feedback


Storbolagen i norden trivdes 1997 i och med att tillväxten i europa kom igång - en trend som fortsatte ännu kraftigare i år. asienkrisen hann inte nämnvärt påverka storbolagens resultat 1997.

Forums lista på Nordens 30 största företag domineras som vanligt av svenska industribolag. Av Nordens 30 största företag - mätt med omsättning - är 17 svenska, fem finländska, fyra norska och endast ett danskt.

Om 1996 var en andningspaus för storbolagen efter rekordåret 1995, så var det igen full fräs under 1997. I det stora hela var 1997 ett år då omständigheterna var rätt goda för storbolagen. Eija Koskimies, placeringschef vid MeritaNordbanken kommer ihåg 1997 som året då efterfrågan i Europa började komma igång, vilket bekräftades 1998. Under 1997 hann inte Asienkrisen ännu skapa osäkerhet på världsmarknaden på samma sätt som i år. "Asienkrisen satte igång i oktober 1997 och hann inte påverka storbolagens försäljning och resultat. De kommer vi först att få se i slutet av 1998", säger Koskimies. De flesta storbolagen - förutom de som verkar inom detaljhandel - verkar på globala marknader och har vanligtvis stora exportintäkter i dollar, vilka gynnades av den starka dollarn.
I motsvarande översikt i Forum förra året konstaterades att många fusioner gjorts över nordiska gränser. Denna trend har ytterligare förstärkts i.o.m. fusioner som MeritaNordbanken och Stora Enso, båda de första större gränsöverskridande fusionerna inom ifrågavarande branschert i Norden. Som fusionerat bolag skulle Stora Enso komma in på sjunde plats på listan på de 30 största bolagen.

Sveriges verkstadsindustri hade goda betingelser

Sverige har den största ekonomin i Norden och dess näringslivspolitik har stött bildandet av storbolag. De svenska storbolagen representerar främst 'gamla' branscher som verkstads- och skogsindustri, men också 'nya', som IT och läkemedel. Verkstadsindustrin står fortfarande för lejonparten av exporten.

Sveriges stora verkstadsindustri hade goda betingelser under 1997, men Nordens största bolag svensk-schweiziska ABB hade inte ett gott år 1997 bland annat på grund av att jätteprojektet i Bakun ställdes in och sviktande efterfrågan i Asien. Även Electrolux har känt av en sviktande efterfrågan i Asien.

Men för de övriga verkstadsbolagen har det inte gått lika dåligt. Det gick raskt framåt för bolag som Volvo, Scania och Atlas Copco, en fart som steg vid årsskiftet. "För verkstadsbolagen har 1998 varit ännu bättre resultatmässigt än 1997, men dock ändå sämre än vad som förväntats av dem", säger portföljförvaltaren för placeringsfonden Handelsbanken Nordic, Peter Scholls. Därav följer den klena utvecklingen i verkstadsbolagens aktier (se rutan på s. 16). Lastbilsverksamheten inom Volvo och Scania går ännu bättre 1998 än 1997 tack vare en god efterfrågan i Europa och rationaliseringar. Volvos storsatsning på personbilen S-80, som kallats det dyraste industriella projektet någonsin i Sverige, är det för tidigt att säga något om ännu eftersom försäljningen inte inleds förrän på hösten. Biltidskrifter har dock redan hunnit skriva i positiv anda om bilen.

Sverige finns även representerat på listan med två läkemelsbolag, Astra och Pharmacia & Upjohn, och ett byggbolag, Skanska. Pharmacia & Upjohn<, med huvudkontor i England, har haft en svår och kostsam fusionsprocess. Skanska tog ytterligare ett steg i sin Nordenstrategi i augusti genom att inleda förhandlingar om att köpa finska Polars byggverksamhet. Skanska köpte ju redan tidigare Haka.

Bland IT finns det tre bolag på listan: Ericsson, Nokia och Telia. "Nokia och Ericsson har klarat Asienkrisen förvånansvärt bra", tycker Scholls. Han fortsätter: "Framförallt Nokia - Ericsson har varit lite svagare p.g.a. svårigheter i modellprogrammen". Stora svenska statsägda Telia kommer dock inte på länge att privatiseras liksom sin finländske kollega Sonera nu på hösten. Telias privatisering blir inte aktuell under det till synes socialdemokratiska styret efter valet i september.

 Norges oljerelaterade industri lider

Ekonomitidskriften Kapital rubricerar sin översikt av Norges 500 största bolag 'Fastlandets hevn'. I Norge indelar man näringslivet i fastlandsekonomin och den oljerelaterade ekonomin. Oljebolagen - av vilka det finns hela nio stycken bland Norges 50 största bolag -levde inte i den bästa av världar 1997: världsmarknadspriset på olja har sjunkit till sin lägsta nivå på nio år p.g.a. minskad efterfrågan på olja i Asien. Priseffekten slår ut på Norges oljeindustri, trots att exporten av olja till Asien inte är så stor.

Men det är inte bara oljebolagen som blöder. "Allt relaterat till olja och offshore har minskad efterfrågan p.g.a. Asien", säger Scholl. Detta gäller bl.a. Norsk Hydro och Kværner, som båda är underleverantörer till oljeindustrin. Lägre efterfrågan på t.ex. lättmetaller är heller inte gott för Norsk Hydro.

Det enda danska bolaget på vår 30-största lista, A.P. Møller Gruppen, som bl.a. sysslar med rederi och olja, har samma förutsättningar som den norska industrin. Inom A.P. Møller Gruppen finns även Mærsk, världens största containershippingbolag, vars förutsättningar även de är sämre i.o.m. att världshandeln minskar genom Asienkrisen.

 Första skogsfusionen över riksgräns

Finlands industri saknar jättebolag inom verkstadsindustin och finns representerad på listan med Nokia och tre skogsbolag. Inom skog är branschkonsolideringen på gång och den stora skrällen kom i juni då Stora och Enso beslöt att fusioneras. Huruvida bolaget är finländskt eller svenskt kan debatteras, men dess juridiska hemort är Finland. Den allmänna trenden inom skogsindustrin är att bolagen allt mer koncentrerar sin verksamhet på ett visst produktsegment.

Storsysselsättarna på listan är ABB och Electrolux. Intressant nog har båda endast ca en tiondel av sina anställda i Sverige.
Fredrik Nars