Med Sisu ur krisen

Sisu-Autos väg har varit gropig. Med alltför brokig last blev färden skakig. Satsning på kärnkunnande i kombination med ny ägarbas inriktad på dynamisk affärsverksamhet har gett resultat.

Efter några år av blod, svett och tårar hade Sisu Autos resultat senaste år äntligen rätt förtecken. Att vända in på en framkomlig väg har krävt servostyrning och fokusering på körbanan mer än backspegeln. Ett vältrimmat team och uppgraderat komponentkoncept har också säkrat poängplats.
Sisu Autos snart 70-åriga bana har gått via många depåstopp och tajta nålkurvor. En ny stallchef kan ofta se vad som behöver göras för att vända en förlustspiral. Men det har tagit mer än en tävlingssäsong.

Fokus på kärnkompetens
Vd Pekka E. Ojanen, som 1995 efterträdde Per-Håkan Lindberg, kom direkt från traktortillverkande Valmet do Brasil. Sisu Auto med dess långa förlusthistoria såg han som en tung utmaning med definitiv potential. I november samma år signalerade nyheten om den nya E-serien en strategisk kärnkompetensfokusering. Produktionen inleddes i mars 1996. Samma år övergick Sisu Defences aktiestock till staten (jfr rutan Sisus rötter).
Som många bolag med ett statsägt förflutet hade Sisu Auto blivit överbemannat. Runt 600 anställda i kombination med att verksamheten skulle trimmas och fokuseras på lastbilar var ohållbart. Ojanens lösning var att avskilja försäljning, marknadsföring och service till ett separat bolag, som 300 av de anställda flyttade över till. Ytterligare 100 decimerades då Sisus alla dittillsvarande verksamheter nollställdes med sikte på att rensa ut improduktiva funktioner som inte genererade intäkter.
Det stod också klart för den nye vd:n att Sisu som ett internationellt sett litet bolag nu behövde en partner för skalfördelar, bättre komponentekonomi och ett globalt marknadsförings- och after-sales-nät.

Parlez-vous Renault?
Efter en förhandlingsrunda med alla betydande tillverkare i branschen slöt Sisu och franska Renault V.I. i juni 1996 ett föravtal om samarbete. Den 20 januari 1997 undertecknades ett samarbetsavtal mellan bolagen.
Varför just Renault? Hade inte Scania legat närmare till hands?
"Scania och Sisu har modellöverlappningar, medan Renaults och Sisus modeller kompletterar varandra", säger Ojanen. "Samarbetsavtalet ger vardera parter viktiga fördelar. Den synligaste biten av samarbetet är det likaägda marknadsförings- och servicebolaget RS Hansa Auto Oy som ger Renault en kanal in på den finländska marknaden."
Hansa Auto är även en inkörsport till baltiska och ryska närmarknader för Renault ­ vars globala säljorganisation ger Sisu åtkomst till nya exportmarknader utan kostnader för en egen organisation.
"Viktigast är kanske ändå att vi genom avtalet har möjlighet att i produktionen använda oss av Renaults komponenter och delar, och utnyttja Renaults inköpskanaler; det ger skalfördelar i kostnadsstrukturen."
Två dagar efter Renault-avtalets undertecknande slöts ett föravtal mellan Sisu och Partek, som ledde till att Sisus aktiemajoritet i april 1997 övergick i Parteks ägo.

Bättre kostnadseffektivitet
Komponentsamarbetet med Renault möjliggjorde genomgripande rationalisering i tillverkningen. Sisu-fordonens 'egna' styrhytter ersattes 1998 av Renault-hytter, vilket eliminerade det egna produktionsbehovet men också utvecklingskostnaderna, som går på tiotals miljoner mark för varje ny modell.
Talrika andra komponenter kunde rekvireras till lägre kostnader än Sisu som 'liten' kund hade haft möjlighet till. Motor- och växellådsalternativen blev fler, och Sisus kunder kunde nu för sina skräddarsydda lösningar välja mellan Cummins- och Mack-motorer samt Eaton-, Fuller- och ZF-växellådor.
Beträffande de breddade exportmöjligheterna via Renaults säljorganisation konstaterar Ojanen att hemmamarknadsdominerade Sisu med en export på runt 10 procent skyndar långsamt:
"Potentialen finns, inte minst med nya specialprodukter. Vi har av tradition en viss volym export till Baltikum och Norge, samt mellaneuropeiska länder utan dominerande egna lastbilsmärken. Renault-samarbetet har genererat några tiotal enheter till Frankrike, och enstaka leveranser till fjärrmarknader, men vi satsar på offensiv med små steg."
För Renault har samarbetet gett fotfäste i Finland där bolaget ökat sin marknadsandel från nära noll till runt 10 procent under samarbetsperioden. Siktet är inställt också på närmarknaderna. En annan samarbetsfördel för Renault är Sisus arktiska kunnande.

Volvo-Renault ny axel
Då Volvo och Renault i februari i år tillkännagav att Volvo avser att köpa Renault V.I. väckte det en del oro i de finländska medierna som naturligt nog ansåg den 'finländska nationalegendomen' hotad. I september i år ställde EU-kommissionen som (konkurrens)villkor att Renault därvid avstår från sitt ägande i Hansa Auto. Vad innebär arrangemanget för Sisu?
"Det innebär ­ om affären inte strandar på de amerikanska konkurrensmyndigheternas motstånd ­ att Renault efter en viss tid drar sig ur ägarskapet i Hansa Auto, vilket bara är en begränsad bit av samarbetet. Vi har ett långsiktigt avtal om de för oss viktiga komponentköpen, och de berörs inte av förändrade ägarkonfigurationer. Det finns ingen anledning varför vårt samarbete med Renault inte skulle fortsätta till andra delar. Och för Renault har den nya marknadsinmutningen här varit viktig."
Vad händer med Renaults 50-procentiga andel av Hansa Auto?
"Det tar vi ställning till då beslutet om Renaults sorti är ett faktum. Vi har ett avtal om att Hansa Autos och Sisus administrativa och ekonomifunktioner koordineras till en enda avdelning för vilken vi redan bygger lokaliteter här i Karis. Det ger bättre kostnadseffektivitet."

Under Partek-paraply
En mindre utbasunerad samarbetsaxel för Sisu är Partek som varit Sisus ägare i över tre år. Partek är en av världens ledande tillverkare av lasthanteringsutrustning.
"Partek har sporrat vårt utvecklingsarbete, och besitter ett värdefullt kunnande och ett globalt informationsnät som också vi dragit nytta av. Jag ser Parteks ägarroll som mycket viktig och konstruktiv för Sisu", säger Ojanen.
Sisus utsikter och utvecklingspotential bedömer han som gynnsamma:
"Vi är en liten tillverkare och vår trumf är flexibilitet och möjlighet att snabbt anpassa oss till marknadens och kundernas behov. Här är beredskapen att tillämpa internationella kvalitetskomponenter och moduler till nya skräddarsydda lösningar en viktig konkurrensfördel. Våra viktigaste produkter är fordon för skogs- och byggnadsverksamhet ­ sektorer som enligt de nationalekonomiska prognoserna väntas utvecklas positivt. Samtidigt satsar vi intensivt på produktutveckling för att möta kundernas framtida behov också på den militära fordonssektorn."
Ragnhild Artimo

Oy Sisu Auto Ab
Grundat 1931 av Tor Nessling.
Helägt sedan 1997 av Partek.
Vd sedan 1995 Pekka E. Ojanen.
Produktutveckling, produktion, hopsättning och administration i Karis. Anställda cirka 200.
Produkter: tunga speciallastfordon, tunga militärfordon. Årsproduktion 1999: 472 enheter.
Marknadsföring, försäljning och service: Hansa Auto, likaägt av Sisu Auto och Renault V.I.
Marknader: hemmamarknadsdominans ­ 10 procent på export (Baltikum, Frankrike, Norge).
Omsättning 1999: 342 Mmk, resultat 10,2 Mmk.

Sisus rötter
1931: Tor Nessling grundar företaget.
1932: Årsproduktionen är 12 Sisu lastbilar på 2 300­2 800 kg, lastkapacitet 2 300 kg.
1934: Bolaget inleder spårvagnsproduktion.
1938: Prototyp till pansarbil. Nessling köper aktiemajoriteten i Suomen Autoteollisuus.
1943: Yhteis-Sisu grundas för att tillverka lastfordon för försvaret.
1944: Suomen Autoteollisuus flyttar till Karis.
1946: Importavtal om Rolls-Royce personbilar. Efterfrågan svag.
1948: Yhteis-Sisus verksamhet upphör. Nessling börjar importera Rover personbilar.
1951: Företagets produktion i Karis inkluderar lastbilarna Jyry, Kontio och Nalle, spårvagnar, Ilves-bussar samt Kärppä-Sisu för armén.
1950-talet: Personbilarna utökas med Leyland, som
1964 blir bolagets tredje största ägare.
1960-talets lanseringar är K-50 (52 200 kg), Sisu KB-117 med tipphytt, terrängfordonet KB-45 och terminaltraktorer.
1970: M-serien lanseras. Voimavaunu fusioneras med Suomen Autoteollisuus
1975: 50 procent av bolagets aktiestock ­ som Nessling testamenterat till två stiftelser ­ övergår i statens ägo.
1976: Ägoavtal mellan Leyland, Saab-Scania och Suomen Autoteollisuus med andelarna 10­10­80.
1981: Suomen Autoteollisuus blir Sisu Auto.
1982: S-serien på 48 ton lanseras.
1985: Sisu Auto övergår helt i statens ägo. Bussproduktionen upphör.
1994: Valmets fordons- och traktorverksamhet fusioneras med Sisu Auto som nu har åtta divisioner: Sisu Tractors, Sisu Terminal Systems, Sisu Logging, Sisu Trucks (10 procent av produk-tionen), Sisu Defence, Sisu Components och Sisu Factory Automation.
1995: E-serieprojektet offentliggörs.
1996: E-seriens produktionsstart. Föravtal Sisu­Renault. Sisu Defence övergår i statens ägo.
1997: Sisu­Renault-avtal 20.1 om komponent- och exportsamarbete samt likaägda marknadsförings/servicebolaget Hansa-Auto. Föravtal 22.1 mellan Sisu och Partek. Sisus hela aktiestock övergår till Partek 1.4. Presentation av nya E-serien 14.5.
1998: Sisu-modeller homologiseras i Frankrike. Militärfordonet HMTV lanseras.
1999: Sisu lanserar en lågmodell.
2000: Forest 2000 lanseras.