Koskenkorvarörelsen
gör sig påmind

2001-12-04Mosse Wallén
KOMMENTAR: Nu är Finland som Norge. Den finska riksdagen fattar inte beslut utgående från strikta ekonomiska kalkyler utan blandar in nationalistiska och fackliga synpunkter till en riktigt grumlig "norsk" soppa.

Sammanslagningen av kemikoncernen Kemira och Industri Kapitals Dynea skulle bli en bra affär för alla parter. Handels- och industriminister Sinikka Mönkäre engagerade sig starkt och både köpare och säljare var övertygade om att riksdagen skulle godkänna överenskommelsen utan knot. Större företagsaffärer hade gjorts utan att riksdagen bromsat dem.

De räknade fel. De räknade inte med Koskenkorvarörelsen, den rörelse över partigränserna som främst består av landets konservativa centerparti samt fack-falangen inom det socialdemokratiska partiet och vänsterpartiet. Koskenkorvarörelsen fick sitt namn när den satte stopp för regeringsfullmakter att sälja ut majoriteten av finska statliga spritföretaget Alko. Koskenkorva är som bekant Finlands mest kända spritsort. I Finland.
Koskenskorvarörelsen engagerade sig i fallet Kemira. Mycket skickligt skapade den en misstänksamhet mot Industri Kapital och Dynea, en misstänksamhet som varken Dynea eller Industri Kapital förmådde - eller ens på allvar försökte - skingra.
Det handlade bland annat om att "Kemira, vår kemiklenod som tillverkar konstgödsel, säljs till Sverige, det får inte ske" eller "svenskarna sanerar bort finländska kemiarbetares jobb".
Exakt samma tongångar som när norska stortinget behandlat något bankköp.
"Samma diskussion fördes senast i finska riksdagen när svenska Stora och finländska Enso skulle fusioneras. Men nu var den så mycket starkare", säger Markku Tapio, direktör vid handels- och industriministeriet och ansvarig för ägarpolitiken i statsföre-
tagen.