Månadens Person
Matti Mattheiszen, vd för Elisa Communications
Behärskad risktagning

Efter att ha genomgått en ansiktslyftning står Elisa Communications inför nya utmaningar. Trådtelefonin stagnerar och försäljningen av mobila anslutningar växer inte med samma fart som tidigare. Därför styr Matti Mattheiszen nu Elisa mot de mobila lösningarnas värld. Samtidigt håller han dörren på glänt för en utländsk partner.

Matti Mattheiszen har varit Elisa-koncernen trogen. Han inledde sin karriär i den dåvarande Helsingfors Telefonförening år 1971. I juli 2000 tog han över som högsta chef efter Kurt Nordman, som avgick med pension från posten som styrelseordförande för Helsingfors Telefon.
I samband med chefsbytet ändrades också ledarstilen i Elisa. I Mattheiszen fick bolaget en chef som är lättare att närma sig än Nordman, som många utanför den närmaste kretsen uppfattade som en patriarkalisk ledare.
Under Mattheiszens ledning har Elisa fräschat upp sin image från ett trögrörligt telefonandelslag till ett renodlat börsbolag. Den stora omstruktureringsprocessen med ändring av bolagsform, börslistning och namnbyte är nu genomförd.
Mattheiszen ger en eloge till sin företrädare för de riktlinjer som drogs upp innan den finländska telemarknaden släpptes fri. "Kurt Nordman hade en klar vision som vi förverkligade", säger Mattheiszen.
Elisa träffade mitt i prick när det gäller tidpunkten för ändringen av bolagsform. Mattheiszen konstaterar att det i dagens läge skulle vara ytterst svårt att verka på den internationella marknaden som ett andelsbolag. "Att noteras på börsen var en förutsättning för att kunna bredda verksamheten utanför hemlandet."
Mattheiszen betonar att omstruktureringen inte enbart handlade om ett företag som bytte bolagsform. Han säger att bytet av andelsbevis mot aktier haft en stor betydelse för finländarnas aktiesparande då de tidigare ägarkunderna blev aktieägare. Elisaaktien blev en verklig folkaktie och bolaget har fortfarande det största antalet ägare bland de finländska börsbolagen, sammanlagt omkring 250 000.

Utsatt för kritik
Under processens gång har Elisa fått utstå mycket kritik från missnöjda kunder som inte velat betala högre avgifter i utbyte mot aktierna. Elisa har också fått ta emot ris från mediernas och myndigheternas håll, bland annat på grund av planerna att i maj höja lokalsamtalspriserna. "Den prishöjning som vi meddelat om innebär en ökning på 3­4 procent för den enskilde konsumenten, men vissa medier har tolkat det som att höjningen är hela 40 procent", hävdar Mattheiszen med hälsningar till främst Helsingin Sanomat.
Teleförvaltningscentralen kräver å sin sida att Elisa sänker sina avgifter för konkurrenter som hyr in sig i Elisas telefonnät. Avsikten är att stärka den för tillfället obetydliga konkurrensen inom lokalsamtal i Helsingfors genom att tvinga Elisa att upplåta sitt nät till konkurrenterna till ett billigare pris.
Mattheiszen vidhåller att avsaknaden av konkurrens beror på att priserna redan nu är så låga att inget bolag är villigt att investera för att kapa åt sig en del av marknaden.
"Det är klart att vi är utsatta för en viss populism, det är lätt att skapa dramatiska rubriker om Elisa, eftersom vår verksamhet är så intimt förknippad med konsumenterna. Vissa myndigheter har också dragit mycket förhastade slutsatser i frågor som de inte har haft tid att sätta sig in i. Detta är olyckligt eftersom myndigheternas ord väger tungt", säger Mattheiszen.

Riskfylld bransch
Precis som de övriga bolagen inom telekomsektorn har Elisas aktiekurs sjunkit rejält under det senaste året. Kursfallet har varit ett dystert besked för Elisas många småägare som inte valde att sälja då kurserna var högt uppskruvade. Vilka är då Matti Mattheiszens besked till aktieägarna?
"Den marknad där telekombolagen verkar är ytterst turbulent. De värderingar som uppstod då alla investerare sprang i samma riktning hade ingenting med den verkliga affärsverksamheten att göra. Det är ytterst svårt att säga på vilken nivå kurserna kommer att stabilisera sig, men på lång sikt räknar jag med en positiv värdering av branschen. Detta gäller även Elisa."
"Alla branscher och hela samhället är trots allt beroende av telekommunikation i olika former."
En vändpunkt för telekomsektorn var fjolårets auktioner av licenser för den tredje generationens mobila nät i flera länder i Europa. Mobiloperatörerna hade tidigare kunnat betalat sina förvärv med egna aktier, men UMTS-licenserna köptes med 'riktiga' pengar eftersom staterna inte accepterade aktier som betalningsmedel. Detta försatte mobiloperatörerna i en ny situation där de enorma investeringarna framkallade en ytterst kritisk värdering av företagens kapacitet att finansiera de dyra licenserna.
"Ingen har kunnat ge ett tillräckligt trovärdigt svar på när penningflödet för UMTS-näten blir positivt. I värsta fall är resultatet en negativ kedjereaktion. Risken växer eftersom operatörerna i sina investeringar tvingas be finansieringshjälp av produktleverantörerna som i sin tur tvingas vända sig till bankerna av samma orsak. I slutändan är det bankerna som tar den affärsmässiga risken."
"Vissa företag kommer med säkerhet att gå omkull. Eftersom de investerade summorna är mycket stora är det möjligt att även banker drabbas."

Telekonsumtionen ökar
Den prognos som gäller för företagen inom branschen är enligt Mattheiszen att omkring hälften av omsättningen om cirka fyra år kommer från olika mobila lösningar för överföring av data.
"Japanska I-mode har visat att när nätet och terminalen fungerar smidigt är det möjligt att skapa mycket mångsidiga och snabbt växande tjänster. Hos oss lyftes wap upp alltför mycket, trots att teknologin inte tillåter några nya märkbara tjänster."
Eftersom antalet anslutningar inte längre ökar i samma takt som tidigare är er avsikt följaktligen att få mer pengar av varje kund?
"I praktiken betyder det breddade utbudet av tjänster att debiteringen per kund ökar. Detta betyder inte att den totala konsumtionen ökar, utan att pengarna som spenderas på mobila tjänster ersätter någon annan form av konsumtion som mobiliteten gjort gammalmodig."
En överlevnadsfråga för Elisa och övriga telekombolag är att kunna förutspå de trender, tjänster och produkter som kommer att bli de dominerande inom några år. För att kartlägga de vinnande koncepten håller Elisa sig aktivt närvarande bland de företag som står för innehållsproduktionen.
"Allt som produceras i media kan omvandlas till elektronisk form. Vi måste förstå vilka mål medierna har, både när det gäller innehållsproduktionen och de affärsmässiga målsättningarna."
Matti Mattheiszen håller fötterna på jorden, och det gör även Elisa. Som en liten spelare bland telekombolagen har Elisa inte råd med att satsa på fel häst och till exempel börja utveckla en teknologi som visar sig vara en flopp.
"Vi tar inga risker som äventyrar Elisas överlevnad. De investeringar vi gjort hotar inte ens i 'worst case'-scenariet vår verksamhet."

Partner i sikte
Elisa Communications är till sitt marknadsvärde ett av Finlands tio största företag, men hör trots det till de mindre aktörerna på telekommarknaden. Mattheiszen säger att Elisas storlek kan vara en svaghet, även om den ger klara fördelar som snabbhet och flexibilitet.
"Många bedömare räknar med att det om några år endast finns omkring fem globala operatörer. I det här spelet är våra axlar en aning smala."
"Sett i ett större perspektiv är vi ett objekt, som kan köpas av ett större företag. Därför måste vi vara så effektiva och lönsamma att endast ett företag med tillräcklig styrka och vilja att utveckla vår verksamhet har råd att köpa oss. Elisa ska inte köpas upp och slaktas av ett företag som endast vill plocka pengarna ur bolaget."
Telia och Telenor har i flera repriser utpekats som potentiella köpare. Mattheiszen säger att det är klart att Telia, Telenor och TeleDanmark räknar Norden som sin hemmamarknad och den lättaste vägen att etablera sig på bred front i Finland är att köpa ett existerande bolag.
"Vi söker inte aktivt efter en partner, eftersom vi för tillfället inte har sådana behov. Men vi är beredda att agera om situationen förändras. Samarbete med utländska företag behöver vi för att kunna erbjuda heltäckande tjänster internationellt."
Hur bedömer du Elisas lönsamhet, eventuella behov av saneringar?
"Vi har gjort stora investeringar i våra företag och vårt finansieringsläge är därför svagare än för ett par år sedan. Vår soliditet och skuldsättning är dock fullständigt under kontroll. När tillväxten avtar är det ännu viktigare att fästa uppmärksamhet vid kostnaderna, men vi har inga direkta behov av att skära ned till exempel personalstyrkan."

Linus i styrelsen
Matti Mattheiszen beskriver sig själv som en chef som håller dörren öppen för sina anställda så ofta det är möjligt. Som ledare vill han diskutera, motivera och ge uppmuntran.
Inom Elisas ledningsgrupp är det enligt Mattheiszen också fritt fram att ventilera olika idéer. Elisas styrelse består av företagsledare, med Linus Torvalds som ett lysande undantag. Mattheiszen säger att Torvalds insats är mycket värdefull, eftersom han ser på helheten ur en annan synvinkel än de professionella cheferna. Till rådgivarna hör även Teppo Turkki, som gjort sig känd som en av de ledande finländska IT-visionärerna.
Under vintersemestern hämtade Matti Mattheiszen inspiration ur Peter Englunds Poltava. Beskrivningen av Karl XII:s långa marsch och uppgörelsen med Peter den store är enligt Mattheiszen nyttig läsning för dagens företagsledare. "Boken innehåller många paralleller till dagens näringsliv när det gäller strategier och resursanvändning", säger Mattheiszen.
Patrik Lindfors

Dotterbolagen lyfter fram Elisa
Elisa Communications vinst kommer till stor del från dotterbolagen Radiolinja och Comptel. Radiolinja har under flera år varit en guldkalv för Elisa tack vare den stora efterfrågan på mobila anslutningar. Försäljningen håller dock på att nå sin kulmen eftersom cirka 75 procent av alla finländare har en egen mobil anslutning. Elisas traditionella verksamhet, den fasta trådtelefonin, har å sin sida stagnerat under flera år.
"Det är sant att försäljningen av anslutningar för överföring av tal inte längre växer i samma takt som tidigare. Men en stark tillväxt är att vänta inom trådlös överföring av data och ständig uppkoppling till internet för mobila applikationer", säger Matti Mattheiszen.
"När det gäller trådtelefonin har den del av talet som övergått till det mobila nätet kompenserats av den ständigt ökande internetanvändningen. Elisas trådtelefoni har tack vare ökningen i internettrafik varit rätt stabil under de senaste 3­4 åren."
Elisa har under flera år haft siktet inställt på Europa. I Tyskland har Elisa köpt drygt 20 lokala telefonbolag, så kallade city carriers, i större städer förutom Berlin. Mattheiszen säger att Tysklandsverksamheten ska börja ge vinst år 2002.
"De uppköpta bolagen har färdiga nät och kundbaser som vi kompletterar med våra egna tjänster. Vi låter bolagen verka som självständiga enheter men marknadsföring och inköp sköts gemensamt."
"Den främsta målgruppen i Tyskland är små och medelstora företag. Vi är inte ute efter privatkunderna och tänker inte heller utmana Deutsche Telekom om storkunderna."
Elisa har plöjt ner omkring 160 miljoner euro i Tyskland och nu återstår kompletterande investeringar. "Vi ser Tysklandssatsningen som en mycket behärskad risktagning."
Elisa har i dag omkring 40 Mäkitorppa-butiker som säljer mobiltelefoner i Tyskland. Orsaken till att Mäkitorppa är Mäkitorppa också i Tyskland är att man ville ha ett namn som skiljer sig från mängden. "Alla konsulter var inte överens med oss om att namnet fungerar i Tyskland", säger Mattheiszen.
Dagens Elisa Communications grundades med namnet Helsingfors Telefonförening år 1882, endast sex år efter att telefonen uppfunnits. Koncernen har under årens lopp vuxit till sig och består i dag av sammanlagt tolv bolag.
Elisas resultat försämrades rejält under fjolåret, och sjönk med 74 procent till 22 miljoner euro. Resultatet tyngdes främst av omfattande investeringar, bland annat i Tyskland. Omsättningen ökade däremot med 16 procent till 1 244 miljoner euro. Det försämrade resultatet betyder en mindre dividend till aktieägarna ­ 0,07 euro per aktie.
Patrik Lindfors

Matti Mattheiszen i korthet
Född i Helsingfors 1942
Utbildning: Elektronikingenjör från Tekniska högskolan 1970
Karriär: Olika uppgifter inom Rundradion och Post- och Telekoncernen. Sedan 1971 anställd vid nuvarande Elisa Communications med chefsuppgifter inom bland annat service och försäljning. Till vice vd för Helsingfors Telefonförening utsågs han 1988, till styrelsemedlem 1993 och vd 1997. År 2000 valdes han till vd för Elisa-koncernen.
Förtroendeuppdrag: styrelseuppdrag inom koncernens dotterbolag. Medlem av Liv-Sampos förvaltningsråd och vice ordförande i Centralförbundet för telekommunikation och informationsteknik FiCom.
Familj: hustru och två barn
Fritidsintresse: tennis