Månadens person
PER-EDVIN PERSSON
direktör för vetenskapscentret Heureka
Vetenskap ska vara roligt!

Vetenskapscentret Heureka har som uppgift att skapa intresse för vetenskap och forskning, och åskådliggöra vetenskapliga rön och hur de påverkar vår världsbild och vår vardag. Heureka är nyfikenhetens tempel.

Ännu efter tiotals besök känns ve- tenskapscentret Heureka som ett syretält för hjärnan. Att man utifrån kan se in i den välkända byggnaden och inifrån blicka ut kan tolkas som en del av centrets upplysningsfilosofi. Men ljuset kastar också skugga: inför sitt femtonde verksamhetsår kämpar centret med ekonomiska svårigheter och drar åt svångremmen. Helt i linje med Heureka-traditioner är att man samtidigt utformar en vision för att bygga ut och bredda verksamhetsmöjligheterna.
Hur går det för Heureka just nu?
Per-Edvin Persson, som varit engagerad i Heureka-tilltaget sedan idéskedet, och är dess direktör sedan 1991, är allvarlig men inte modlös:
"En kulturinstitution ska nog vara 'anständigt fattig' och ha det lite jobbigt med ekonomin. Just nu har vi en svårare period än vanligt. 2002 hade vi vårt lägsta besökarantal någonsin, 240 000 mot 406 000 år 2001 - som var ett rekordår - och ett underskott på 278 000 euro. I år har vi skurit i budgeten med fem procent eller 300 000 euro - men på ett sätt som inte påverkar kvaliteten i verksamheten. Hela personalen har helhjärtat ställt upp och tar exempelvis ut semesterpengarna som fritid. Vi har senarelagt flera projekt och förkortat öppethållningen med fyra timmar i veckan."
Persson medger att detta inte är en acceptabel lösning på sikt. Grundproblemet är centrets finansieringsstruktur.
"Vi utför ett arbete som är samhälleligt relevant när det gäller utbildning - och bildning överhuvudtaget: att främja vetenskap. Det har gjorts flera undersökningar som visar att Heureka påverkar människors motivation, inlärningsbeteende och -strategier, attityder, och rentav ungdomars karriärval. För att upprätthålla den verksamheten behöver vi stöd från samhället. Det kan inte göras på affärsbasis: marknaden är för liten. Under de 14 år Heureka har verkat har vi skaffat in 51,7 procent 'själva', medräknat sponsorinkomster. Det är en hög andel för en kulturinstitution i Finland. Med våra egna aktiviteter kan vi täcka hälften av vår budget. Den andra hälften behöver vi som stöd om vi ska upprätthålla denna kultur- och utbildningsverksamhet. Vanda stad står för maximalt 33 procent. Kvar blir ett gap på cirka 17 procent och det tycker vi att staten borde tillskjuta. Problemet är att statsstödet har sackat efter och de senaste åren legat kring 14,7 procent och i år är grundstödet bara 8,8 procent. Det är en stor osäkerhetsfaktor i finansieringsstrukturen. Ska vi fortsätta verksamheten på samma kvalitativa nivå som hittills borde statsbidraget täcka det verkliga behovet."

Samarbetspartners viktiga
Då Heureka föddes stod en rad institutioner och företag faddrar och frambar kunskaps- och materiella gåvor: Helsingfors universitet, Tekniska högskolan, Vetenskapliga samfundens delegation, dåvarande Industrins Centralförbund (TT), FFC, lärarförbundet OAJ, handels- och industri-, undervisnings- samt finansministeriet, Vanda stad (då lokaliseringsorten blivit fastslagen) och 58 så kallade stiftande företag. Initiativet till Heureka togs i högskolekretsar med docent Hannu I. Miettinen som primus motor - han ledde också Heureka fram till 1991. Centrets finansieringsbas var från starten brokig men bred. Brokig är den fortfarande, sponsormässigt:
"Vi har treårsvisa samarbetskontrakt med växlande huvudsponsorer. Kesko är vår huvudsamarbetspartner till november 2005. Dessutom har vi samarbetspartners för rubricerade aktiviteter och projekt. Varje utställning har max tre sponsorer som stöder tilltaget finansiellt. Finnair är vår samarbetspartner för utställningen Flyg! och Finlands Akademi för nyaste utställningen Öppna frågor. Vi har dessutom olika kategorier samarbetspartners som deltar antingen med finansiellt stöd eller med apparatur eller know-how som ställs till förfogande. Utställningssponsorerna utnyttjar aktivt 'sina' utställningar genom att hålla möten, seminarier eller kundsammankomster här. Finnair arrangerar sin 80-årsjubileumshuvudfest i Heureka i höst."
Sponsorpartnerskapet med Kesko, vars nätverk penetrerar hela landet och vars expertis täcker ett brett område, har enligt Persson gett möjligheter till fruktbart samarbete i programverksamheten. Ett exempel är Gnistan, en vetenskaps- och uppfinnartävling för skolornas lågstadier, som i år har flygande som tema. Man planerar också Barnens vetenskapsdagar där Keskos experter bidrar med expertis och material.
"Kontraktet med huvudsponsorn säkrar oss en viss årssumma som jag inte kan uppge, men som är betydelsefull för oss. Nyckeln i samarbete är självfallet vetenskaplig integritet - vilket också våra samarbetspartners ser som ett avgörande kriterium som motiverar deras medverkan och satsning."
Persson konstaterar att Heureka fiskalt jobbar med kalenderår men produktionsmässigt i perioder på fem, sex år.
"Planeringsarbetet inleds två år innan utställningen öppnar, sedan har vi den här ett år. Därefter cirkulerar den ofta som exportprodukt i andra länder. Vi strävar efter att med 'blockbusterutställningar' trygga flera års ekonomi, och fördelar dessa utställningar på två år."

Kulturkluster på agendan
Området runt Heureka kan en dag vara en hel kulturstad, om de ambitiösa planer som nu diskuteras förverkligas.
Vad går idén ut på, vilka är medspelarna?
"Tills vidare har vi bara en vision - och en ledningsgrupp med representanter för Heureka, Vanda stad, Helsingfors universitet, Finlands filmarkiv - med planer på ett filmmuseum - och Flygmuséet. Vi ska utlysa en idé- och arkitekttävling nästa vår. Det blir ett konglomerat av kulturinstitutioner. Det ska finnas verksamheter dagtid och kvällstid, seriösa och elitistiska - men också ren underhållning. Vår egen planerade utvidgning på östra sidan om järnvägen inkluderar en 3D-superbiograf och topputrustade vetenskapslaboratorier att ställa till olika undervisningsgruppers förfogande."
En sådan klusterfilosofi erbjuder en massa synergieffekter, understryker Persson. Funktioner som utställningsproduktion, biljettförsäljning och marknadsföring kan samordnas. Dessutom genereras affärsverksamhet med koppling till nyckelaktiviteterna. Klustret ska också inkludera hotell- och restaurangtjänster.
"Vi har drömt om att ha andra kulturinstitutioner i närheten, vi är lite isolerade 'i utkanten' av Helsingfors. Det påverkar besöksfrekvensen. Tröskeln blir lägre om man kan bunta olika besöksmål. Det här är en vision på många års sikt och en totalinvestering i klassen 200 miljoner euro. Heurekas egna planer går på runt 20 miljoner euro. De pengarna har vi inte, men om allt går som vi hoppas ska teatern och labbet vara klart 2006-08. Det finns ett potentiellt intresse för tilltaget i företagsvärlden. Vi räknar med att hitta en samarbetspartner."
Finns det möjligheter att få EU-anslag?
"Det hoppas vi: här skapas nya typer av arbetsplatser, och verksamheten är sådan att man rimligen borde kunna få EU-medel för projekten. Man har också lekt med tanken på ett 'slutet klimat' , en 'biosfär'. Allt är möjligt - åtminstone i fantasin. Men realismen i de här planerna är större än då vi började med Heureka. Nu har vi en inarbetad attraktion med 300 000 besökare på årsnivå."

Goda utställningar
Vad skulle du vilja satsa på de närmaste åren?
"Utbyggnaden är en stor grej. På utställningssidan gäller det att hitta teman som intresserar folk. Vi har spännande planer under arbete. En utställning om hår från franska kollegan La Cité des Sciences et de l'Industrie i januari 2004. En ny dinosaurieutställning i september 2004 - den behandlar bland annat huruvida T. Rex et consortes var predatorer - eller bara asätare. 2005 planeras en expo om automation, en om musik och en om schimpanser och forskaren Jane Goodall."
Saknar du din egen forskning (limnologi)? Hur är det att jobba med och för Heureka?
"I början saknade jag min forskning, men med åren har jag funnit mig till rätta och sett att den mår väl också utan mig. Heureka är en intressant utmaning med stor frihet och inget tak för kreativiteten. Vi har god trivsel på arbetsplatsen, folk vill inte sluta. Hela branschen är full med idésprutor, öppen, vänlig - en bransch där man delar med sig. Vetenskap är till sin natur internationell, vilket betytt att vi kan tjäna pengar på våra utställningar också på export - marknaden i Finland täcker inte utställningskostnaderna. Som nationellt vetenskapscenter måste vi hålla oss ajour med vad som händer i världen, och informationsutbytet med internationella kolleger är vitalt."
Hur leds ett vetenskapscenter?
"Genom samarbete. När man har att göra med väldigt kreativa människor behövs ett visst ledarskap och en fast hand, någon som visar vart vi ska gå. I en sådan här miljö kan försök att bestämma mottas ganska starkt... liknelsen med att valla en hjord katter kommer osökt för en. Att leda den här verksamheten är en organisk process, man får lov att dyka rakt in, och vara beredd att använda mer än tiden mellan åtta och sexton. Det gäller också att sköta externa relationer - samhället runtom på olika nivåer - och de internationella kanalerna för att hålla centret levande och ha en marknad. Den interna biten kräver sitt för att få allt att löpa och hållas inom vissa ramar."
Persson betonar teamarbete: ingen kan åstadkomma någonting ensam.
"Utställningar involverar vetenskaplig expertis, design- och tekniskt kunnande, pedagogi - hur man kan förklara saker på skolnivå - marknadsföring, och administration, minst sex olika expertområden för varje projekt. Dessa människor kommer från väldigt olika världar och ska samverka. Men min erfarenhet är att vår personal är mer motiverad än många andra organisationers, och drivs av en stark Heureka-anda, ett banne-mig. Man upplever arbetet som något viktigt, meningsfullt. Yrkesstoltheten är stor. Och det sätter spår i verksamhetens kvalitet."
Hur livsdugligt är science center-konceptet?
"Vetenskapscentra började växa upp i Nordamerika i slutet av 60-talet och början av 70-talet, och spriddes till Europa på 80- och 90-talet. I Finland finns två egentliga vetenskapscentra, vi och Tietomaa i Uleåborg, liberalt kan man inbegripa Arkticum i Rovaniemi och skogscentret Lusto i Punkaharju. I Sverige finns ett tjugotal, i Europa runt 300 och globalt 1 500, varav 750 stora. Heureka är i mellanklassen. Men kvalitativt faller vi inom 30-i-topp, objektivt bedömt."
"Det som räddat oss så här långt är att vi hela tiden lyckats förnya oss. En avgörande faktor är tillräckligt stöd i det omgivande samhället, politiskt och i företagsvärlden. Och levande kontakter till vetenskap och forskning. Heureka har fyra stöttepelare: vetenskaps- och forskningssamfundet, industrin och företagsvärlden, lokalsamfundet lika med staden, och det nationella samfundet, staten. Detta ger en god grund att stå på."
Vetenskapscentra har kritiserats för dyra, stora byggnader, som kostar massor i drift, och man har efterlyst lättare, billigare lösningar. Persson tror på det nuvarande konceptet:
"Det är viktigt med ett hus dit folk kan komma - och veta sig ha varit där. Ett besök är en upplevelse och en social process. Jag tror det kommer att finnas behov av platser av dethär slaget, oavsett hur mycket vi integrerar vår verksamhet på nätet. De tekniska medel vi utnyttjar utvecklas kontinuerligt, tillämpas på nya sätt. Men många objekt förutsätter fysisk kontakt - man kan inte sitta i flygutställningens Cessna via internet", säger Per-Edvin Persson.
Ragnhild Artimo

Heureka: livet, universum och alltsammans

Vetenskapscentret Heureka öppnades den 28 april 1989. Sedan dess har fyra miljoner besökt centret. På årsnivå ligger besökarantalet kring 300 000 i snitt. 60 procent av besökarna utgörs av familjer, 25 procent av skolklasser från hela landet, drygt 10 procent av företag och organisationer. Heureka är en av Finlands sju bäst besökta attraktioner, och det är bara Borgbacken, Särkänniemi och Högholmen som Heureka hittills inte lyckats köra om.
Verksamhetskonceptet är att genom interaktiva utställningar sprida kunskap om och intresse för vetenskap och forskning. Centrets direktör Per-Edvin Persson sammanfattar Heurekas kärnideologi: "Vi vill ge alla upptäckarglädje."
Basutställningen omfattar över 200 objekt från olika vetenskapsområden, bland annat kosmologi, livets struktur, miljö, energi och produktion, matematik, språk och kulturer, samt experimentstationer, det öppna laboratoriet och Barnens Heureka. Planetarieteatern Verne visar superfilmer och multimediaprogram. På programmet just nu står superfilmerna Oändlig resa och Farans tjusning. De temporära utställningarna täcker ett brett spektrum ämnesområden. Utställningen Flyg! illustrerar flygets utveckling och är öppen till 6.1.2004. Den nyaste utställningen Öppna frågor behandlar hittills olösta vetenskapliga frågor och är öppen till 7.3.2004. Bland de mest uppmärksammade utställningarna har varit 'premiärexpon' Historien om Människan, Dinosauriernas familjeliv, Jukola, Jakobacka, Bryssel - Finland 75, Forntida kulturer (över 400 000 be- sökare), Brott och förfalskning och Kommunikationer.
Heureka täcker själv hälften av årsbudgeten med biljettintäkter och export av egna utställningsproduktioner. En tredjedel av driftskostnaderna täcks av Vanda stad, resten med statsanslag och projektintäkter. Statens andel har i år krympt till 8,8 procent, vilket i kombination med senaste års försämrade besökarvolym lett till att Heureka inlett ett sparprogram och senarelagt projekt. Centret har 68 anställda som fulltidsekvivalenter; dessutom jobbar 70 'Heurekautbildade' frivilliga - professionella från olika områden som lämnat arbetslivet - som guider på utställningsavdelningarna.

Per-Edvin Persson

Född i Helsingfors 1949
Utbildning: agr.o.forst.kand. 1974, Helsingfors universitet; agr.o.forst. lic. 1977, agr.o.forst.dr 1981
Karriär: miljövårdsplanerare vid Borgå lk 1974-75; assistent vid Helsingfors universitet och Finlands Akademi 1976; forskare vid HU 1977-79; gästforskare vid Freshwater Institute, Winnipeg, Kanada, 1977-78; amanuens vid HU 1980-82; om- budsman för Vetenskapliga Samfundens Delegation 1983-86, veten- skaplig direktör för Heureka 1987-91; direktör för Heureka 1991-
Förtroendeuppdrag: bland annat medlem av Nordiska forskningspolitiska rådet 1986-91; ordförande för Nordic Science Center-förbundet 1987-91; ordförande för Progressiva Vetenskapsförbundet 1989-91; medlem i Finlands Akademis styrel- se 1992-94; ordförande för ECSITE (European Collaborative for Scien- ce, Industry and Technology) 1997-98; viceordförande i ASTC (Association of Science-Technology Centers) 2000-01
Utmärkelser: bland annat statens informationspris 1987; Deutsches Museums guldmedalj 2002
Intressen: litteratur, antikviteter
Familj: hustru, två söner och en dotter