Månadens Person:
Benny Ginman, Intel:
Vi levererar byggklossar för internetekonomin

Amerikanska Intels position som den ledande processortillverkaren är i det närmaste ohotad. Branschens höga produktionskostnader håller konkurrenterna på avstånd. Under ledning av finländaren Benny Ginman investerar bolaget nu för att stärka sin ställning som leverantör till mobiltelefonindustrin och förkorta de utdragna leveranstiderna.

Intel är främst känt för sin processorproduktion, där bolaget är världsledande.
Finländaren Benny Ginman ansvarar för försäljningen och marknadsföringen av två av Intels sammanlagt fem affärsområden i Europa. Kort sagt har han ansvaret för de enheter som inte hör till PC-produktionen, nämligen tillverkningen av flashminnen och Strongarm-processorer samt Intels nya 'Dot.Station'-produktlinje.
Intel har olika processorfamiljer och Strongarm-processorerna används främst för icke-PC-baserade bärbara apparater. Denna processorfamilj kom Intel över i samband med köpet av Digital Equipments halvledarverksamhet år 1998.
Intel grundades i USA år 1968 och ett år senare började verksamheten i Europa. Till en början var Intel fokuserat på att tillverka minnen men bolaget gick senare över till att producera processorer för PC-industrin. I dag ligger tyngdpunkten på internetindustrin.
"Vår mission är att tillverka byggblock för internetekonomin ­ främst komponenter och processorer för PC-industrin", säger Ginman.
Ett av de viktigaste strategiska valen för Intel under de senaste åren var beslutet att börja producera processorer för mobiltelefonindustrin. Ginman var den drivande kraften bakom detta beslut.
"Stoltast är jag nog över att jag slutligen lyckades övertyga Intels styrelseordförande Andy Grove om att vi måste satsa på mobiltelefonmarknaden. Hösten 1999 köpte Intel DSP Communications, en leverantör av processorer för digitala mobiltelefoner, för 1,6 miljarder dollar."

Konstant förändring inom branschen
Benny Ginman kom själv i kontakt med Intel för första gången år 1970, då han arbetade vid företaget Havulinna som importerade Intel-komponenter. På Havulinna började han jobba som paketbilschaufför och levererade komponenter både till höger och vänster. Ginman arbetade vid Havulinna vid sidan av studierna under några år, men i augusti år 1975 övergick han i Intels tjänst.
"Jag har nu arbetat vid Intel i 25 år, vilket gör mig till den som har arbetat längst vid Intel i Europa. Det fanns en annan anställd som hade jobbat längre än jag, men han pensionerades i augusti."
Ginman var tidigare chef för Intels hela verksamhet i Norden. För tillfället leder han omkring 100 personer utspridda i olika länder. Efter att han utnämndes till Europa-ansvarig direktör flyttade han från Stockholm till München, där han tillbringat de senaste åtta åren.
Benny Ginman började studera maskinbyggnad vid Tekniska högskolan, men eftersom arbetet tog över allt mer hade han aldrig tid att slutföra sina studier.
"Efteråt kan man alltid fråga sig om det var rätt beslut att avbryta studierna, men det är för sent att ångra sig nu. Det var förstås en viss risktagning att direkt gå över till arbetslivet, eftersom man i det skedet inte visste vad framtiden skulle föra med sig."
När Ginman träffar sina gamla studiekompisar och berättar att han fortfarande jobbar på Intel får han ofta frågan: "Blir det inte tråkigt att jobba på samma firma, skulle det inte vara dags att pröva på någonting nytt?"
På den frågan svarar Ginman att hans jobb har varit extremt intressant.
"Inom den här branschen och speciellt inom Intel händer det hela tiden någonting nytt. Förändringarna är så stora att det nog kan jämföras med att byta jobb med jämna mellanrum."
"Man kan ibland tänka sig att det snart lugnar ned sig, men det gör det inte. Saker och ting var enklare för fem till tio år sedan, då var vi väldigt fokuserade på att leverera minnen och processorer. I dag arbetar vi med internet och köper ständigt nya företag, som alla ska integreras i moderbolaget."

Företagsköp ny del av strategin
Den accelererande utvecklingen inom IT-industrin tvingade även Intel att lägga om sin strategi. Tidigare utvecklade bolaget till största delen själv sina produkter, men under de senaste åren har bolaget hakat på trenden med företagsköp. Det är fråga om en kursändring inom Intel, som traditionellt har ökat sin omsättning genom organisk tillväxt.
Under fjolåret gjorde Intel tolv företagsförvärv till ett sammanlagt värde av omkring 6 miljarder dollar. Företagsköp har gjorts i både USA och Europa. Takten skruvas upp hela tiden ­ i år köper Intel i medeltal ett företag varannan vecka.
"Företagsförvärven gör vi för att komma åt den kunskap och teknologi som behövs för internetekonomin. Vi kan inte göra allting själva och i många fall är företagsköpen den snabbaste metoden för att uppnå vissa mål."
År 1999 var det första året då Intel spenderade mer pengar på att köpa företag än på att bygga fabriker.

Klar marknadsledare
Intel dominerar marknaden för processorer. Existerar det några reella hot mot bolagets maktposition?
"Det är mycket svårt att ta sig in på den här marknaden, eftersom det förutsätter enorma kapitalinvesteringar. Att enbart ha en bra produkt räcker inte ­ man måste även kunna leverera den i jättestora volymer. Det säljs över 100 miljoner PC-datorer varje år och varje apparat behöver en processor."
"Men vi måste se till att vi håller ett visst försprång ­ slappnar vi av kapar konkurrenterna åt sig en större bit."
De stora investeringar som branschen kräver är en av de viktigaste orsakerna till konkurrenternas svårigheter att växa på Intels bekostnad. Kostnaderna för att bygga upp en halvledarfabrik, som till exempel tillverkar Pentium-processorer, rör sig omkring 2 miljarder dollar. Dessutom måste fabriken kontinuerligt förnyas i takt med att den tekniska utvecklingen går framåt.
"Det är inte så många företag som kan hänga med i leken eftersom det kostar så mycket att bygga en ny fabrik", säger Ginman.
Att bygga en ny fabrik är också mycket tidskrävande. Det tar omkring tre år från att beslutet fattats till att den nya fabriken spottar ut processorer på marknaden. Och inom IT-branschen är tre år en mycket lång tid ­ ingen kan med säkerhet bedöma marknadens behov för en så lång tid framöver.

Väntad avmattning i försäljningen uteblev
Svårigheterna med att förutspå fluktuationerna på PC-marknaden ger tidvis upphov till situationer där utbudet på långt när inte räcker till för efterfrågan.
"Det är extremt svårt att försöka förutspå på några års sikt. Allting ändras mycket snabbt ­ vi kan knappt beräkna hur marknaden ser ut nästa kvartal."
"I år har vi för litet kapcitet för processorproduktionen eftersom vi felbedömde tillväxten inom PC-marknaden, vilket har lett till jättelånga leveranstider för processorer. Under fjolåret talades det mycket om att tillväxten inom PC-försäljningen kommer att mattas av, vilket ledde till en självmatande process med mindre investeringar i processorproduktionen."
Men utvecklingen var den direkt motsatta, och under hösten 1999 upplevde PC-marknaden sin snabbaste tillväxt genom tiderna. Denna tillväxt ser ut att hålla i sig och Intels produktion räcker enligt Ginman fortfarande inte till för att tillfredsställa hela efterfrågan.
Situationen försvåras av att produktionstiden för processorer är rätt lång, hela processen tar omkring 16 veckor. Själva halvledarprocessen tar omkring åtta veckor och ger en kiselbricka där alla chips ska fästas och monteras i kapslar.
Intel meddelade i våras om nya fabriksinvesteringar för att få upp produktionsvolymerna. Dessa investeringar ökar kapaciteten först om cirka tre år. För att svara på den mest akuta efterfrågan håller bolaget på att förnya sina existerande fabriker. Genom att ta i bruk tillverkningsprocesser med mindre geometri är det möjligt att få ut fler chips av varje kiselbricka som används som råmaterial.
Men även processortillverkarna själva tvingas leva med utdragna leveranstider från underleverantörernas sida. Den våldsamma tillväxten inom halvledarindustrin har lett till en brist på den utrustning som behövs för produktionen av processorer, vilket gör det ännu svårare för processortillverkarna att öka produktionen.
"Den snabbaste metoden för att köra igång en ny fabrik är att köpa ett 'skal', alltså en existerande fabriksbyggnad. Det ger oss möjlighet att starta produktionen inom ett knappt år efter att beslutet fattats. Väljer vi att bygga en helt ny fabrik tar det två år längre, eftersom detta förutsätter tillstånd av myndigheter och övrig planering."

Flashminnen ger äntligen klirr i kassan
En fjäder i hatten för Benny Ginman är hans insatser för att utveckla Intels produktion av flashminnen, som är ett av hans ansvarsområden. Flashminnen används bland annat i digitala kameror och mobiltelefoner för att tillfälligt lagra information i apparatens minne. Den största kunden för flashminnen är mobiltelefonindustrin.
"Under slutet av fjolåret var vi nära en kris på grund av den överväldigande efterfrågan", säger Ginman och konstaterar att det varje dag ringer nya kunder som vill köpa flashminnen. Men de får i regel ett 'tyvärr' som svar.
Ginman räknar med att efterfrågan på flashminnen kommer att vara lika stor också under nästa år.
Efterfrågan på flashminnen har varierat kraftigt under de senaste åren. Priserna på flashminnen rasade för 2­3 år sedan med påföljden att de flesta tillverkare gjorde minusresultat under en nästan tre år lång period. Då byggdes det inte heller nya fabriker.
Prisraset berodde på att branschen investerade rejält för omkring sex år sedan. Då räknade många företag med att flashminnesindustrin kommer att bli en mycket lukrativ verksamhet. Men när fabrikerna stod färdiga märkte företagen att efterfrågan var mindre än väntat vilket ledde till ett överutbud av flashminnen.
Intel har för i dag fyra fabriker som tillverkar flashminnen. Under början av året köpte bolaget en fabrik i Colorado i USA som för tillfället renoveras för flashminnesproduktion. Fabriken kommer att tas i bruk under slutet av året.
"Med hjälp av den nya fabriken kommer vi ifatt efterfrågan från våra nuvarande kunder. Men kapaciteten räcker ändå inte till för att ta emot nya kunder".
Intel är den största producenten av flashminnen med en marknadsandel på omkring 25 procent. Efter Intel kommer företag som italiensk-franska STM, amerikanska AMD, japanska Sharp och Fujitsu samt amerikanska Micron.
Företagen sålde sammanlagt flashminnen för omkring 4,6 miljarder dollar i fjol.
"Flashminnesproduktionen ger nu klirr i kassan, men situationen var en annan för tre år sedan", säger Ginman.

Fortsatt efterfrågan på ökad kapacitet
Processorerna blir allt effektivare men samtidigt mindre till sitt format. Leder den allt mindre storleken till några praktiska problem?
"Vi kan bygga mycket små chips i dag, men när storleken minskar blir det svårare att koppla det till den omgivande datorn eller apparaturen."
"Vi kommer att börja tillverka processorer på 0,13 mikron under slutet av året. Mikron står för linjebredden på chipset och ju mindre tal desto mer kan man packa på samma yta."
Intel räknar med att efterfrågan på ökad minnes- och processorkapacitet fortsätter att öka?
"Våra kunder vill hela tiden ha mer minneskapacitet. Det gäller både mobiltelefon- och datorindustrin. För fem år sedan var minnesstorleken i mobiltelefonerna två megabit men ännu i år går tillverkarna upp till 32 megabit. Under slutet av år 2001 kommer minneskapaciteten att stiga till 64 megabit."
"Vi räknar också med att efterfrågan på effektivare processorer fortsätter att öka ­ i dag talar vi redan om 1,13 gigahertz. En av orsakerna är att utbudet av grafik och bilder hela tiden ökar på internet."
Vem är det som styr utvecklingen, processortillverkarna eller datortillverkarna?
"När det gäller PC-marknaden är det helt klart att det är Intel som driver utvecklingen, det är vi som har teknologin för processorerna."
"Men vi måste ständigt diskutera med våra kunder så att de kan utnyttja de egenskaper som vi bygger in i processorerna. Det är ingen idé att bygga in en massa prestanda om ingen behöver den."
I vilken riktning bedömer du att datormarknaden utvecklar sig i framtiden?
"PC-datorerna är fortfarande för krångliga att använda. Därför behövs det ännu stora ansträngningar för att se till att PC:n blir mer användarvänlig. Detta ställer stora krav på programvarutillverkarna, eftersom de styr denna utveckling."
"Utbudet av apparater som gör det möjligt att koppla upp sig till nätet kommer att breddas. När den trådlösa dataöverföringen blir lika snabb eller till och med snabbare än den fasta kommer PC-industrin att uppleva en ny boom. Då blir det möjligt att arbeta med full effekt oberoende av var man befinner sig."
Patrik Lindfors

Intels marknadsandel omkring 90 procent
Intels produktion består av tre huvudgrupper: processorer, minnen och kontrollkomponenter. Processorerna är det största affärsområdet ­ för tillfället står Pentium-processorerna för 80 procent av bolagets omsättning. Intels processorer har nästan total dominans inom PC-industrin med en marknadsandel på omkring 90 procent. Den återstående delen delas upp mellan ett flertal bolag, varav amerikanska AMD har det starkaste greppet.
Intels processorer används från allt mellan kylskåp och PC:n till bilar. Processorerna kostar från en dollar till omkring 800 dollar.
Den av Intel utvecklade datorarkitekturen möter konkurrens enbart av Apple, som har en marknadsandel på omkring 10 procent av den sammanlagda datormarknaden. Det är amerikanska Motorola som tillverkar processorerna för Apples Macintosh-datorer.
Pentium-processorerna är Intels huvudprodukt, men den snabbast växande delen är de produkter som används för uppkoppling till internet och mobiltelefoner, bland annat flashminnen.
"Tillväxten inom PC-industrin har visserligen varit mycket stark, men vi har inte haft kapacitet att leverera tillräckliga volymer", säger Benny Ginman.
Intel presenterade sitt bästa kvartalsresultat genom tiderna under mitten av juli. Under årets andra kvartal ökade bolagets vinst med 23 procent jämfört med motsvarande period i fjol till 8,3 miljarder dollar. Bolaget levererade ett rekordantal mikroprocessorer och flasminnen under perioden. Koncernchefen Craig R. Barrett räknar med att bland annat investeringarna i processorer på 0,18 mikron ska garantera att tillväxttakten håller i sig. I samband med delårsrapporten meddelade Intel också att leveranserna av de nya Itanium-processorerna inleds under hösten.
Patrik Lindfors

Benny Ginman i korthet
Född: 1947 i Helsingfors
Utbildning: Student 1966 från "Broban", Läroverket för gossar och flickor, i Helsingfors. Studier vid Tekniska högskolan i Otnäs. Management-examen vid INSEAD.
Karriär: Försäljare vid Havulinna Oy 1971­75, försäljningschef vid Intel Norden 1976­85, Regionchef Intel Norden 1986­92. Sedan 1992 direktör för Intels affärsenheter "Wireless Communication, Network Products och Home Products" i Europa, Mellanöstern och Afrika.
Familj: Bosatt i Tyskland med hustrun Ann Charlotte och dottern Andrea. Dottern Karolina och sonen Fredrik från tidigare äktenskap bosatta i Finland.