Danska oljetillgångarna allt större

Att Norge är ett stort oljeland är väl allom bekant, men att också Danmark producerar mera olja i Nordsjön än landet har användning för är kanske inte lika känt. Nya fyndigheter och ny teknik gör nu att landet kan vara självförsörjande med olja i många år framåt, och till och med exportera en del.

Mäktiga reser de sig i Vesterhavet, den del av Nordsjön som ligger strax väster om Jylland ­ de danska oljeborrtornen med gammalnordiskt klingande namn som Kraka, Halfdan, Gorm, Skjold, Tyra, Siri och Valdemar, för att nämna några exempel. De är en viktig del av den danska nationalekonomin, även om kontorschef Søren Enevoldsen på den danska Energistyrelsen påpekar att Danmark aldrig kommer att bli ett oljeland som Norge.
"De danska områdena är allt för små och de geologiska förhållandena är så mycket sämre än i Norge, att Danmark aldrig kan bli ett land som baserar sin ekonomi på olja", säger han. "Men naturligtvis är de en stor tillgång."

Mera olja än beräknat
En större tillgång än man tidigare har trott, faktiskt. Nya fynd och bättre teknologi gör att Danmark kan sköta sin egen oljeförsörjning längre än man tidigare beräknat. I år utvinner man 22 miljoner kubikmeter olja i den danska delen av Nordsjön, och det har fått den danska Energistyrelsen att justera prognosen för den framtida danska oljeproduktionen betydligt uppåt.
Justeringen, som har stor nationalekonomisk betydelse, är den största på femton år, detta trots att de tre producenterna, Dansk Undergrunds Consortium, Statoil och Amarada Hess under senare år producerat mer och mer olja.
De första danska oljefyndigheterna gjordes faktiskt redan år 1966.
"Det var de första oljefyndigheterna i Nordsjön, så där hann vi faktiskt före norrmännen", skrattar Enevoldsen.
Det första danska fältet som började producera olja inledde verksamheten 1972. Det var då det danska jätteföretaget inom i första hand skeppsredarbranschen, A.P. Møller, fick ensamrätt på produktionen. Sedermera inledde företaget samarbete med Shell och Texaco i vad som blev Dansk Undergrunds Consortium. På 80-talet utdelades nya koncessioner, och idag utvinner också Statoil och Amarada Hess olja i danska vatten. Flera andra bolag har också fått koncessioner, men tills vidare har ingen annan än de tre inlett utvinning, de andra prospekterar bara ­ än så länge.

Nya fynd, ny teknologi
Men det blir antagligen mera. Delvis beror de uppskruvade förväntningarna på nya fynd, men i ännu högre grad på att teknologin för oljeutvinning har förbättrats. Den så kallade utvinningsgraden har stigit betydligt. Utvinningsgraden beräknas efter hur stor del av oljan man kan utvinna på ett fält, och för tio år sedan var den vid de danska fälten 12­14 procent. Det innebar, att man kunde utvinna 12­14 tunnor för varje hundratal tunnor man visste ett fält rymde.
Nu har den nya teknologin höjt utvinningsgraden till 22 procent tack vare så kallade vatteninjektioner och vågrät borrning, som gör det möjligt att 'dammsuga' en mycket större oljeficka på olja än förr. Det innebär att det behövs färre borrplattformar och att småfynd som det tidigare inte lönade sig att bearbeta nu är lönsamma.
Från fälten transporteras oljan i första hand med oljeledning till Fredericia, där Shell har ett raffinaderi. Men man diskuterar också som bäst möjligheterna att lasta oljan på tankfartyg vid borrplattformarna i Nordsjön och transportera den direkt till raffinaderier i till exempel Rotterdam, för vidare befordring ut på världsmarknaden. Danmark exporterar nämligen också olja.
"Jo, vi har faktiskt mera olja än vi behöver för eget bruk", medger Søren Enevoldsen på Energistyrelsen.
"Samtidigt skall man komma ihåg att Danmark också importerar olja, det beror på att raffinaderierna har behov av olja av olika kvalitet för olika produkter, och därför har vi alltså också import."
I sin prognos förutspår Energistyrelsen att den nuvarande oljeproduktionen kan upprätthållas fram till år 2003, därefter minskar produktionen så att Danmark har förbrukat 75 procent av sina oljereserver om åtta år. Man bör dock hålla i minnet att detta är förutsatt att utvinningsgraden inte kan höjas ytterligare och att inga nya fynd görs ­ Energistyrelsens prognoser är av nationalekonomiska försiktighetsskäl alltid extremt 'konservativa'. I fjol bidrog nämligen olje- och gasreserverna med motsvarande sju miljarder mark på plussidan av den danska handelsbalansen.
Om priset på olja på världsmarknaden i år i genomsnitt blir 18 dollar per tunna, ger det en positiv effekt i handelsbalansen med drygt 10 miljarder mark, och om priset står på 25 dollar drygt 14 miljarder mark.
Peter Hermansson/Köpenhamn

Oljeproduktionen viktig för dansk betalningsbalans
Olje- och gasproduktionen i Nordsjön förbättrar den danska betalningsbalansen, inte bara på grund av att Danmark exporterar en del av oljan ­ och saldot på betalningsbalansen är ju en viktig indikator på hur det står till med dansk ekonomi. 1998 var betalningsbalansens underskott 12,9 miljarder kronor (drygt 10 miljarder mark), 1999 hade trenden vänt, och nu stod balansen på ett överskott på 13,9 miljarder.
Olje- och gasproduktionens effekt på den danska betalningsbalansen uträknas genom en trestegsmodell. Först gör man upp det samhällsekonomiska värdet av själva produktionen. Med andra ord räknar man ut värdet på den totala oljeexporten, och till det lägger man värdet av den olja som man undviker att importera tack vare den egna produktionen.
I det andra steget tar man det ovan nämnda samhällsekonomiska värdet och subtraherar importvärdet av oljebolagens investeringar och driftsomkostnader, det vill säga den del som är köpt i utlandet. Med andra ord räknar man bort de investeringar och omkostnader som inte kommer Danmark till ekonomisk nytta.
Till slut räknar man ut den direkta effekten på betalningsbalansens löpande poster genom att dra ifrån bolagens överföringar av räntor och avbetalningar till utlandet.
Och för att ytterligare finslipa räknestycket skall man naturligtvis beakta de fluktuerande prisen på olja på världsmarknaden.
När allt detta är gjort, räknar den danska Energistyrelsen med att av det överskott som den danska betalningsbalansen uppvisade 1999, alltså 13,9 miljarder kronor, stod oljan och gasen för 8,9 miljarder.
Peter Hermansson