Månadens person:
Pertti Huuskonen, vd för Technopolis Oyj
Technopolis - teknologikompis

Technopolis vd Pertti Huuskonen har sin egen syn på den nordliga dimensionen: jordmånen och klimatet är gynnsamma för växande kunskapsföretag, åtminstone i Uleåborg. Technopolis har vuxit i takt med sina kunder. Nu expanderar Nordens första, största teknologiby till Vanda och Esbo, och hotar Otnäs suveränitet på dess egen mark.

Uleåborg var ännu i början av 1980-talet en illaluktande processindustristad. Idag är staden det ledande kunskapscentret för trådlös IT. En synlig symbol för denna utveckling är 1982 grundade Technopolis Oyj, Europas enda börslistade teknologipark med tre enheter i Uleåborg där ytterligare en ny enhet blir klar 2005. Sedan december ingår Innopoli Ab i Esbo i Technopoliskoncernen. I juni färdigställs första skedet av Technopolis i Vanda vid Helsingfors-Vanda flygstation. Andra skedet blir klart sommaren 2004.
Pertti Huuskonen, Technopolis vd sedan 1985, sammanfattar strategin:
"De olika enheterna kompletterar varandra både geografiskt och med avseende på kompetenser. Vi växer i takt med att våra kunder växer. Deras framgång reflekteras på vår egen framgång."
Huuskonen understryker att Technopolis är en långsiktig samarbetspartner för företagen, inte bara en företagskuvös och barnkammare. Man har satsat på ett heltäckande koncept med moderna, ändamålsenliga lokaliteter och mångsidiga tjänster i en sporrande miljö där kunskapsbasen breddas genom närheten till Uleåborgs universitet, Uleåborgs universitets centralsjukhus och VTT Elektronik. Företag kan födas, växa och blomstra i Technopolis, och fortsätta att göra det ­ år efter år.
"Konceptet illustreras av Mobira, som startades av två personer i Technopolis hägn där företaget idag har 1 700 anställda och har blivit en del av Nokia Mobile Phones. En hög Tekes-tjänsteman sade i startskedet att mobiltelefoner aldrig kommer att bli någon betydande verksamhet i Finland."
Utländska besökare brukar häpna över det uleåborgska undret: att en sådan koncentration av högteknologiskt kunnande uppstått i en liten (125 000 invånare) stad nära polcirkeln.
Vilka lokala faktorer har bidragit till denna utveckling?
"Det relativt unga universitetet har haft en avgörande roll för stadens kunskapsindustri. Förändringen fanns på sätt och vis inbyggd i och med att en ung professorsgeneration trädde till och från starten skapade en dynamisk högskolemiljö. De diplomingenjörer som studerat här hade sina rötter i trakten, och det var naturligt för dem att också starta sin yrkesbana här. Kunnandet har 'stannat hemma'. Samtidigt har litenheten och regionaliteten varit en trumf och genererat stark sammanhållning och ett konsensusklimat. Uleåborg är inte större än att alla beslutsfattare av reell betydelse får plats i ett stort rum, och det är förhållandevis enkelt att enas om linjer."
Att staden på ett par decennier ändrade karaktär från processindustridominans och sömnig knutpatriotism till framtidsfokuserad teknointernationalism stöttades också av den lokala tidningen Kalevas entusiastiska påhejande.

Lära Otnäs teknologi?
Otnäs i Esbo är av hävd nationens teknologiska skyltfönster. Här används hälften av landets tekniska högskolors sammanlagda budgetmedel inom en radie på en kilometer. Innopoli, som startade 1991, grundades för att producera kunskapsföretag i denna gynnsamma miljö. I december övergick Innopolis aktiemajoritet i Technopolis ägo. Technopolis bedöms ha fått Innopoli billigt: 6,3 miljoner euro för Innopoli 1 på 25 000 m2 plus bruksrätt till Otnäs teknologibys faciliteter. Affären gäller inte Innopoli 2 som blev klart senaste höst och ägs av Sitra, LEL arbetspensionskassa och Esbo stad. Nordea, som blev Innopolis majoritetsägare då finansiärerna nödgades rädda företaget från konkurs (och i slutet av 90-talet tog på sig nio miljoner euro i kreditförluster), ville bli av med detta jobbiga ägande.
Innopolis omsättning 2002 var 4,6 miljoner euro och resultatet 0,1 miljon euro.
Är Innopoli en bra affär för Technopolis? Ska Technopolis koncept implementeras där?
"Innopoli är Finlands största företagskuvös och har lyckats bra med den uppgiften men inte som business", säger Huuskonen. "Inkomsterna har nästan enbart utgjorts av hyresintäkter, och beläggningen är 88,7 procent. Innopoli har i enlighet med ägarviljan inte getts möjlighet att växa ­ rent konkret inte haft lokaliteter och mark ­ och har fastnat i kuvösrollen. Då de startade företagen vuxit till en viss massa på tröskeln till ekonomiska framgångar har de lämnat boet. Innopoli har inte själv producerat tjänster för företagen eller satsat på att som en profitabel del av verksamheten utveckla ett mångsidigt tjänsteutbud i samverkan med kundföretagen."
Technopolis har gjort boskillnad mellan affärs- och kuvösverksamheten; sistnämnda sköts av Oulutech Oy med Sitra som majoritetsägare.
"En ­ växande ­ femtedel av Technopolis intäkter genereras av företagstjänster, utvecklingstjänster och -program samt tjänster för kundföretagens personal. Innopoli har hört till koncernen endast några veckor och det är för tidigt att i detalj definiera vilka förändringar som är mest ändamålsenliga. I år är målet lönsam tillväxt, höjt kapacitetsutnyttjande, styrsystem för affärsverksamheten och satsning på tjänster, utvecklingsprogram och kuvösverksamheten."

Norr möter söder
Hur man sköter saker i Uleåborg är inte automatiskt gångbart i huvudstadsregionen. Men olikhet är en rikedom.
"Uleåborgs styrka är samstämmighet, enighet och uppslutning bakom gemensamma mål. Alla arbetar åt samma håll, resurserna fokuseras. Huvudstadsregionens styrka är konkurrensen ­ mellan Helsingfors, Esbo och Vanda, och mellan universitetet, Tekniska högskolan och olika forskningsinrättningar ­ som skärper motivationen och höjer prestationsnivån. Båda modellerna är fruktbara, men mekanismerna olika."
För Technopolis är nyförvärvet Innopoli ett färdigt startpaket i söder, och kompletterar tillsammans med det blivande centret i Vanda enheterna i Uleåborg.
"Innopolis trumfkort är närheten till högskolan. Centret i Vanda byggs i anslut- ning till Finlands enda betydande internationella flygplats med genomströmning av tio miljoner personer per år."
Då enheterna i Vanda är klara är Technopolis totala areal 200 000 m2. Behöver Finland en teknologimegapol av denna kaliber eller är små hungriga special-
enheter effektivare?
"Både kritisk massa och specialisering behövs i ett land med långa avstånd och gles befolkning. Som teknopol håller vi på att bli riksomfattande medan alla andra opererar regionalt inriktat. Vi har valt att växa för att bättre kunna möta våra kundföretags behov."

Regression i sikte?
I Finland är man med ett visst fog stolt över den nationella teknologiska utvecklingen, en följd av riktade och ­ tidigare ­ massiva satsningar. Huuskonen varnar för att vara mätt och nöjd:
"Effekterna av teknologisatsningar syns tidigast efter fem år. Att den nationella relativa satsningen krympt ­ även om den euromässiga bibehållits på tidigare nivå ­ är alarmerande och kommer automatiskt att resultera i försvagad konkurrenskraft på denna sektor. Uttryckt i procent av hela den högteknologiska produktionen uppgick FoU-satsningarna 1996 till 12,6 procent men var 2001 (senaste statistik) nere i 9,8 procent. Detta är en exaktare mätare än FoU-satsningarna i procent av BNP ­ 3,6 procent år 2001 ­ där vi hållit god internationell andraplats."
Huuskonen har föreslagit att ett utvecklingsstöd till teknologiföretagen skulle skrivas in i regeringsprogrammet. Han menar att negligering av teknologiutvecklingen kan leda till att industrin går tillbaka flera år.

Meditek, wellness och miljö
Högteknologiföretag är företag med merparten produkter yngre än två år. Om företaget inte förnyar sig på två år trängs det ut av nya aktörer.
Efter en lång och intensiv IT-våg, vad är nästa troliga teknologiboom?
"Finland har kunnande inom mjukvara och telekom, men också inom medicinsk teknologi och hälsotjänster. Den åldrande befolkningen kommer i ökande grad att behöva tjänster och produkter där detta kunnande tillämpas. Signaler på denna trend kan redan skönjas."
"Jag tror att medicinsk teknologi ­ ett bredare begrepp än bioteknik ­ och wellness kommer att vara dynamiska utvecklingsområden åren framöver. Och även miljöteknologi, som inte bara är akut problemlösning utan på många nivåer påverkar människors välbefinnande och livskvalitet. De är alla sektorer som förutsätter tvärvetenskaplighet och samverkan mellan IT och livsvetenskaper."

Människor skapar välstånd
Med en växande andel icke-yrkesverksamma är nationens utveckling hotad.
Hur borde begåvningsreserven säkras? Kan det 'naturliga' bortfallet kompenseras med aktivt styrd invandring?
"Då Sovjetunionen kollapsade missade Finland chansen att få kunniga personer från den stora grannen i öst ­ uppenbarligen på grund av ett kollektivt trauma. USA och Sverige har varit skickliga att fånga upp rysk hjärnkraft, och vi borde också ha gjort det: för hugade kunde Finland ha varit ett naturligt val för omplantering. Klart är att vi aktivt måste öppna gränserna, och kunskapsinvandring skapar också nyttig konkurrens härhemma. 'Rekrytering' i Asien är ett realistiskt alternativ. Kina har en enorm begåvningsreserv."
Men Finland är inte automatiskt lockande: läge, klimat och skattegrad dämpar inflyttningsentusiasmen. Det fungerar också tvärtom.
"En reell hotbild är att unga kompetenta finländare utvandrar. Vi bör slå vakt om deras utvecklings- och verksamhetsmöjligheter ­ göra Finland attraktivare för finländarna".

Att leda sig själv
Huuskonen leder genom att göra själv, gå i frontlinjen och dra andra med sig dit. Han vill jobba utan formell hierarki.
"Jag skulle inte klara mig i stora organisationer, jag är alltför otålig. Administrationsapparater fjärmar från det som är viktigt i verksamheten. Jag vill vara där det händer, och påverka det."
Är du teknokrat, visionär eller teknolog?
"Visionär ­ med en gnutta nyfiken teknolog. Jag tror att det på alla problem finns många möjliga lösningar, och att det lönar sig att använda tid på att fördomsfritt väga olika alternativ. Den självklara lösningen är inte alltid den bästa. En udda vinkel kan ge mer."
Det är viktigt för hjärnan med avkoppling och näring, säger Huuskonen. Friluftsliv, fiske, sport och kultur är hans egna recept. Ork handlar inte bara om vila.
Ledaren har ett viktigt ansvar också för sig själv. Om truppförbandsledaren såras är soldaternas överlevnad hotad. Hälsa och balans är ett eget ansvar.
"Ork på jobbet är inte bara chefens sak. Engagerade medarbetare bör ta ansvar för att hålla sig i fysisk och andlig form, och reagera om det kör sig, kommunicera problem. Chefen är inte förälder utan bör uppmuntra vuxet ansvarstagande hos medarbetarna. Utbrändhet drabbar inte bara den utbrända."
Vad gör dig glad, professionellt?
"Att uppnå de mål jag föresatt mig. Att märka att system som människor funderat ut fungerar. Att ingen jobbar ensam och isolerad, utan att teamet fungerar och alla bidrar till helheten."
Ragnhild Artimo

Uleåborg är vår mesta teknologistad

Andelen högteknologiföretag är fem gånger större i Uleåborg än i någon annan universitetsstad i Finland. Utvecklingen från process- till kunskapsindustri är resultatet av en logisk serie satsningar i kombination med gammaldags dygder, anser Pertti Huuskonen, vd för Technopolis.
Uleåborg universitet grundades 1958, dess tekniska fakultet 1965. Då universitetet kört igång produktionen av diplomingenjörer, förlade VTT 1974 sitt elektroniklaboratorium till Uleåborg. Färska diplomingenjörer från universitetet grundade flera idag välkända företag runt sitt kunnande. VTT:s närvaro uppmuntrade annan högteknologi att gravitera norrut ­ bland annat Nokia.
"Först kom universitetet med grundforskning och ingenjörsproduktion, sedan VTT med tillämpad forskning, sedan teknologiföretag som behövde allt detta", sammanfattar Huuskonen. "På plats fanns redan en viktig faktor: människorna och deras egenskaper. Den nordliga livsmiljön verkar producera människor med en djup respekt för studier och en nästan religiös inställning till arbete."
Universitetet genererade en hög koncentration unga och högtutbildade, vilket hade en dynamisk inverkan på företagande och utbildning. Uleåborg valde att fokusera kunskapsansträngningarna på datateknik ­ sedermera ICT. Tammerfors hade vid samma tid inriktat sig på elenergiteknik.
Technopolis grundades 1982 som Nordens första teknologiby. Huuskonen blev som 29-åring dess vd 1985. Han summerar viktiga milstolpar i Technopolis utveckling:
"1982 inleddes verksamheten i Valios gamla mejeri. 1985 flyttade vi till egna lokaliteter i anslutning till universitetet och grundade de första företagskuvöserna. 1989 besökte Gorbatjov Technopolis; han ville få idéer för teknologiutvecklingen i sitt eget land, och besöket fick massiv mediatäckning. 1992 startades ett företagscenter i anslutning till centralsjukhuset och medicinska fakulteten. 1997 var definitiva genombrottet för den nya IT-boomen. 1999 börslistades vi. 2000 beslöt vi att etablera oss i huvudstadsregionen, och valet föll på Helsingfors-Vanda flygstation, och samarbete med Vanda. 2002 skaffade vi aktiemajoriteten i Innopoli som sedan januari i år ingår i koncernen."

Technopolis

Omsättning 22,6 miljoner euro, resultat 6,0 miljoner euro
Areal 200 000 m2, 500 kundföretag,
7 500 personer jobbar i Technopolis lokaliteter
Enheter: Uleåborg: i Linnanmaa, vid flygstationen, och i centrum (Medipolis, Mediaani); Esbo: Innopoli; Helsingfors-Vanda: första skedet blir klart i juni 2003, andra skedet 2004.
Kapacitetsutnyttjande: 98,7 procent
Största ägare: Uleåborg stad, Erkki Etola & Etra Invest, Nordea, Finnvera, Rundradions Pensionsfond, Försäkringsbolaget Suomi, Vanda stad, Kommunsektorns fackförbund KAT, Skadeförsäkringsbolaget Pohjola och Esbo stad
Kunder: Nokia, PKC Group, Aspocom, Sonera, NetHawk, TietoEnator, PI-Consulting, Metso Field Systems, Fujitsu Invia, Polar Electro, L M Ericsson plus cirka 200 småföretag
Styrelseordförande: Kari Nenonen;
verkställande direktör: Pertti Huuskonen
Antal anställda (koncernen): 70 personer

Pertti Huuskonen

Född i Pudasjärvi 1956
Utbildning: diplomingenjör 1983, Uleåborgs universitet; MKT 1986, Markkinointi-instituutti; eMBA 1991, Uleåborgs universitet
Karriär: teknologiföretagare 1979­85, Vakote Oy: vd, Technopolis Oyj 1985­; samt vd och styrelsemedlem, Innopoli Oy 2003­
Förtroendeuppdrag: bland annat styrelseordförande i Technopolis Hitech Oy 1992­ och Medipolis Oy 1989­; styrelsemedlem i Detection Technology Oy 2002­, Oulutech Oy 1994­2002, och Start Fund of Kera Oy 1997­99; ordförande för International Association of Science Parks 1993­95; Sveriges hederskonsul i Uleåborgs län 1997­
Utmärkelser: bland annat The Outstanding Young Person of the World TOYP 1990; tidningen Kalevas Årets Offentliga Insats 2002
Fritidsintressen: tennis, vandring, fiske, terrängskidning
Familj: två barn