Viinanen är yngre bror till förre finansministern och Pohjola-chefen Iiro Viinanen, och har själv främst gjort karriär inom förra statliga oljebolaget Neste som numera är en del av energikoncernen Fortum.
Inom Neste svarade Viinanen främst för utvecklandet av bolagets stora plastindustri. Från 1997 var han vd för Neste, även om chefdirektör Jaakko Ihamuotila fortfarande var egentlig chef för bolaget. När Neste blev en del av Fortum, fann Viinanen sig utan en plats i den nya koncernens organisation, i en tid då namnet Viinanen inte var i ropet (vid samma tid var turbulensen som störst inom den av brodern ledda Pohjolagruppen). Efter en period som styrelseproffs blev han sedan utnämnd till vd för Orion i Talonens ställe.
Viinanens utmaning är klar: att genom en fortsatt satsning på utvecklandet av egna, internationellt marknadsförda läkemedel göra Orion till ett internationellt betydande läkemedelsföretag. Drömmen vore förstås att lyckas ta fram en 'undermedicin' ­ ett läkemedel som skulle bli en liknande succé som magsårsmedicinen Losec som lyfte svenska Astra från ett motsvarande litet företag till en internationellt betydande läkemedelskoncern.

Jordnära strategi
Men Orions strategi är mera jordnära. Jukka Viinanen säger att Orion i första hand utvecklar läkemedel inom fyra terapiområden: centrala nervsystemets sjukdomar, hjärt- och kärlsjukdomar och hormonbehandlingar samt astma. Man avser inte att direkt ta upp konkurrensen med de stora internationella jättarna om de mest sålda läkemedlen.
"Dessa fyra terapiområden är i själva verket väldigt omfattande, och inom dem avser vi att fokusera oss på vissa mera specifika områden, som till exempel Parkinsons sjukdom, eller hjärtinsufficiens. De fyra terapiområden vi vill verka inom erbjuder övernog med potential, och vi måste fokusera våra satsningar inom dem. Vi utvecklar i första hand mediciner inom något mindre specialområden, som kanske inte så mycket intresserar de stora jättarna. Våra resurser för forskning och utveckling är i alla fall begränsade, trots att närmare 60 procent av forskarna inom läkemedelsområdet i Finland finns hos Orion", säger Jukka Viinanen.
En relaterad fråga är hur Orion kan klara sig i en omgivning där de stora internationella jättarna genom fusioner växer sig ännu större.
"Det är klart att vi kämpar i en annan serie än de stora jättarna", säger Viinanen. "Men det har visat sig att då de stora fusionerar sig vill de också fokusera sina FoU-satsningar, och då har de velat avyttra en del mindre forskningsområden. Senast då Abbott förvärvade Basf Pharma kunde vi till exempel sätta upp en forskningsenhet i Nottingham i England genom att värva högutbildade forskare av Basf."

Syntetisk produktion består
Hur kommer då bioteknologins utveckling och exempelvis kartläggningen av människans genom att förändra läkemedelsindustrins strukturer och verksamhetssätt?
"Det är svårt att säga exakt hur utvecklingen kommer att gå. Förändringar är att vänta, men vår bedömning är att ännu om tio år kommer största delen av läkemedlen att produceras syntetiskt. Även andra uppfattningar finns dock. Vad människans genom beträffar måste man först lära sig förstå hur de olika generna verkar. Vägen till att från kartläggningen av genomet få nya läkemedel ut på marknaden är fortfarande rätt lång."
Viinanen konstaterar att utvecklingsarbetet blir snabbare tack vare en allt bättre informationsbehandling. Han säger att man vanligen är alltför pessimistisk då man bedömer framtiden: utvecklingen är ofta snabbare än man väntat.

Har Orion gått in som ägare i många små bioteknologiföretag?
"Orion har inte kapitalplaceringar i mindre bioteknologiföretag, däremot är vi med och finansierar forskningsprojekt, och på detta sätt har vi reserverat marknadsföringsrättigheter för oss själva. För tillfället är vi inte kapitalplacerare ­ det kan vara en naturlig utveckling att bli det ­ men i så fall kan vi inte begränsa oss till enbart finländska bioteknologiföretag."

Dyr produktutveckling
Människornas livslängd ökar och många måste under decennier ta mediciner för att ha bästa möjliga livskvalitet. Hur bedömer du att samhället kommer att ha råd med detta?
"Det är en stor fråga. Mediciner är dyra, men läkemedelsbolagen måste ha goda priser för att kunna finansiera utvecklandet av nya läkemedel. Om tio preparat kommer till klinisk testning, blir av dessa kanske bara ett preparat ett läkemedel ute på marknaden. Utvecklingskostnaderna för ett enda läkemedel som kan marknadsföras kan uppgå till 200­300 miljoner euro, vartill kommer en lika stor satsning inom marknadsföringen. Den viktigaste drivfjädern till fusioner inom branschen är för övrigt just denna önskan att få starka, globala marknadsresurser."
Viinanen konstaterar att det är bra att nya och bättre mediciner utvecklas mot till exempel Parkinsons sjukdom, som drabbar cirka fyra miljoner människor i västvärlden. Den här typen av sjukdomar kommer att drabba allt flera allt eftersom människornas livslängd ökar.
"I slutändan handlar det om att förbättra människors livskvalitet. Och med nya, bättre mediciner kan även anstaltvården minskas. Nya mediciner kan alltså även medföra samhällsekonomiska besparingar."

Vilken är Orions policy beträffande djurförsök?
"Målsättningen är att minimera djurförsök inom utvecklandet av läkemedel. Inom detta kan djurförsök dock inte helt undvaras. Däremot har vi inte längre djurförsök inom vår kosmetikenhet Noiro."

Ny fabrik i Esbo
Orion har även andra verksamheter förutom läkemedelsenheten Orion Pharma. I koncernen ingår även läkemedelsdistributionsenheten Oriola, kosmetikindustrin Noiro och diagnostikenheten Orion Diagnostica.

Vilken är Oriolas och Noiros roll inom koncernen?
"Det är glädjande att dessa andra rörelsegrenar inom koncernen har utvecklats så väl och har en så god lönsamhet. Deras kassaflöden hjälper även till att utveckla Orion Pharma, som är i ett tillväxtskede. Till exempel entakaponpreparatet Comtess/Comtan lanserades på marknaden för ett par år sedan, vilket betyder att även detta läkemedel fortfarande är i ett tillväxtskede."
Viinanen säger att Orion nog satsar på alla sina rörelsegrenar, trots en fokusering på läkemedelsenheten. Orion bygger bland annat en ny fabrik för kosmetikproduktionen i Köklax i Esbo.
"Noiros Lumene-produkter är marknadsledande i Finland, och vi är även marknadsledande i S:t Petersburgområdet, vilket är en stark prestation då man tänker på de stora internationella kosmetikajättarna och de oerhörda marknadsföringsresurser de satsar på sina starka konsumentvarumärken."
Janne Salonen

Orion satsar nu på egna läkemedel

Finländska aktiesparare som vill äga inhemska läkemedelsaktier har inte annat val än att placera i läkemedelskoncernen Orion, med huvudkontor i Esbo.
Orion är en liten läkemedelskoncern i internationell jämförelse. De stora jättarna, till exempel brittisk-amerikanska Glaxo Smith Kline, är upp till 20 gånger större mätt enligt omsättningen. Nyligen har schweiziska medicinjätten Novartis köpt en 20 procents röstandel av konkurrenten, familjekontrollerade Roche, och om detta leder till en fusion, uppstår en ny gigant lika stor som Glaxo Smith Kline.
Orions omsättning ligger något under 1 miljard euro på årsnivå, och av denna består mindre än hälften av försäljning av egna läkemedel: Orion är en betydande läkemedelsdistributör genom Oriola och kosmetikproducent genom Noiro. Dessa specialenheter breddar koncernens verksamhet.
Orion levde alltför länge på en licenstillverkning av utländska mediciner för den inhemska marknaden. Först på senare år har större ansträngningar gjorts för att utveckla egna läkemedel som kan säljas globalt. Detta är vad de stora internationella läkemedelskoncernerna har gjort.
Exempelvis svenska Astra lyckades växa sig stort från att ha varit lika litet som Orion, på basis av ett enda eget läkemedel, magsårsmedicinen Losec (numera Prilosec), som de senaste åren har varit världens mest sålda enskilda läkemedel.
Förhoppningen är att Orion under den nye vd:n Jukka Viinanens ledning (han är Orions tredje vd inom några år) småningom kan bli starkare som utvecklare av egna mediciner, också i en tid då bioteknologin har blivit en modebransch och det även i Finland har uppstått över hundra mindre bioteknologiföretag.
Men då det gäller att få en produkt från laboratoriet till klinisk testning, produktion och ut på marknaden, måste dessa små företag söka samarbete med något större läkemedelsföretag. Orion är en sådan samarbetspartner för många bioteknologiföretag.
För Finland skulle det vara till fördel om Orion kunde utvecklas till ett internationellt sett betydande läkemedelsföretag. Detta skulle ge Finland ett annat industriellt ben att stå på, utöver telekom- och skogsindustrierna samt några nischer inom metallindustrin.
Orions främsta egna läkemedel är parkinsonmedicinen Comtess/Comtan, och Simdax mot hjärtinsufficiens. Comtess/Comtan marknadsförs i stora delar av världen av schweiziska Novartis, men i USA har försäljningsutvecklingen varit långsammare än väntat, och Simdax har ännu inte godkänts till försäljning av en del viktiga europeiska länder.
Dessa negativa faktorer är delförklaringar till Orions svaga resultatutveckling hittills detta år, då resultatet första kvartalet låg klart under fjolårets nivå. Trots dessa bakslag fortsätter utvecklingen av egna nya läkemedel inom Orion Pharma att vara koncernens tyngdpunktssatsning.
Janne Salonen

Jukka Viinanen i korthet

Född i Åbo 1948
Utbildning: Diplomingenjör från Tekniska högskolan, Helsingfors
Karriär: Pekema 1973­1979, produktionsingenjör och produktionschef. Neste Oy Chemicals 1979­1990, bland annat planeringsdirektör och direktör för polyolefinverksamheten. Neste-koncernen 1990­1999, bland annat styrelsemedlem och vice vd. Verkställande direktör under perioden 1997­1999
Förtroendeuppdrag: Bland annat styrelseordförande vid Statens tekniska forskningscentral VTT och Rautaruukki. Styrelsemedlem i Huhtamäki. Viinanen har även varit styrelsemedlem i flera av olje- och den kemiska industrins organisationer
Fritidsintressen: jogging, friluftsliv och jakt
Familj: hustru och två döttrar