Nyutnämnde Erik Anderson: "Jag är ingen dataknutte" "På engelska talar man om efficiency och effectiveness, vi skiljer tyvärr inte på dessa i svenskan. Vi ser alltför ofta för mycket på efficiency, men effectiveness är det avgörande. Du skall göra de rätta sakerna, men de skall göras effektivt." Erik Andersons första chefspost var inom IBM i Finland, på adressen Mannerheimvägen 14. Hans troligtvis sista chefspost blir i samma hus i samma rum, men i ett annat företag, i en helt annan bransch. Den gemensamma nämnaren är ledarskapet. Det var många som överraskades då Aktia Sparbank i mars meddelade att Anderson, 56, som jobbat i 26 år för amerikanska datajätten IBM, skulle ta över VD-skapet efter Johan Horelli, 59, som går i pension vid 60.  Anderson kan pensionera sig efter endast fem år och saknar erfarenhet av bankbranschen. Det är andra gången som Aktia utnämner en utomstående utan erfarenhet från bankbranschen till VD. Horelli kom från Kone. Valen signalerar en viss svaghet i att skapa återväxt inom de egna leden. I  Anderson får Aktia ett företagsproffs med erfarenhet från ett internationellt välrenommerat företag. Han får ta över en bank i gott skick. Aktia gjorde förra året sitt bästa resultat (83 Mmk) sedan den grundades 1991, trots att man avskrev värdet på fastigheterna med hela 92 miljoner. Andersons uppgift blir att lotsa en välfungerande bank genom turbulenta tider, präglade av strukturomvandlingar och ett nytänkande inom informationsteknologi, som skapar möjligheter, men även hot i bankbranschen. Vem är Erik Anderson? Han är uppvuxen i Dragsfjärd på Kimito och jurist från Åbo universitet. Hans farfars bror var legendariske miljonären Amos Anderson, vars arv idag förvaltas av Konstsamfundet (som är största ägare av denna tidskrift). Han säger sig inte vara en dataknutte trots att han jobbat på ett dataföretag, utan ser sig själv mer som en företagsledare. Till sin företagsledarstil är han en pragmatiker. Han är jordnära och verkar vara en man som får saker och ting gjorda. För närvarande vistas han ännu i Rom för IBM, men kommer i början av september att bekanta sig med Aktia för att den 1 december ta över VD:skapet. Vad jobbar du med i Rom? "Jag var intill nyligen operativdirektör för IBM:s europeiska enhet för tele- och mediakunder, vars huvudkontor varit i Rom. Kontoret flyttas nu till London, vilket skulle ha förutsatt att jag flyttat. Min yngre son hade då varit tvungen att flytta för fjärde gången. Därför valde jag att komma tillbaka till Finland." Hur det gick till då du blev utsedd till Aktias kommande VD? "Jag kontaktades av en konsult från ett företagsledningsföretag, som hållit kontakt med mig under åren. Min första reaktion var att banking är en fullständig ny bransch för mig. Men efter att jag gått igenom saken med mig själv och Aktias representanter meddelade jag att jag att jag var disponibel och redo att konkurrera med några andra kandidater på slutrakan. Sedan beslöt förvaltningsrådet till min favör". Vad tänkte du då konsulten kontaktade dig? "Det är trevligt då man blir kontaktad, eftersom det ger erkänsla för ens värde som företagsledare. Men jag var tvungen att gå igenom saken flere gånger och fundera om mina starka sidor passade ihop med en sparbank." "Inom mig har jag sparbanksbeståndsdelar i blodet via min morfar Emil Roos, som var direktör vid och en grundarna av Dragsfjärds sparbank. Jag har känt varmt för denna typ av banker, som har en klar regional inriktning." Kände du till Aktia sedan tidigare? "Jag känner bankvärlden ur en leverantörs synvinkel. Bank- och finansvärlden är en viktig kundkrets för IBM Finland så inte behövde Aktia Sparbank någon introduktion. Men jag har mycket att lära mig gällande bankens verksamhet." Vad fick dig att tacka ja? "Jag har jobbat inom företagsledning i 20 år. Inom IT sker förändringar snabbt och jag har en inbyggd reaktion att det börjar klia i fingrarna då jag får nya saker framför mig. Jag blev väldigt motiverad att ta itu med det här jobbet." Varför valdes du? "Aktia sökte en erfaren ledarprofil. Aktia har en mycket professionell ledningsgrupp idag, så jag kan koncentrera mig på de ledarstrategiska sidorna och alla de andra dimensionerna ett VD:skap har, utan att vara tvungen att hoppa in i någon eldsvåda." Har du varit i kontakt med Föreningssparbankens representanter [äger 24 procent av Aktia Sparbank]? "Ja, jag var i kontakt med dem till den del de var representerade i styrelsen och förvaltningsrådet. Men jag är under vårens lopp på väg till Stockholm för att lära känna dem bättre." Hur beskriver du Aktia Sparbank? "Jag vill ogärna i detta skede uttala mig om Aktia Sparbanks verksamhet. Man skall inte tala med djup stämma om något man ännu inte behärskar. Men jag ser och känner att den strategi och utbredning som banken har under Johan Horellis ledning verkar sund och vettig i en värld där det kommer att finnas stora och globala spelare ­ men där det även finns utrymme och efterfrågan för en mindre spelare på ett lokalt plan". Kan du använda din kännedom av IT-branschen i ditt kommande jobb? "Självfallet. Främst tror jag att jag valdes på grund av ledarskapsaspekten. Men framträdande är även min erfarenhet av att följa med trender inom IT, jag har ju arbetat inom IT i 26 år." "I branscher där man arbetar med information ­ vilken en banks verksamhet mycket är ­ kan allt digitaliseras. Då är det oerhört viktigt för högsta ledningen att se vart man vill gå och vad man är säker på att tjänar kunden bäst. Jag är ingen dataknutte, men vill engagera mig starkt i hur man å ena sidan utvecklar bättre kundservice, å andra sidan höjer produktiviteten genom IT-satsningar. Investeringar i IT har traditionellt varit kostnadsinbesparande, men idag är det viktigaste att man ur serviceperspektiv gör saker så fördelaktigt som möjligt för kunden." "Jag har alltid i mitt arbete startat från kunden. Vilka är hans behov? Om man förstår kundens behov tillräckligt bra och kan verkställa dem genom bra processer och bra verktyg så kommer man långt. Det är de mest avancerande och krävande kunderna som driver verksamheten, eftersom de i allmänhet drar med sig resten av populationen." Vilken är din ledarskapsfilosofi? "Jag är mer en pragmatiker än en filosof. Jag svär inte vid några -ismer. Det kommer med jämna mellanrum nya ledarskapsverktyg som säger sig vara undergörande. De kan vara viktiga, men man måste alltid komma ihåg helheten. "Verkställande ­ disciplinerat och enligt en plan med de kostnadsmässigt rätta processerna ­ är oerhört viktigt. På engelska talar man om efficiency och effectiveness, vi skiljer tyvärr inte på dessa i svenskan. Vi ser alltför ofta för mycket på efficiency, men effectiveness är det avgörande. Du skall göra de rätta sakerna, men de skall göras effektivt." "Jag har en krävande ledarstil. Människor skall göra lite bättre än vad de tror att de kan göra. Man skall uppleva att man hör till toppgänget. Det fordrar inspiration och perspiration." Finns det någon företagsledar -ism som du uppskattar? "Total Quality Management, enligt Baldridge-modellen är väldigt bra. Som företagsledare ger den dig en flygplanscockpit med alla de behövliga instrumenten. Den skall dock appliceras till företagets behov. Inget verktyg är allena saliggörande för alla företag." "Att se det väsentliga, det är företagsledarens största uppgift. Därefter skall han ta de rätta verktygen ur sin verktygsback och använda sig av dem." "För en ledare är det viktigt att kunna lyssna. Allt är inte bara siffror och rationella ekvationer. För en företagsledare skall analysen vara klar, men sedan är det viktigt att saker känns bra. Företagsledare måste kunna känna emotionen. Tre saker för lyckade beslut: förarbetet och analysen skall vara korrekt, tidpunkten skall vara rätt och emotionen skall kännas bra." När har du varit mest nöjd i din karriär? "1987 hade vi börjat med en separat sektor inom IBM, statliga och telekunder. Den gick väldigt bra. Vi hade full hand: kunderna var nöjda, vi hade god lönsamhet och jag visste att personalen stod bakom mig." När har du varit mest missnöjd? "Inom IBM i början av 90-talet såg vi i Finland förändringstecken inom databranschen, eftersom Finland är ett föregångarland. Vi lyckades inte kommunicera det vi trodde var rätt åt IBM:s högsta ledning. IBM reagerade mycket sent på utvecklingen och hade den sämsta utvecklingen i sin historia. Det var frustrerande att veta att vi hade rätt i många saker men att inte tillräckligt snabbt lyckades skapa förståelse för det." Det talas om problem för personer som återvänder efter en utlandskommendering. Hur tänker du göra din hemkomst till Finland så smärtfri som möjligt? "Min familj har flyttat 14 gånger med rubb och stubb, och inte har det varit några problem annat än att flytta alla våra tillbehör. Främst tror jag smärtor har att göra med att komma till ett omotiverande jobb och att man måste göra kompromisser. Jag har alltid kommit tillbaka till ett motiverande jobb." Hur är det med ditt kontaktnät i Finland? "Det är bra och kommer till god användning. Det som jag måste bygga upp är kontakterna till bankens personal, ägare, ledning och samarbetspartners." Känner du dem sedan tidigare? "När jag häromdagen gick igenom huvudägarna och vilka som sitter i förvaltningsrådet och styrelsen så kunde jag konstatera att jag kände eller har träffat hälften sedan tidigare". "Därutöver måste jag jobba på kontakterna till bankvärlden: centralbanken, bankinspektionen, andra banker, Sparbanksförbundet... Det är viktigt att känna människor: man gör inte bra beslut om man sitter på sitt kontor för sig själv." Din företrädare på IBM, Felix Björklund, hoppade också av till en helt ny bransch; till Fazer. Kan man dra slutsatser? "Nej, mitt byte känns naturligt, vilket Felix byte även var. Om man varit VD för ett dotterbolag och åker utomlands så kommer man inte tillbaka som VD, förutom då situationen verkligen så kräver." Var är du bankkund? "Jag är kund i Aktia, men också i andra banker, bl.a. Banca di Roma." Fredrik Nars fredrik.nars@forum-fet.fi Erik Anderson i korthet · född: 25.1.43 i Dragsfjärd · Utbildning: jur. kand. 1968 från Åbo universitet, vicehäradshövding 1974 · bor: i Rom, men flyttar i juli till Finland och bosätter sig på Skatudden · hobby: "arbete har varit min hobby, men jag läser en hel del och vistas gärna i Åbolands skärgård" · läser: "både lätta actionorienterade böcker, t.ex. Grisham, Guillou, och seriösare som t.ex. v. Wright, Waltari" · Karriär: jurist vid G.A. Serlachius 69, IBM: jurist 73, personaldir. 78, företagsplaneringsdir. 82, försäljningsdir. 86, VD för Oy IBM Ab 92, operativdirektör 97 (Rom) · familj, fru Pirkko, två barn: Patrick (1979) och Christian (1982) Aktia: nischbank som gör rekordresultat Aktias väg sedan den grundades har varit uppåt. Men då skall man komma ihåg att den startade djup från botten mitt i recessionsfinland. 1998 gjorde Aktia ett rekordresultat. Blev centralbank Öppnat nya kontor Aktia är idag en mycket lönsam bank och gjorde ett rekordresultat förra året, trots att man var tvungen att göra en stor avskrivning på fastighetsbeståndet. En banks intäkter kan kategoriseras i två huvudgrupper: skillnaden mellan ut- och inlåning (d.v.s. finansnettot) samt övriga intäkter, som består av t.ex. kommissioner på sålda finansprodukter. Aktias lönsamhet baserar sig på det stora finansnettot, som möjliggörs av trogna kunder som betalar höga räntor på äldre lån. Nu har dock Aktia sett sig tvungen att bege sig in i konkurrensen om nya lån. I t.ex. tidskriften Taloustaitos lånejämförelse i februari hade Aktia den billigaste räntan (4,51 procent) på ett tioårigt bostadslån på ca 3000 000 mk. Billigast av nio jämförda banker. Aktias ägande är en intressant historia. beslöt den dåvarande , nuvarande Swedbank (Föreningssparbanken), Sveriges största bank, att stiga in som ägare i Aktia. Sagt och gjort: banken välkomnades som ägare av de två äldre ägargrupperna, de lokala sparbaksstiftelserna [kolla] och de finlandssvenska fonderna, t.ex. Konstsamfundet och Meningen var säkert att Swedbank tänkte sig ta över vissa funktioner för Aktia, t.ex. kapitalförvaltning (kolla). Aktia haft problem med sin treasury (förmedlingsverksamhet) och förmögenhetsförvaltning, t.ex. har det varit stor omsättning på personalen. Aktia har sedan 199(!) varit på Helsingforsbörsens lista på företag som snart skall börslistas. En börslistning torde inte ligga åtminstone i Swedbanks intresse om målet är att ta över Aktia. Det skulle innebära att Aktia var tvungen att informera lika öppet som andra börsbolag, vilket kunde göra ett övertagande svårare. Antagligen skulle det även göra ett övertagande dyrare, eftersom de flesta bolag är mer värda på börsen än utanför. Swedbank är nu säkert intresserad av att fördjupa samarbetet och dra nytta av det, d.v.s. i praktiken sälja mera av sina egna produkter genom Aktia. Aktia säljer sedan tidigare svenska Roburs fonder och i februari meddelade bankerna om avsiktsikten att grunda ett gemensamt bolag och sälja livförsäkringsprodukter, bl.a. unit link-fonder. Swedbank är störst i Sverige med placeringsfonder och har ett stort utbud av olika fonder att erbjuda, vilket en liten bank som Aktia inte skulle ha kapacitet för. I framtiden kan man vänta sig att Aktia kommer att erbjuda även andra av Swedbanks produkter, t.ex. långa bostadslån, som tidigare varit ovanliga i Finland, men som Merita nu börjat erbjuda. Swedbank är nu säkert intresserad av att fördjupa samarbetet och dra nytta av det, d.v.s. i praktiken sälja mera av sina egna produkter genom Aktia. Fredrik Nars