Den andra IT-vågen ger den verkliga nyttan

Inom fem år kommer maskiner att stå för den största delen av kommunikationen över internet. Hushållsmaskinerna kan då förnya sig genom att ladda ned programvara och servicen tar de själva hand om. Samtidigt skapas kanaler för konsumenterna att kommunicera över nätet, vilket tvingar företagen att förbättra sin service. Vi befinner oss enbart i början av den digitala tidsåldern, säger IT-gurun Nicholas Negroponte.

Han inleder med att säga att han inte tänker använda några power pointpresentationer, inga overheadbilder, inga multimediadragningar. Han tänker bara tala ­ med stöd av några nedtecknade stolpar. Han litar på det talade ordet, och på åhörarnas fantasi. Och han säger att han på en av sina många resor i tredje världen träffade en flicka som sade att hon tyckte mycket bättre om radio än om tv ­ "för radio förmedlar så bra bilder".
Guruernas guru inom IT och internet, Nicholas Negroponte, är på blixtbesök i Stockholm denna marsdag för att tala på 'Mega Marketing Day' som arrangeras av Informationskollegiet. Den 57-årige Negroponte är professor i mediateknologi vid MIT, Massachusetts Institute of Technology, och chef för The MediaLab, ett centrum för forskning inom informationsteknologin som startades 1985 och som han var initaitivtagare till (se rutan).
Nicholas Negroponte blev världskändis på sin bok Being Digital som kom ut 1995 och som översatts till över 40 språk. På svenska heter den Leva digitalt (Albert Bonniers Förlag). Stomme till boken var artiklar i IT- och internetvärldens kulttidning Wired som han var med och startade 1991 och som han var stående krönikör i till och med 1998.
I Being Digital talade Negroponte om den digitala revolutionen. Nu, menar han, är de första revolutionsåren över, nu är vi inne i den digitala tidsåldern.
Det senaste året har som bekant internetbubblan spruckit, om man därmed menar värderingen av internetaktier på börsen.
"Många kan ha fått intrycket att internetexplosionen är över ­ men inget kunde vara felaktigare. Det är snarare så att vi har fått en andra chans att investera i denna framtidsteknologi ­ och nu med några års erfarenhet i bagaget."
Bakom denna optimistiska syn ligger övertygelsen om att vi bara är i början av den digitala utvecklingen och hur den förändrar samhället, hur vi arbetar och lever. Det bestående intrycket av Negropontes föredrag är insikten att enorma förändringar väntar oss ­ för att inte tala om våra barn och barnbarn.

Atomer och databitar
IT-gurun drar några framtidsscenarier av det mer hisnande slaget. Han hävdar till exempel att vi kommer att kunna svälja små datorer som rapporterar allt om vår kropp och vår hälsa till en liten svart box som vi kan ta med oss till doktorn. På så sätt ersätts våra egna vaga beskrivningar av sjukdomssymptomen med hårda fakta.
En annan idé är att vi har mobiltelefonen i skon och alstrar energin när vi går... Vi kommer att ha mikrochip i kläderna, vi kommer att ta ut pengar ur bankomaten utan koder, bara genom att trycka med ett finger, vi kan ha en liten dator i armbandsuret och mikrochip i en ring på fingret. På MediaLab har man upptäckt att den mänskliga kroppen faktiskt kan användas 'för att förflytta databitar', precis som en telefonledning.
I boken myntade Negroponte distinktionen mellan 'bits and atoms', alltså databitar och atomer. Atomer har vikt, tar tid och drar kostnader att transpor tera, och tar plats ­ medan databitar är osynliga och kan färdas med ljusets hastighet.
Tidningen du just nu läser är en 'atomprodukt'. Det är förenat med mycket arbete och betydande kostnader och tar tid att trycka och transportera och distribuera ­ medan en nättidning når mottagaren blixtsnabbt, utan mellanled.
Den här skillnaden förklarar mycket av den digitala utvecklingens enorma kraft ­ och hur den helt förändrar vissa branscher, företag som med Negropontes ord finns i 'databitvärlden'. Som banker, resebyråer, delar av mediabranschen och bokbranschen. Många mellanled lever farligt idag.
En digital bok har inga kostnader för distribution, lagring eller inventering. Du får den med en knapptryckning på din dator ­ och den tar aldrig slut.

Konsumentmakt
Digitaliseringen, och internet i synnerhet, ändrar informationsvägar och affärsmodeller. Många e-handelsföretag har problem idag, men tro för den skull inte att e-handelns betydelse överdrivits. Vi kommer att få se stora förändringar i detaljhandeln och nya affärsmodeller, spår Negroponte.
Man kan till exempel spekulera i vad det får för konsekvenser att allt fler går in i affärer för att se produkter, få dem demonstrerade, ta och känna på dem, för att sedan gå hem och beställa dem på internet.
En konsekvens av den här stenhårda priskonkurrensen på kärnprodukterna är, konstaterar Negroponte, att företagens serviceverksamhet ökar. Han säger att det blir allt vanligare i USA att bilhandlare säljer bilar för säg 500 dollar under självkostnaden i stället för tidigare 500 dollar över. Men då måste kunden istället teckna en femårig försäkring via bilhandelsföretaget. Å andra sidan kan man gå direkt till ett försäkringsbolag och köpa bilen billigt där ­ givetvis under förutsättning att man tecknar försäkringen i det bolaget.
En slutsats Negroponte drar är att idag ­ och ännu mer i morgon ­ har konsumenten total kontroll. Vi får verklig konsumentmakt. Konsumenten kan ha total överblick över marknaden och skoningslöst välja att köpa där det är billigast.
Själv tycker han att försäljarna i detaljhandeln har blivit påtagligt artigare på senare tid.
"Förr kändes det som en nåd att få komma in i en affär ­ så är det inte nu".
Konsumenter kommer enligt Negroponte mer och mer att samarbeta via internet ­ utbyta erfarenheter för att kunna göra bästa köpen av produkter och tjänster, hyra ut bilar till varandra etc.
Alltså inte B2C, Business to Consumer, eller B2B, Business to Business, utan C2C ­ Consumer to Consumer.

Maskiner på internet
Negroponte hävdar att inom 3­5 år kommer vi människor att vara en minoritet bland användarna på nätet. Majoriteten kommer att vara maskiner och andra ting som trådlöst kommunicerar med varandra via internet.
Det handlar om tvättmaskiner som själva talar om för servicefirman att det är dags för service, kylskåp som säger till när de behöver fyllas på, Barbiedockor som själva kan beställa senaste modet från något e-handelsföretag och så vidare. Negroponte hävdar att det om några år kommer att vara fler Barbiedockor än amerikanare som använder nätet...
Ett intressant scenario är att man kommer att modernisera en hushållsmaskin ­ inte genom att åka och köpa en ny, utan genom att ladda ned den senaste mjukvaran från nätet.
Piller skall kunna kommunicera med den som skall ta dem, till exempel tala om hur många piller som skall tas, 'bäst-före-datum', när det är dags att gå och hämta ut mer, och så vidare.

För mycket funktioner
Samtidigt som han ser enorma förändringar i digitaliseringens spår är Nicholas Negroponte kritisk till delar av utvecklingen. Han tycker till exempel att datorernas användarvänlighet har blivit sämre de senaste 10­15 åren. Man bygger in så mycket finesser att de blir för komplicerade och systemen instabila.
Han anser att det över huvud taget byggs in för mycket funktioner i digitala produkter. Själv använder han bara en procent av alla funktioner som finns i hans mobiltelefon. Fast han är medveten om att ungdomar har en helt annan motivation att läsa manualer och pröva de tekniska finesserna.
Det är nog snarare vår tröghet som användare än tekniken som bromsar utvecklingen. Människan är ju inte alltigenom rationell. Även om vi tjänar både tid och pengar på att beställa böcker via internet vill vi ändå ibland gå och strosa i en trevlig traditionell bokhandel.
Stellan Björk

MediaLab forskar i framtidens teknologi
MediaLab, som professor Nicholas Negroponte leder, är knutet till Massachusetts Institute of Technology, MIT, och startades 1985. Det är ett av världens främsta institut för forskning om informationsteknologi med en stab av forskare och adminstratörer på cirka 400 personer. Den årliga budgeten är på 40 miljoner dollar.
Pengarna kommer från cirka 180 sponsorer ­ 90 procent från företag och 10 procent från myndigheter och enskilda individer. Hälften av företagen finns i USA, 25 procent i Europa och 25 procent i Asien.
Det är en mycket bred forskning som bedrivs, om olika aspekter på den moderna informationsteknologin. Totalt pågår över 200 projekt.
Numera finns ett MediaLab även i Europa, i Dublin på Irland, ett samarbete mellan MIT och den irländska staten.