|
Både
bit och watt ur eluttaget?
Dataöverföring
i elnätet
Elnätet når 90 procent av alla människor i hela
världen. Att bara
använda det för eldistribution är oekonomiskt.
Nu vill elbolagen ta upp konkurrensen med teleoperatörerna.
Om pilottesten håller vad de lovar utkämpas nästa
stora marknadskrig inom bredbandsuppkoppling.
Eluttaget ger energi, som tänder dina lampor, hettar upp
plattorna på din elspis och glödtrådarna i din
brödrost, omvandlas till mikrovågor i din mikrougn,
driver din tvättmaskin och dammsugare, laddar din eltandborste,
mobiltelefon och laptop. Snart kan du via elnätet ringa
nättelefonsamtal, sköta e-post, ta emot tv-sändningar,
skicka och ta emot data och bilder, koppla upp dig på nätet
på nolltid, distanskommendera dina hushållsapparater
och reglera inomhustemperaturen.
PLC är den nya akronymen inom IT och betyder PowerLine Communication,
kommunikation via energinätet. Data överförs i
elnätet från en relästation i transformatorn
till husvisa router, och vidare till eluttagen. Till datorn,
tv:n och andra applikationer ansluts en PLC-adapter av modemtyp
som ger åtkomst till dataöverföringen via elnätet.
Bland annat tyska Siemens, schweiziska Ascom och israeliska Main.net
har utvecklat adaptrar. Priset blir i initialskedet runt tusenlappen
men väntas gå ner till ett par hundra mark inom några
år. I framtiden kan PLC-adapters byggas in i datorer och
annan hemelektronik.
Elenergi är inte längre så lönande att sälja
som före avregleringen. Konkurrensen sparar kanske
konsumenternas slantar, men elbolagen får vända
på sina. Nytt 'innehåll' att distribuera i det existerande
nätet ställer i sikte intressanta resultatmöjligheter.
Fältprov
i Vanda
Finlands Elenergiförbund Sener, takorganisation för
landets 81 elbolag, är initiativtagare till ett finländskt
PLC-projekt som i samarbete med 24 elbolag inleddes i laboratorieskala
senaste höst, berättar vd Juha Naukkarinen. Forskare
vid Tekniska högskolan och Statens tekniska forskningscentral
VTT är engagerade i projektet som har en budget på
ett par miljoner mark. Teknologiska utvecklingscentralen Tekes
delfinansierar utvecklingsarbetet.
"I oktober utförde Tekniska högskolans elnätslaboratorium
prov med en PLC-enhet från Siemens och testade överföring
i ett spänningsfritt nät och ett nät med normalspänning",
säger Naukkarinen. "Man undersökte också
om störningar från olika anläggningar påverkar
dataöverföringen, men externa störningskällor
inverkade inte på överföringskvaliteten."
I december utfördes ett tre veckors fältprov vid Vanda
Energi med Ascoms PLC-demoutrustning och tre adaptrar för
nätuppkoppling anslutna till tre terminaler. Under testet
registrerades också den externa störningsnivån
med avseende på exempelvis radiokommunikation; radioamatörerna
har oroat sig för den nya teknikens inverkan på sändningarna.
Den uppmätta störningsnivån under fältprovet
visade sig vara så låg att den saknade praktisk betydelse.
"Vi skall i vår utföra ett utvidgat fältprov
i Vanda med marknadsklara routers och adaptrar hos ett tjugotal
hemhushåll, inklusive en så kallad intelligent byggnad,
och kartlägga kundernas önskemål och behov då
det gäller de nya tjänster datael ger möjlighet
till. Fältprovet inkluderar ytterligare mätningar av
hur dataöverföring i elnätet påverkar radiokommunikation.
Utvärderingen av dessa fältprov görs i början
av hösten."
Start redan i år?
Om fältproven i Vanda visar att dataöverföring
i elnätet uppfyller tekniska grundkrav på tillförlitlighet
och snabbhet, om störningar i elnätet inte påverkar
datakommunikationen, och om PLC inte förorsakar ett ohanterligt
störningsproblem för exempelvis radio- och annan störningskänslig
kommunikation, finns det inga tekniska hinder för att starta
verksamheten i kommersiell skala om konceptet uppfyller
affärsekonomiska kriterier. Beslut om ny affärsverksamhet
tas av elbolagen själva, inte förbundet. Behov, risktagningsberedskap
och förutsättningar varierar lokalt. PLC-tjänstekoncept
och prisstrategier är nästa steg.
"Vi valde att testa det nya konceptet i huvudstadsregionen,
dels för att här förekommer en hel del annan störningskänslig
och störningsalstrande verksamhet, dels med sikte på
det mångsidiga potentiella kundunderlaget. Det verkar klart
att vår huvudmålgrupp i startskedet blir hemhushåll
och småföretag."
Varför just dessa kundsegment?
"Överföringshastigheten är med dagens teknik
cirka två megabit två miljoner bit i
sekunden, tio gånger snabbare än ISDN-överföring
och lika snabb som bredbands-ADSL. 2 Mb/s räcker bra för
hem och små firmor, men klarar inte storföretagens
dataöverföringsvolym."
Utrustningstillverkarna ställer i sikte 10 Mb/s i utomhusnät
och flerfaldig överföringshastighet i inomhusnät
inom ett par år. De mest optimistiska prognoserna talar
om gigabithastigheter miljarder bit per sekund.
Genväg
till informationssamhället
PLC ger tillgång till ett brett spektrum datakomtjänster:
snabb nätuppkoppling, bild, ljud, telekom och underhållning
video blir aktuellt då överföringshastigheten
ökar. PLC gör hemmens och företagens elnät
till datanät och ger nya möjligheter till automation
och avancerade energitjänster.
"Extra viktig är PLC:s 'jämställdhetseffekt'
genom att erbjuda snabb och billig bredbandsåtkomst till
stora konsumentkategorier", säger Naukkarinen. "Att
bygga datanät i gamla hus är en dyr historia, men elnätet
finns ju redan."
Naukkarinen tror ändå att nya hus kommer att byggas
med datanät också framdeles. Han ser inte PLC som
en ersättande teknik utan som ett komplement, som knappast
åtminstone på kort sikt eliminerar behovet av 'konventionella'
datanät. Men för konsumenten innebär ett nytt
alternativ nya konkurrenskonfigurationer: pris- och tjänstespektret
blir mångsidigare och ger bättre möjlighet att
precisionsshoppa.
Europa leder PLC
Bredbandsuppkoppling via elnätet intresserar inte bara elbolagen
utan också tillverkarna av den utrustning konceptet kräver
på konsumentnivå det handlar om globala marknader
om tekniken slår igenom.
PLC-konceptet fälttestas nu i ett femtontal länder,
utöver Europa också i Latinamerika och Fjärran
östern. Labb- och fältprov har utförts bland annat
i Broc i Schweiz, i Manchester i England, i Mannheim i Tyskland,
och samtidigt med de finländska proven i Danderyd
i Sverige.
"Försöken har startat ungefär vid samma tidpunkt
i de olika länderna", konstaterar Naukkarinen. "I
Mellaneuropa inleddes fältproven redan för ett år
sedan, och om jag skall tippa en etta tror jag att Tyskland kanske
kommer att vara först med PLC i kommersiell skala. Med utrustningstillverkare
på hemmaplan ligger man ju väl till."
Ragnhild Artimo
Finlands väg till datael
Sener startar år 2000 ett dataelprojekt för att kartlägga
de tekniska möjligheterna
I oktober 2000 utförs labbtest som visar att tekniken fungera
tillförlitligt
I december fältprov vid Vanda Energi med en handfull användare
vid bolaget
Våren 2001 planeras fältprov med användare i
cirka 20 hemhushåll i Vanda
Utvärdering nästa höst av erfarenheterna från
fältproven
Om teknik och störningsfrihet fyller kraven kan de elbolag
som önskar starta denna nya affärsverksamhet ännu
i år
Man räknar med flera olika modeller gällande den nya
tjänsteproduktionen, bärkraft och förutsättningar
varierar. Stora elbolag kanske etablerar divisioner eller grundar
nya tjänstebolag för dataeltjänster, mindre bolag
kanske grundar gemensamma enheter för kostnadseffektivare
tjänsteproduktion
Hem och småföretag är målgrupper i första
vågen; överföringshastigheten 2 Mbit/s räcker
inte för storföretagens volymer
Plus
och minus om PLC
+ ett existerande omfattande nät
+ inomhusnät i alla byggnader
+ snabb online internetuppkoppling
+ kapacitet för dataöverföring
+ och telefonsamtalsöverföring
+ flexibilitet
EMC (Electromagnetic Compatibility)-störningar
snabba nätstörningar påverkar signalen
delad överföringskanal begränsar multimediapotential
Källa: Sener
|