Månadens Person:
Veli-Pekka Saarnivaara, generaldirektör för Tekes:
Teknologiutveckling är välfärdens nyckel

Tekes uppgift är att finansiera teknologiutveckling på företagsnivå och inom forskning, och skapa bättre möjligheter för ett fortsatt nationellt teknologilyft bland annat som koordinator och finansiär för bredbasiga målinriktade teknologiprogram. Generaldirektör Veli-Pekka Saarnivaara betonar vikten av samarbete med andra finansiärer, förvaltning och forskningsorganisationer för slutmålet: att värna om den nationella teknologiska konkurrenskraften.

Med målmedvetet ökade forsknings- och utvecklingssatsningar under flera år har Finland internationellt nått en tätplats inom teknologiutveckling. Det är viktigt att nationellt inte bli 'mätt och lat' med den uppnådda nivån, utan se fortsatta ansträngningar som en nödvändighet snarare än en dygd, understryker Veli-Pekka Saarnivaara, sedan årets början generaldirektör för Teknologiska utvecklingscentralen Tekes.
Saarnivaara är Tekes tredje generaldirektör och han har verkat vid centralen sedan 1987 som bland annat teknologidirektör, direktör och direktionsmedlem. Hans eget kunskapsområde är byggnads- och vägbyggnadsteknik. Han ser som nyckelutmaningar att stärka broarna mellan Tekes och dess samarbetsorganisationer, och att finna nya vägar att effektivare allokera de tillbudsstående resurserna ­ både pengarna och kunnandet.
I samband med budgetrian tryggades Tekes forskningsanslag på nuvarande nivå ­ ett tag verkade anslagsnivån hotad. Budgetförslaget på nära 2,2 miljarder mark ­ med en höjning på 30 miljoner mark ­ ligger under Statens vetenskaps- och teknologiråds rekommendation som var betydligt högre. Handels- och industriministeriet får fyra miljoner mark för anställning av några nya teknologiexperter vid arbetskrafts- och närings- eller TE-centralerna, som sorterar under HIM, och vilkas teknologiexperter i praktiken utgör Tekes regionalorganisation.

Offentliga FoU-biten krymper
Saarnivaara finner det oroande att de offentliga FoU-anslagens relativa andel av nationens hela satsning kontinuerligt krymper. 1999 satsade Finland 22,3 miljarder mark på FoU, varav företagens andel var 15,5, offentliga sektorns 2,7 och högskolornas 4,1 miljarder. Företagens andel av hela kakan var 62 procent 1998, och senaste år 69 procent.
"Företagens FoU-satsningar ökar runt 20 procent i år och i samma klass nästa år, så klyftan till de offentliga FoU-satsningarna växer. Då OECD-genomsnittet är att 10 procent av företagens FoU-projekt finansieras med offentliga medel är motsvarande procent i Finland bara 4,5. Detta konflikterar med företagens globalisering, och lockar företagen att utlokalisera sina forskningsenheter ­ vilket leder till kunskapsutarmning."
Är de senaste årens positiva och dramatiska teknologiutveckling nu hotad?
"Man kan skönja en vågrörelse: vi har haft en lång teknologiboom, som genererat en stark tilltro till kunnande, och den tilltron finns fortfarande. Men nu verkar man på många håll tycka att de målmedvetna massiva FoU-satsningarna har varit temporära redskap med vilka man har uppnått en 'tillräcklig' teknologinivå, som inte kräver vidare ansträngningar."
Saarnivaara varnar för sådana slutsatser:
"Finlands näringslivsstruktur har förändrats snabbt och genomgripande, och vi har idag en betydande kvot kunskapsintensiva företag, både inom industrin och tjänstesektorn. Redan bibehållandet av dessas konkurrenskraft kräver de tillbudsstående FoU-resurserna. Men större satsningar behövs om man också vill stärka och utveckla denna konkurrenskraft."
Blir livscykeln för kunnande kortare?
"Utan vidare, beroende på bransch, och speciellt inom IT. Förnyelsetakten måste vara oerhört accelererad för att man ens skall kunna hålla de uppnådda positionerna."

Bråttom till marknaden
För kunskapsföretag, både nya och etablerade, är ett strategiskt behov att förkorta vägen från innovation till marknad.
"Snabbare kommersialisering är ofta en större utmaning än det tekniska FoU-arbetet", säger Saarnivaara.
En indikator på detta är kanske att 90 procent av de projekt Tekes finansierar lyckas tekniskt ­ medan 'bara' 80 procent blir kommersiella framgångar.
"Vi har breddat projektutvärderingen att omfatta inte endast de tekniska kriterierna, utan företagets hela affärsverksamhet, utvecklings-, finansierings- och marknadsföringsbehov. Tekes egen organisation och teknologiprojektens behandlingsprocess har förnyats. Tidigare utvärderades projekten vanligen endast av en teknologiexpert, nu är också en ekonomisk expert med i projektgruppen. Ansvarsgränserna har också reviderats: tidigare var ansvaren projektbundna, nu strävar vi till att våra experter har vissa företag 'på sitt ansvar' med uppgift att följa med företagets utveckling. Det ger en bättre projektuppföljning. Samtidigt har vi utvecklat nya samarbetsformer med övriga finansiärer för att hjälpa företagen att hitta ett lämpligt finansieringskoncept. Bäst har samarbetet i detta avseende lyckats med venture capitalinvesteraren Sitra, som oftast är investerare i följande skede ­ då vi har gjort vårt. Samarbetet med investerare har intensifierats också med bland annat statsägda specialfinansieringsbolaget Finnvera, samt TE-centralerna som har egen finansieringsverksamhet."
Tekes samarbetar aktivt med Finpro (tidigare Finlands Utrikeshandelsförbund) som har utvecklat ett servicepaket som skall underlätta klientföretagens internationaliseringsprocess.
"Finpros experter är också engagerade i Tekes teknologiprogram redan i planeringsskedet, och det är meningen att till dessa program knyta såväl generella marknadsutredningar som företagsspecifika marknadsundersökningar."
70 procent av venture capital-placeringarna i Finland har gjorts i företag där Tekes har finansierat utvecklingsprojekt.

Nätverk och kluster viktiga
En gemensam nämnare för Tekes arbetssätt är systematiskt och mångsidigt nätverkssamarbete med företag, forskningsvärlden och högskolorna, samt de olika förvaltningsområdena. Saarnivaara nämner som exempel Finlands Akademi:
"Samarbetet med Akademin har intensifierats de senaste åren, och bland annat genererat gemensamma program. Tekes finansierar tillämpad forskning och strategisk grundforskning med en planerad kommersialisering eller tilllämpning i sikte. Akademin finansierar en hel del sådan 'nyfikenhetsforskning' som på ett vettigt sätt också kan kopplas till marknads- och kundbaserade behov."
FA och Tekes är ganska väsensskilda ­ hur fungerar det här i praktiken? Talar ni samma språk?
"Samarbetet har visat sig fruktbart ­ och vi håller på att lära oss samma språk. Inom programsamarbetet är strävan att kombinera arbetssätt och -fördelning på ett sådant sätt att bägge parters målsättningar och potential beaktas. Och samverkan är inte så långsökt som den ytligt sett kan förefalla. Ett exempel är bioteknologi. De nya företagen på denna sektor har oftast sin upprinnelse i kunnande som har genererats av forskarteam på världsnivå. Den nya kunskapens väg till marknadsklar produkt är den bit av processen där Tekes kan göra en insats."
De senaste åren har ett klusterprogram mellan de olika förvaltningsområdena initierat ett närmare samarbete mellan ministerierna och Tekes.
"I praktiken är det fråga om samprogram med olika ministerier. Ett exempel är trafik- och kommunikationsministeriets program Ketju, som syftar till förbättrad logistik. Ministeriet fokuserar på verksamhetsmodeller och in-
frastruktur, Tekes på teknik, system och koncept för affärsverksamhet. Ministeriets utmaning är att få ner logistikkostnaderna, som i Finland är höga i internationell jämförelse. Vårt mål är att internationell affärsverksamhet och ny exportverksamhet etableras på detta område. Indirekt förbättras företagens konkurrenskraft överlag genom effektivare och billigare logistik."

Hela landet som arbetsfält
Tekes vill skapa mervärde för sina klientföretag i alla skeden av innovationsprocessen. Målet är också 'geografisk jämställdhet'. Förutom Tekes högkvarter i Böle med 219 anställda inkluderar det nuvarande nätet i hemlandet 31 teknologiexperter vid de 14 arbetskrafts- och näringscentralerna ­ TE-centralerna.
"TE-centralernas experter arbetar på samma sätt som de i Helsingfors. HIM-budgetanslag på fyra miljoner mark ger möjlighet att utöka dem med runt åtta personer för att aktivera fältarbetet. Men observera att teknologikriterierna är det som gäller! Vi är en riksomfattande finansiär. Projekten konkurrerar om resurserna på lika villkor, oavsett klientföretagens hemort. Vi kan inte ta finansieringsbeslut på regionalpolitiska grunder ­ så att ribban skulle vara lägre i regioner som behöver ett teknologiskt lyft."
Hur kan Tekes stöda ett sådant lyft?
"Den regionala utvecklingen tjänas bäst genom att sporra landskapsförbunden och TE-centralerna att uppgöra regionala teknologistrategier på basis av regionernas potential och egna utvecklingsmål. Vi kan delvis finansiera detta utredningsarbete. Då tyngdpunktsområdena definierats borde man utvärdera vilka teknologiprogram som stöder regionens strategi ­ och vilka företag som har potential att delta i programmen med egna projekt, eller kan dra nytta av programmens resultat."

Teknologin och samhället
Medborgarnas välfärd är avhängig de ekonomiska resurser som står till buds:
"Resurser uppstår inte spontant eller genom myndighetsdekret; det är företagen som skapar det mervärde genom vilket välfärd genereras. Företagens konkurrenskraft och framgångar på världsmarknaden är välfärdsmotorer. Men teknologin kommer allt mer att ha också en direkt inverkan på välfärden och de enskilda medborgarna ­ via infrastrukturen, miljön och hälsovården."
Saarnivaara konstaterar att samhällsutmaningarna styr Tekes egen strategi:
"Vi reviderar kontinuerligt våra tyngdpunktsområden utgående från samhällssignaler. Parallellt med stärkandet av företagens teknologiska konkurrenskraft beaktar vi de direkta följdverkningarna av utvecklingen. Så kallade mjuka värderingar ingår allt klarare i vårt verksamhetskoncept och har en koppling till en bestående utveckling och exempelvis de kriterier Kyoto-avtalet förutsätter."
Hur beaktar Tekes det finländska samhällets förändrade åldersstruktur?
"Ett färskt exempel är vårt välfärdsprogram där en målsättning är att ta fram teknologiska förutsättningar för de äldre att klara sig självständigt i det egna hemmet allt längre. På den medicinska sektorn beaktas inte bara hur snabbt ett nytt läkemedel kan fås marknadsklart, utan också folkhälsovårdsaspekter: vilka sjukdomar kräver nu satsningar?"

Kunnande nyckelutmaning
Saarnivaara konstaterar att den största utmaningen nu är att säkra tillgången på kunnande och på kompetent folk i Finland. Han anser det vara den ojämförligt viktigaste framtidsfrågan.
"Finansministern dundrar att vi lever på våra barns bekostnad med nuvarande statsskuld, men jag anser att vi på ett långt farligare sätt underminerar nästa generationers välfärd, om vi inte säkrar nationens framtida kunnande", säger han med en hälsning till statsmakten.
"Den egna hjärnbasen räcker inte till för kommande, exponentiellt växande behov. Vi behöver hitta mekanismer att få in nytt kunnande och nya idéer ut-
ifrån. USA har i årtionden säkrat detta inflöde genom att 'rekrytera' en viss kvot utländska studerande till de amerikanska högskolorna ­ en del av dem stannar kvar i landet. Vi skulle behöva en liknande praxis."
Lyckas Tekes rekrytera den teknologiexpertis organisationen behöver?
"1998 slutade rätt många av våra teknologiexperter, och då hade vi svårt att hitta nytt folk. Senaste år lyckades vi besätta de flesta lediga vakanserna. I år eskalerar personalomsättningen igen och många lockas till näringslivet med optionsmorötter ­ men trafiken går också i motsatt riktning. Tekes har en mycket god image som arbetsgivare, och även om vi inte i alla lägen kan konkurrera lönemässigt, har vi i stället ett intressant uppgiftsspektrum som är en lockande utmaning för många."

Bättre kan vi
Du har verkat vid Tekes i 13 år. Vad har förändrats under dess olika ledare?
"Juhani Kuusi som 1983 drog igång verksamheten skapade initialskedets entusiastiska anda och verksamhetens basinstrument. Då organisationen över åren växte behövdes system för resultatstyrning och uppföljning. Martti Mäenpää ledde Tekes 1995­99 och satsade på system- och organisationsutveckling. Jag ser som min roll att finna en balans mellan dessa fokuseringar och vidareutveckla båda sektorerna."
Vilken är din ledarfilosofi?
"Det här är en expertorganisation och experter måste ha handlingsfullmakt och ansvar, plus en klar bild av målsättningar, hur resultaten mäts och belönas. Jag tror att det är viktigt att förklara och ge motiv för hur man handlar. Kommunikationsklimatet och växelverkan ­ dialog ­ är ett livsvillkor. Jag vill värna om öppenhet och genomsynlighet i organisationen. Vi behöver också en öppnare och synligare roll i samhället."
Ser du några speciella utmaningar?
"Vi har ett positivt innovationsklimat i Finland, och en färsk OECD-utvärdering visade att det finländska innovationssystemet är ett av världens effektivaste. Fyra punkter framkom som kräver uppmärksamhet. Vi behöver en mer distinkt så kallad Technology Foresight för att identifiera det kunnande och de teknologier som krävs i framtiden. Vi behöver utveckla vår Technology Diffusion, mekanismerna för hur ny kunskap implementeras hos företagen. Utredningen fäste också uppmärksamhet vid att den offentliga finansieringen av företagens FoU klart är lägre än OECD-genomsnittet. Den fjärde punkten gällde företagande ­ benägenheten och beredskapen att grunda nya företag och få dem att expandera är i internationell jämförelse inte Finlands starkaste kort."
Men Tekes eget arbetssätt har väckt positiv uppmärksamhet internationellt?
"Vi går igenom vår egen strategi årligen för att utveckla verksamheten, och gör jämförelser med hur denna verksamhet sköts i andra länder. Faktum är att det välutvecklade samarbetet mellan Tekes, företagen, ministerierna, forskningsvärlden och högskolorna tydligen är ett rätt unikt koncept i sin mångsidighet. Kanske det sammanhänger med nödvändigheten att effektivt allokera begränsade nationella resurser. Utländska delegationer besöker ofta Tekes för att studera hur vi arbetar och hur det nationella kunskapsnätverket och informationskanalerna på olika nivåer är uppbyggda. Det förpliktar oss att försöka bli ännu bättre."
Ragnhild Artimo

Lätt organisation, tungt teknologikunnande
Kvalitet är viktigare än kvantitet, och viktigast är de rätta nätverken. Teknologiska utvecklingscentralen Tekes organisation kan i relation till utmaningarna anses lätt, men ändamålsenlig. Med 219 anställda ­ varav 100 teknologiexperter och cirka 20 experter på internationellt samarbete ­ koordineras flera tiotal teknologiprogram och utvärderas 4 000 projekt per år. Förutom Tekes personal i Helsingfors är 31 teknologiexperter och 14 sekreterare vid de 14 arbetskrafts- och näringscentralerna (TE-centralerna) i hemlandet operativt knutna till Tekes organisation, likaså 15 teknologiexperter och 4 administratörer vid Tekes-enheter i viktiga internationella teknologistäder världen runt. Tekes har i Europa numera egen byrå endast i Bryssel; byråerna i Bonn, Paris och London drogs in i somras.
Det första halvåret 2000 beviljade Tekes nära 1,4 miljarder mark för cirka 1 400 FoU-projekt. Av summan gick drygt 800 miljoner mark till företagsprojekt, resten fördelades på projekt vid forskningsinstitutioner och högskolor. Drygt 200 av de totalt 593 företagen var nya klienter för Tekes, och 90 procent av dem var små eller medelstora företag, vilkas andel stadigt ökat.
Enligt ett färskt beslut kommer Tekes att offentliggöra namnen på de företag som under det gångna året erhållit anslag för FoU-projekt ­ men inte summorna eller projektens karaktär. Beslutet initieras av den nya offentlighetslagen som skall ge medborgarna bättre insyn i myndigheternas verksamhet och användningen av skattemedel. Tekes publicerar listan på sin webbsajt, klientlistorna för 1998 och 1999 finns på adresserna www.tekes.fi/tekes/yritas98.html och www.tekes.fi/yritas99.html.
Teknologiprogrammen som Tekes koordinerar är exempel på fungerande och resultatrikt samarbete mellan företag och forskningsvärlden, och ett proaktivt instrument att bygga upp nytt teknologikunnande, konstaterar generaldirektör Veli-Pekka Saarnivaara. På teknologiprogram satsade Tekes första halvåret 659 miljoner mark. I snitt startas tio nya och avslutas tio 'gamla' teknologiprogram varje år. De initieras av teknologiska, industriella och marknadsbehov, och de pågår vanligen tre till fem år.
I år har Tekes kört igång flera program inom snabbexpanderande teknologiområden som diagnostik, välfärd, hälsovård och IT-innehållsproduktion. Ett program ägnas nya industriella verksamhetskoncept och konkurrenskraft. I början av nästa år startas ett program om läkemedelsteknologi och ett om livsmedel och hälsa.
En stor del av teknologiprogrammen är viktiga regionalt, och ofta kopplade till utvecklingsprogram och EU:s strukturfondsfrågor.
"En ny satsning organisatoriskt är att fyra av våra teknologidirektörer nu har klara regionala ansvarsområden för att denna verksamhetssektor skall effektiveras", säger Saarnivaara.
Teknologiprogrammen har internationaliserats alltmer och en trend är fler samarbetsprojekt framför allt med USA och Japan.
"Det är där den snabbaste teknologiutvecklingen sker", säger Saarnivaara. "För Tekes betyder det en tyngdpunktsförskjutning. Hittills har hälften av våra internationella aktiviteter varit baserade i Europa, en fjärdedel i USA och runt 4 procent i Japan. I förlängningen skall de tre huvudbitarna bli lika tunga. Japan är viktigt som dynamisk teknologiutvecklare. Och av USA kan vi kanske lära oss företagande ­ i Finland är 1,5 procent av befolkningen intresserade av företagande, i USA hela 8,5 procent."
Ragnhild Artimo

Veli-pekka Saarnivaara i korthet
Född i Jockis 1947
Utbildning: Studentexamen 1966 vid Salon yhteislyseo; dipl.ing. 1972 från Tekniska hög-skolan; tekn.lic. 1979, TH; tekn.dr. 1988, TH
Karriär: forskare vid Finlands småfastighetsförbund, Bostadsstyrelsen och Tekniska högskolan 1971­72. överassistent och biträ-dande professor vid TH 1972­84, forskare vid Statens väg- och trafikinstitut (Linköping) 1981-82, teknisk direktör och vd-suppleant vid Finlands byggnadsingenjörsförbund RIL 1984­87. Vid Tekes sedan år 1987: biträdande direktör, teknologidirektör, samt direktör och direktionsmedlem; generaldirektör från 1.1.2000
Förtroendeuppdrag, bland annat: utvärdering av sex FoU-miljöer inom tekniska högskolorna i Sverige 1996; medlem i stödgruppen för energisparcentralen Motiva 1997­99; medlem i redaktionsrådet för International Journal of Agile Management Systems, MBC University Press 1998­99; medlem i Finlands polardelegation 1990­99, medlem i Statens vetenskaps- och teknologiråd 2000­; och styrelsemedlem i Finpro 2000­
Familj: hustru Kirsi och två söner
Fritidsintressen: sommarstugan "för att få distans"; golf "men utan prestationspress"