Mosse-1999-11-10

1999-11-10

Gyllene käppar i avtalshjulet

FINLAND

Mosse Wallén

HELSINGFORS
Det går mycket trögt i de finländska löneförhandlingarna. För att inte säga
att de står stilla.
Sedan det blev klart att en central löneuppgörelse är omöjlig och att
löneavtalen ska göras upp förbundsvis, har hela processen gått i stå.

Ingen vill börja. Alla vet att det förbund som träffar det första avtalet, blir
det förbund som får den minsta utdelningen. Mäktiga Metall, som brukar
gå i bräschen, vägrar att vara först den här gången.
Därför står allt stilla.
Men under ytan kokar det. Efter två mycket billiga tvååriga centrala
avtalsperioder har facket fått nog. Att statsminister Paavo Lipponen (s)
talar om vikten av modesta avtal för att konkurrenskraften ska kunna
behållas, hjälper föga. Och inte lyssnar facket på mäktiga Industrins och
arbetsgivarnas centralförbund, TT, som säger samma sak.

Missnöjet började när Stora Enso i augusti lade fram sitt optionsprogram.
Koncernens nyckelpersoner skulle få syntetiska optioner för att göra ett
bättre jobb.

Systemet är genomskinligare än vanliga optioner, eftersom det är bolaget
som betalar ut eventuella optionsvinster och kostnaderna syns i
resultaträkningen, men det bryr sig bara ägarna om, inte facket.

Eftersom Stora Ensos koncernchef Jukka Härmälä också är ordförande i
TT, som kräver låga löneökningar, blev kritiken massiv. Den kritiken
ebbade dock ut och var en mild bris mot vad som skulle komma.

För en vecka sedan började tidningarna presentera fjolårets
skattekalender, det vill säga uppgifterna om beskattningen av fjolårets
inkomster.

Det visade sig att samma direktörer, som betonar vikten av återhållsamhet
och kräver låga löneökningar, själva ökade sina inkomster med 140-150
procent i fjol.
Antalet miljoninkomsttagare hade också ökat kraftigt, liksom antalet
större förmögenheter.
Det föreföll som om Finland badade i pengar.

Och mer pengar ska falla över de utkorade. Under hösten väntas
ytterligare cirka 2 000 finländska direktörer bli miljonärer. Det är två av
Nokias optionsprogram vars teckningstid nu infaller och som listats på
börsen. Värde: drygt 20 miljarder kronor.

Börsraketen Nokia - Finlands stolthet - fortsätter att stiga och därmed
riktas nästan allas - speciellt fackets - blickar, mot koncernens högsta
ledning.

Det är här de verkliga förmögenheterna skapas. Koncernchefen Jorma
Ollilas optioner är i dag värda svindlande 686 Mkr, VD Pekka
Ala-Pietiläs 335 Mkr.

De övriga sju i Nokias direktion har tillsammans optioner värda strax
under 2 miljarder kronor.
Sammanlagt äger "Jormas gäng" optioner för 3 miljarder kronor.

Nokias marknadsvärde är 1 200 miljarder kronor, fyra gånger mer än
Finlands statsbudget.
Som vanligt varnar en del analytiker och andra fortsätter att hetsa upp
kursen ännu mer.
Hur det än går, så har hela inkomst- och optionscirkusen skapat sämsta
möjliga grund för löneförhandlingarna.

Det är därför allt står stilla nu. En del säger att det kommer att vara stilla
ända till den 15 januari då avtalet går ut.
Därefter kommer strejkerna.
Kanske.