|
FoU-ligan:
Fokuserade
satsningar ger resultat
Finland är världstvåa
som satsare på forskning och utveckling. År 1998
uppgick
FoU-satsningarna till ca 3 procent av BNP. Industrins FoU-liga
leds av Benefon,
Leiras ligger tvåa, och Vaisala och Kyro delar på
en tredjeplats
Finlands
väg in i informations-samhället har varit välasfalterad
och jämn att köra. Kontinuerligt ökande och massiva
satsningar på forskning och utveckling har förverkligats
planenligt och rentav snabbare än planerat. 'Spökgränsen'
3 procent av BNP som uppställts för år 2000 tangerades
senaste år, då nationens totala FoU-satsningar uppgick
till 19,7 mrd mk eller ca 3 procent av BNP (estimat).
Procenten ligger med betryggande marginal över OECD-genomsnittet
2,3 (1996) och EU-genomsnittet 2,0 (1996). För tre år
sedan körde vi om USA men har ännu inte lyckats bräda
huvudkonkurrenten Sverige, som 1998 satsade ca 3,6 procent. Innevarande
år beräknas Finlands FoU-satsning öka något
och bli nära 3,2 procent.
Industrins andel av nationens totalsatsning på forskning
och utveckling är över 60 procent. Högteknologi
är fortfarande en viktig ekonomisk motor, och 18,7 procent
av exporten utgjordes senaste år av högteknologiprodukter.
Värdet av högteknologiexporten uppgick 1998 till nära
43 mrd mk, en fjärdedel mer än 1997. Finland har av
World Economic Forum rankats som nr 11 bland världens
mest konkurrenskraftiga länder och tippas enligt tidskriften
Science gå upp från nuvarande sjätte till
andra plats som tillämpare av högteknologi 2005.
"De stora högteknologiföretagen är givetvis
markmässigt de största FoU-satsarna", säger
Jyrki Ali-Yrkkö, forskare vid Etlatieto. "I
procent av omsättningen är elektronikindustrin den
företagssektor som relativt satsar mest på forskning
och utveckling. Näststörsta satsare är metallindustrin."
Hur stora FoU-satsare är startande små teknologiföretag?
"Man får anta att nya kunskapsföretag inomest
på forskning och utveckling. Näststörsta satsare
är metallindustrin."
Hur stora FoU-satsare är startande små högtm
t.ex. bioteknik har en mycket hög FoU-procent, men vi har
tyvärr inte statistik på det deras omsättning
ligger vanligen under 20 Mmk under startåren, och nedre
omsättningsgränsen för de företag som ingår
i vår statistik ligger kring 200 Mmk."
Näringslivets forskningsinstitut ETLA harsedan 1995
fört statistik över industriföretagens FoU-satsningar
relativa till årsomsättning. Uppgifterna tas ur företagens
årsberättelser, hopsamlas genom intervjuer, och bygger
också på tidskriften Talouselämäs lista
över de 500 största företagen.
"Det har blivit lättare att få den erforderliga
informationen för vår statistik. Kravet på öppenhet
har ökat, och årsberättelserna innehåller
mer och mångsidigare uppgifter än tidigare. "
Finns det motsatta exempel?
"I några fall har utländskt ägande genererat
en ny slutenhet, och några helt utländsktägda
företag har av ägarna rentav förbjudits att tillhandahålla
någon som helst 'frivillig' information endast den
som lagen förutsätter. För att slå vakt
om en öppnare utveckling borde vi kanske lobba för
att FoU-uppgifter skulle bli obligatoriska i årsredovisningen.
I USA måste börslistade företag både
de på NYSE och de små högteknologiföretagen
på Nasdaq sätta ut kostnaderna för
FoU i årsberättelsen."
Ali-Yrkkö har noterat en typisk FoU-satsningskurva då
det gäller mindre högteknologiföretag:
"I startskedet är de markmässiga satsningarna
modesta, vilket icke sällan sammanhänger med finansieringssvårigheter,
då man kommit igång följer ett skede av massiva
satsningar relativt till omsättningen, och i mognadsskedet
planar FoU-nivån ut. Då finns också risken
att företaget tappar teknologiskt momentum, om man för
långt litar på de ställningar som uppnåtts."
Finlands teknologiska trumfsektor just nu är elektronik.
Morgondagens stora kunskapssuccéer kanske finns på
andra sektorer bioteknik har nämnts som en lovande
nisch. Sverige, som alltså har FoU- världsmästarskapet,
är en stark satsare på försvarsindustri, och
det ofta olycksförföljda JAS-projektet har slukat
svindlande summor. JAS-utvecklaren Saab leder nu svenska
FoU-ligan.
Härhemma gick Finnavitec, Sisu Defence, Lapua,
Vammas och Vihtavuori 1997 samman till försvarsindustriföretaget
Patria Industries, som nu ligger på tionde plats
på FoU-listan. I kölvattnet av närliggande politiska
omvälvningar har dörrar öppnats för nya spännande
möjligheter också inom denna bransch, som av tradition,
internationellt, alltid representerat kvintessensen av teknologiskt
kunnande.
Finlands 20 största FoU-satsare:
| |
Företag |
Bransch |
Oms.
(Mmk) |
FoU
(Mmk) |
FoU% |
| 1 |
Benefon |
El o. elektronik |
236 |
41 |
17,4 % |
| 2 |
Leiras |
Kemi o. plast |
1 055 |
162 |
15,4 % |
| 3 |
Vaisala |
Elektronik |
654 |
77 |
11,8 % |
| 4 |
Kyro |
Flerbransch |
926 |
109 |
11,8 % |
| 5 |
Wallac |
Elektronik |
418 |
49 |
11,7 % |
| 6 |
Nokia |
Elektronik |
79 231 |
6 838 |
8,6 % |
| 7 |
Instrumentointi |
Flerbransch |
248 |
21 |
8,5 % |
| 8 |
Orion |
Kemi o. plast |
5 172 |
376 |
7,3 % |
| 9 |
Labsystems |
Metall |
254 |
17 |
6,7 % |
| 10 |
Patria Industries |
Metall |
1 057 |
70 |
6,6 % |
| 11 |
ABB (Finland) |
Elektronik |
8 565 |
567 |
6,6 % |
| 12 |
Honeywell |
Elektronik |
436 |
28 |
6,4 % |
| 13 |
Teleste |
Elektronik |
393 |
25 |
6,4 % |
| 14 |
Kumera |
Metall |
225 |
14 |
6,2 % |
| 15 |
Polar Electro |
Elektronik |
473 |
29 |
6,1 % |
| 16 |
Instrumentarium |
Flerbransch |
3 891 |
238 |
6,1 % |
| 17 |
LK-Products |
Elektronik |
496 |
27 |
5,4 % |
| 18 |
Tamfelt |
Textil |
615 |
31 |
5,0 % |
| 19 |
Astra Finland |
Partihandel |
355 |
17 |
4,8 % |
| 20 |
Valmet |
Metall |
11 649 |
500 |
4,3 % |
Listan baserar sig på Näringslivets forskningsinstitut
ETLAs årliga statistik över de i tidskriften Talouselämä
publicerade 500 största industriföretagen räknat
i omsättning. ETLA för också statistik över
företagens FoU-satsningar.
Ragnhild Artimo
|
