|
Med
Sisu ur krisen
Sisu-Autos väg har varit gropig. Med alltför brokig
last blev färden skakig. Satsning på kärnkunnande
i kombination med ny ägarbas inriktad på dynamisk
affärsverksamhet har gett resultat.
Efter några år av blod, svett och tårar hade
Sisu Autos resultat senaste år äntligen rätt
förtecken. Att vända in på en framkomlig väg
har krävt servostyrning och fokusering på körbanan
mer än backspegeln. Ett vältrimmat team och uppgraderat
komponentkoncept har också säkrat poängplats.
Sisu Autos snart 70-åriga bana har gått via många
depåstopp och tajta nålkurvor. En ny stallchef kan
ofta se vad som behöver göras för att vända
en förlustspiral. Men det har tagit mer än en tävlingssäsong.
Fokus på kärnkompetens
Vd Pekka E. Ojanen, som 1995 efterträdde Per-Håkan
Lindberg, kom direkt från traktortillverkande Valmet do
Brasil. Sisu Auto med dess långa förlusthistoria såg
han som en tung utmaning med definitiv potential. I november
samma år signalerade nyheten om den nya E-serien en strategisk
kärnkompetensfokusering. Produktionen inleddes i mars 1996.
Samma år övergick Sisu Defences aktiestock till staten
(jfr rutan Sisus rötter).
Som många bolag med ett statsägt förflutet hade
Sisu Auto blivit överbemannat. Runt 600 anställda i
kombination med att verksamheten skulle trimmas och fokuseras
på lastbilar var ohållbart. Ojanens lösning
var att avskilja försäljning, marknadsföring och
service till ett separat bolag, som 300 av de anställda
flyttade över till. Ytterligare 100 decimerades då
Sisus alla dittillsvarande verksamheter nollställdes med
sikte på att rensa ut improduktiva funktioner som inte
genererade intäkter.
Det stod också klart för den nye vd:n att Sisu som
ett internationellt sett litet bolag nu behövde en partner
för skalfördelar, bättre komponentekonomi och
ett globalt marknadsförings- och after-sales-nät.
Parlez-vous
Renault?
Efter en förhandlingsrunda med alla betydande tillverkare
i branschen slöt Sisu och franska Renault V.I. i juni 1996
ett föravtal om samarbete. Den 20 januari 1997 undertecknades
ett samarbetsavtal mellan bolagen.
Varför just Renault? Hade inte Scania legat närmare
till hands?
"Scania och Sisu har modellöverlappningar, medan Renaults
och Sisus modeller kompletterar varandra", säger Ojanen.
"Samarbetsavtalet ger vardera parter viktiga fördelar.
Den synligaste biten av samarbetet är det likaägda
marknadsförings- och servicebolaget RS Hansa Auto Oy som
ger Renault en kanal in på den finländska marknaden."
Hansa Auto är även en inkörsport till baltiska
och ryska närmarknader för Renault vars globala
säljorganisation ger Sisu åtkomst till nya exportmarknader
utan kostnader för en egen organisation.
"Viktigast är kanske ändå att vi genom avtalet
har möjlighet att i produktionen använda oss av Renaults
komponenter och delar, och utnyttja Renaults inköpskanaler;
det ger skalfördelar i kostnadsstrukturen."
Två dagar efter Renault-avtalets undertecknande slöts
ett föravtal mellan Sisu och Partek, som ledde till att
Sisus aktiemajoritet i april 1997 övergick i Parteks ägo.
Bättre
kostnadseffektivitet
Komponentsamarbetet med Renault möjliggjorde genomgripande
rationalisering i tillverkningen. Sisu-fordonens 'egna' styrhytter
ersattes 1998 av Renault-hytter, vilket eliminerade det egna
produktionsbehovet men också utvecklingskostnaderna, som
går på tiotals miljoner mark för varje ny modell.
Talrika andra komponenter kunde rekvireras till lägre kostnader
än Sisu som 'liten' kund hade haft möjlighet till.
Motor- och växellådsalternativen blev fler, och Sisus
kunder kunde nu för sina skräddarsydda lösningar
välja mellan Cummins- och Mack-motorer samt Eaton-, Fuller-
och ZF-växellådor.
Beträffande de breddade exportmöjligheterna via Renaults
säljorganisation konstaterar Ojanen att hemmamarknadsdominerade
Sisu med en export på runt 10 procent skyndar långsamt:
"Potentialen finns, inte minst med nya specialprodukter.
Vi har av tradition en viss volym export till Baltikum och Norge,
samt mellaneuropeiska länder utan dominerande egna lastbilsmärken.
Renault-samarbetet har genererat några tiotal enheter till
Frankrike, och enstaka leveranser till fjärrmarknader, men
vi satsar på offensiv med små steg."
För Renault har samarbetet gett fotfäste i Finland
där bolaget ökat sin marknadsandel från nära
noll till runt 10 procent under samarbetsperioden. Siktet är
inställt också på närmarknaderna. En annan
samarbetsfördel för Renault är Sisus arktiska
kunnande.
Volvo-Renault
ny axel
Då Volvo och Renault i februari i år tillkännagav
att Volvo avser att köpa Renault V.I. väckte det en
del oro i de finländska medierna som naturligt nog ansåg
den 'finländska nationalegendomen' hotad. I september i
år ställde EU-kommissionen som (konkurrens)villkor
att Renault därvid avstår från sitt ägande
i Hansa Auto. Vad innebär arrangemanget för Sisu?
"Det innebär om affären inte strandar på
de amerikanska konkurrensmyndigheternas motstånd
att Renault efter en viss tid drar sig ur ägarskapet i Hansa
Auto, vilket bara är en begränsad bit av samarbetet.
Vi har ett långsiktigt avtal om de för oss viktiga
komponentköpen, och de berörs inte av förändrade
ägarkonfigurationer. Det finns ingen anledning varför
vårt samarbete med Renault inte skulle fortsätta till
andra delar. Och för Renault har den nya marknadsinmutningen
här varit viktig."
Vad händer med Renaults 50-procentiga andel av Hansa
Auto?
"Det tar vi ställning till då beslutet om Renaults
sorti är ett faktum. Vi har ett avtal om att Hansa Autos
och Sisus administrativa och ekonomifunktioner koordineras till
en enda avdelning för vilken vi redan bygger lokaliteter
här i Karis. Det ger bättre kostnadseffektivitet."
Under Partek-paraply
En mindre utbasunerad samarbetsaxel för Sisu är Partek
som varit Sisus ägare i över tre år. Partek är
en av världens ledande tillverkare av lasthanteringsutrustning.
"Partek har sporrat vårt utvecklingsarbete, och besitter
ett värdefullt kunnande och ett globalt informationsnät
som också vi dragit nytta av. Jag ser Parteks ägarroll
som mycket viktig och konstruktiv för Sisu", säger
Ojanen.
Sisus utsikter och utvecklingspotential bedömer han som
gynnsamma:
"Vi är en liten tillverkare och vår trumf är
flexibilitet och möjlighet att snabbt anpassa oss till marknadens
och kundernas behov. Här är beredskapen att tillämpa
internationella kvalitetskomponenter och moduler till nya skräddarsydda
lösningar en viktig konkurrensfördel. Våra viktigaste
produkter är fordon för skogs- och byggnadsverksamhet
sektorer som enligt de nationalekonomiska prognoserna väntas
utvecklas positivt. Samtidigt satsar vi intensivt på produktutveckling
för att möta kundernas framtida behov också på
den militära fordonssektorn."
Ragnhild Artimo
Oy
Sisu Auto Ab
Grundat 1931 av Tor Nessling.
Helägt sedan 1997 av Partek.
Vd sedan 1995 Pekka E. Ojanen.
Produktutveckling, produktion, hopsättning och administration
i Karis. Anställda cirka 200.
Produkter: tunga speciallastfordon, tunga militärfordon.
Årsproduktion 1999: 472 enheter.
Marknadsföring, försäljning och service: Hansa
Auto, likaägt av Sisu Auto och Renault V.I.
Marknader: hemmamarknadsdominans 10 procent på export
(Baltikum, Frankrike, Norge).
Omsättning 1999: 342 Mmk, resultat 10,2 Mmk.
Sisus
rötter
1931: Tor Nessling
grundar företaget.
1932: Årsproduktionen är 12 Sisu lastbilar
på 2 3002 800 kg, lastkapacitet 2 300 kg.
1934: Bolaget inleder spårvagnsproduktion.
1938: Prototyp till pansarbil. Nessling köper aktiemajoriteten
i Suomen Autoteollisuus.
1943: Yhteis-Sisu grundas för att tillverka lastfordon
för försvaret.
1944: Suomen Autoteollisuus flyttar till Karis.
1946: Importavtal om Rolls-Royce personbilar. Efterfrågan
svag.
1948: Yhteis-Sisus verksamhet upphör. Nessling börjar
importera Rover personbilar.
1951: Företagets produktion i Karis inkluderar lastbilarna
Jyry, Kontio och Nalle, spårvagnar, Ilves-bussar samt Kärppä-Sisu
för armén.
1950-talet: Personbilarna utökas med Leyland, som
1964 blir bolagets tredje största ägare.
1960-talets lanseringar är K-50 (52 200 kg), Sisu
KB-117 med tipphytt, terrängfordonet KB-45 och terminaltraktorer.
1970: M-serien lanseras. Voimavaunu fusioneras med Suomen
Autoteollisuus
1975: 50 procent av bolagets aktiestock som Nessling
testamenterat till två stiftelser övergår
i statens ägo.
1976: Ägoavtal mellan Leyland, Saab-Scania och Suomen
Autoteollisuus med andelarna 101080.
1981: Suomen Autoteollisuus blir Sisu Auto.
1982: S-serien på 48 ton lanseras.
1985: Sisu Auto övergår helt i statens ägo.
Bussproduktionen upphör.
1994: Valmets fordons- och traktorverksamhet fusioneras
med Sisu Auto som nu har åtta divisioner: Sisu Tractors,
Sisu Terminal Systems, Sisu Logging, Sisu Trucks (10 procent
av produk-tionen), Sisu Defence, Sisu Components och Sisu Factory
Automation.
1995: E-serieprojektet offentliggörs.
1996: E-seriens produktionsstart. Föravtal SisuRenault.
Sisu Defence övergår i statens ägo.
1997: SisuRenault-avtal 20.1 om komponent- och exportsamarbete
samt likaägda marknadsförings/servicebolaget Hansa-Auto.
Föravtal 22.1 mellan Sisu och Partek. Sisus hela aktiestock
övergår till Partek 1.4. Presentation av nya E-serien
14.5.
1998: Sisu-modeller homologiseras i Frankrike. Militärfordonet
HMTV lanseras.
1999: Sisu lanserar en lågmodell.
2000: Forest 2000 lanseras.
|