De nordiska flygplatserna investerar stort Trafiken på flygfälten ökar. De nordiska storflygfälten ­ Kastrup, Gardemoen, Arlanda och Helsingfors-Vanda ­ har satsat och satsar stort på att möta de nya kraven. Allt fler tar flyget. Enligt prognoserna kommer antalet flygpassagerare att öka kraftigt även de närmaste åren. Trycket på infrastrukturen har startat en icke tidigare skådad investeringsboom på de nordiska flygplatserna. De största och dyraste investeringarna på de nordiska flygplatserna gäller startbanor och nya terminaler. I Oslo bytte man för ett år sedan huvudflygplats helt och hållet, då verksamheten flyttade från Fornebu till Gardemoen. Men de nordiska flygplatsinvesteringarna handlar förstås också om en sund tävlan mellan flygplatserna om vem som erbjuder den bästa totalservicen. Allt kräsnare resenärer kräver snabbare check-in, bättre shoppingmöjligheter och trevligare restauranger. Konkurrensen är därför hård mellan flygplatserna om olika utmärkelser som kan användas i marknadsföringen (se rutor). Även anpassningen till Schengenavtalet med passfria resor mellan EU-länder kräver nya terminalarrangemang. Mellanterminal och en tredje startbana I augusti uppvisade Helsingfors-Vandas passagerarsiffror för den internationella trafiken en tillväxt på fem procent, mätt från årets början. Passagerarantalet 1998 var 9,4 miljoner. De senaste årens starka trend har satt fart på en rad projekt för att ta hand om den ökande trafiken. Helsingfors-Vanda håller som bäst på att bygga en tredje startbana som placeras parallellt med den existerande huvudbanan. I sommar började arbetena tränga in på det nuvarande området då man började bygga taxibanorna till den nya startbanan. Arbetena pågick dygnet runt i sju veckor, och medförde omfattande omställningar. Bl.a. måste man tillfälligt stänga huvudstartbanan och styra all trafik till tvärbanan. Den tredje startbanan tas i bruk i början av år 2003. Flygplatsens start- och landningskapacitet ökar därmed dramatiskt. Redan nu märks den kommande startbanan i de nya inflygningsrutter och flygledningsarrangemang som tog i bruk under sommaren. För resenärerna syns de stora utbyggnadsprojekten kanske främst i den s.k. mellanterminalen som gradvis tagits i bruk sedan början av september, då en ny inomhusrutt mellan utrikes- och inrikesterminalen öppnades. Samtidigt gjordes stora ändringar i trafikarrangemangen ­ för den som inte på en tid besökt Helsingfors-Vanda lönar det sig att noggrant följa 'vägvisarna'. Resten av mellanterminalen ­ egentligen en utbyggnad av utrikesterminalen ­ tas i bruk stegvis under hösten utan någon officiell invigning. Den nya delen ökar passagerarkapaciteten till 12 miljoner passagerare i året. Andra stora byggprojekt på gång är ett tredje parkeringshus, P5, som byggs i närheten av utrikesterminalen. Parkeringshuset, som får sju våningar och närmare 2 000 parkeringsplatser, öppnas enligt planerna i slutet av år 2000. Då stiger antalet parkeringsplatser på terminalområdet till cirka 6 700. Fjärrparkeringarna ökar antalet med cirka 1 700. 'Nya Arlanda' Stockholms Arlanda kan i år skryta med den snabbaste tillväxten bland de nordiska flygplatserna. År 1998 ökade trafiken med åtta procent till 16,1 miljoner passagerare ­ hittills i år har Stockholm gått om Kastrup när det gäller passagerarantalet. Det svenska luftfartsverket har knippat ihop de olika utbyggnadsprojekten på Arlanda under devisen 'Nya Arlanda'. Målet är att kunna hantera 23 miljoner passagerare år 2003. Projektet är det största i Arlandas historia och omfattar en ny startbana, nya terminaler, huskroppar mellan befintliga terminaler och ombyggnad av samtliga gamla terminaler. Hela projektet slutförs 2004. Efter ombyggnaden och renoveringarna består Arlanda av Arlanda Nord och Arlanda Syd. Syd kommer att bestå av pir 2, 3 och 4. Nuvarande terminal 2 och 4 byggs om. Terminal 3 rivs och ersätts av en ny pir. Incheckning, tull och säkerhetskontroll för de tre nya pirerna flyttas till en ny gemensam byggnad som uppförs mellan terminal 2 och 4. Nord omfattar de båda pirerna vid terminal 5 som byggs om, samt en helt ny pir 6. En ny centralbyggnad, som inrymmer incheckning, tull- och säkerhetskontroller för de tre pirerna, byggs österut från nuvarande terminal 5 mot den nya pir 6. Även parkeringshusens placering, antal och storlek förändras, bl.a. på grund av det nya, 83 meter höga flygledningstornet samt en rad andra byggprojekt. Förändringarna kommer att möjliggöra en anpassning av terminalstrukturen för allianser som oneworld (BA, American Airlines, Finnair etc.) och Star Alliance (med bl.a. SAS och Lufthansa). Liksom i Helsingfors kräver den ökande trafiken en ny parallellbana som kan användas samtidigt och oberoende med den befintliga. Den nya banan öppnas för trafik år 2002. Den tredje banan byggs över en grusås med grundvatten och mycket arbete har lagts ner på att skydda grundvattnet. Ett tätskikt av plast läggs en bit ned i marken under och utanför banan på en yta av cirka 220 000 kvadratmeter. Den nya banan innebär att det behövs fyra nya taxibanebroar, där flygplanen taxar (fackspråk för att flygplanen kör på marken) på broar över bilvägarna på sin väg till terminaler och uppställningsplatser. Kastrup: sakta men säkert Köpenhamns Kastrup har länge varit den absolut största bland de nordiska flygplatserna, och trots Arlandas spurt i år kommer Kastrup att behålla positionen som Nordeuropas huvudflygplats för transfertrafiken mellan Norden och övriga Europa. Samtidigt är Kastrup SAS' huvudflygplats och därmed en av de viktigaste hub-flygplatserna för Star Alliance. Tack vare att Kastrup haft tre landningsbanor redan en längre tid, gäller det nuvarande investeringsprogrammet främst andra infrastrukturella projekt. Huvudbanan kommer dock att förlängas, vilket möjliggör fler starter och landningar per timme. Även ett nytt flygledningstorn finns med i planerna. Motorväg och höghastighetståg till Sverige öppnar i juni år 2000. Hilton Copenhagen Airport med 375 rum och ett stort konferenscenter, öppnar före 2001. En rad ombyggningar av de olika terminalerna och pirerna står på programmet. Terminalområdet mellan terminal 2 och 3 byggs om bl.a. med ett nytt shoppingcenter. Avgångshallen i terminal 2 renoveras och hela terminalen från 1960 moderniseras för att motsvara dagens krav och smidigt smälta in med de nyare delarna av flygplatsen. En ny terminal 4 kommer att betjäna pir D och E. Samtidigt byggs ett parkeringshus. I september flyttades den gamla skyddade terminalbyggnaden från år 1939 undan byggjobben. Byggnaden sågades loss från grunden med diamantsågar och lyftes hydrauliskt, för att sedan flyttas två kilometer till sitt nya ställe. Gardemoen: Annus Horribilus Den 8 oktober hade det gått ett år sedan all trafik till och från Oslo flyttades till Oslos nya huvudflygplats Gardemoen. Flyttningen från gamla trånga Fornebu såg bra ut på pappret: ökad kapacitet och svängrum inför framtiden. Dessutom klart färre invånare i flygbullerområdet. Starten kunde emellertid ha varit bättre. Stora problem med flygledningstekniken men också med hala start- och taxibanor orsakade kaos och förseningar, och rubrikerna i den norska pressen de första månaderna kunde skrika ut: "Verre enn på Fornebu", "Passasjerene kollapser av stress", "Kaoset koster millioner", "Kanselleringsrekord på Gardemoen", o.s.v. Sommaren 1999 såg det redan ljusare ut, då de värsta barnsjukdomarna åtgärdats. En passagerarundersökning visade att flygplatsen är betydligt bättre än sitt rykte, och att 90 procent av de tillfrågade upplevde den bättre än ­ eller helt som ­ väntat. I augusti kunde Gardemoen skryta med att vara en av Europas internationella flygplatser med lägst antal förseningar (tillsammans med Helsingfors-Vanda, Arlanda och Kastrup), samtidigt som sommaren i övriga Europa innebar fler förseningar än året innan. Även tekniken började fungera. I september godkändes äntligen en av landningsbanorna för s.k. kategori II-landningar med en höjdsikt på 30 meter, vilket torde minska förseningarna ytterligare. Men ­ i oktober meddelade norska Luftfartsverket att Gardemoen har för litet kapacitet och måste utvidgas med en ny pir. Rabbe Sandelin