En gasfabrik mitt i skogen: Woikoski

Gaspionjären Woikoski är i dag landets enda finländska gastillverkare, och levererar bland annat medicinska gaser till de största universitetscentralsjukhusen samt ett brett spektrum livsmedels-, special- och svetsgaser samt svetsutrustning. Kundnätet täcker hela Finland, och exporten inriktas på Ryssland, de baltiska länderna och Sverige.

Ett företag måste förtjäna sitt exis-tensberättigande genom att vara nyttigt, säger Clas Palmberg, vd i fjärde led för familjeföretaget Oy Woikoski Ab, och sammanfattar kanske däri bolagets strategi.
Woikoski började sitt liv som F:ma Finsk Kimrök i Koivuniemi 1882. Grundaren, ingenjör Knut August Palmberg ­ med rötter i Nagu där hans farfar hade varit fiskare ­ började sin karriär som disponent för Kymmene fabriker i Kuusankoski 1873 och fortsatte som disponent för Turpaa Krutfabrik i Sippola 1877. Där fick den unge ingenjören smak för kemi, och började intressera sig för träkolets möjligheter ­ träkol var en ingrediens i det svartkrut som tillverkades vid fabriken. Kimrök, pulveriserat björkkol, användes förutom i målfärg också i trycksvärta ­ en produkt med stark potential då de första finländska dagstidningarna signalerade en ny industri.
Knut August Palmberg fortsatte att leda krutfabriken, men grundade 1882 en egen kimrökfabrik i lokaliteterna efter en nedlagd kvarn i Koivuniemi.

Flera fabriker
Finsk Kimrök fick en fin start, och år 1888 ­ alltjämt också disponent för krutfabriken ­ var Palmberg mogen att bredda sin egen industribas och köpte ett antal forsar i Tirva i Valkeala. Krutfabriken flög i luften år 1890 (utan personskador), och Palmberg tog itu med att etablera en såg, en kimrökfabrik och ett fabrikssamhälle i Tirva. År 1893 grundade han en tredje kimrökfabrik i Joutsenkoski i Säkkijärvi ­ och köpte dessutom skog för att säkra virkestillgången.
Såg- och kimrökverksamheten expanderade. Produkterna hade framgångar både hemma och på exportmarknaderna. Tirva kimrök uppmärksammades med flera internationella utmärkelser.
Knut August Palmbergs äldsta son Alfred blev ingenjör 1903 och grundade efter studierna ett eget företag, Finlands Kvarnstensfabrik, i Tirva. År 1909 köpte han en nedlagd kvarn vid forsen Voikoski, på gränsen mellan Valkeala och Mäntyharju, och förnyade anläggningen. Forsen gav kraft åt två turbiner som drev kvarnen, vilken snart blev känd i trakten för sina snabba leveranser. Men Alfred trivdes illa i de savolaxiska skogarna. Han flyttade sin kvarnstensfabrik till huvudstaden, där han sedermera grundade ingenjörsbyrån Alfred Palmberg ­ som numera uppgått i byggnadskoncernen Lemminkäinen.
I stället blev det yngsta sonen Bertil som 1914 fattade familjeföretagets roder efter faderns död.

Gaspionjär
Bertil, kemist med doktorsgrad, hade studerat bland annat i England, och där skaffat insikter i industriell hydrering av fetter. Han hade 1913 grundat en hydreringsanläggning i Tirva som producerade stearin och talg. Det för hydrering erforderliga vätet framställdes ur vatten genom elektrolys, varvid man som biprodukt fick syrgas. Denna förpackades i tryckkärl och såldes för svetsbehov. Hanteringen innebar samtidigt premiär för inhemskt producerad syrgas. Året innan hade man i Malm startat en acetylenfabrik, och nu blev gastillverkningen ett fokusområde. Svetsindustrin hade dittills varit beroende av svetsgaser importerade bland annat från Sverige.
Bertil Palmberg bedömde vattenkraften i Tirva som otillräcklig för den energikrävande gastillverkningen. Alfred å sin sida var nu villig att avstå från Voikoski, och man beslöt flytta de kemiska fabrikerna i Tirva till Voikoski. Planerna fördröjdes emellertid av inbördeskriget. Först år 1920 kunde den nya fabriken och kraftverket i Voikoski köra igång.
Tirva-fabrikerna hade passerat sitt tekniska bäst-före-datum, fetthydreringen ersattes av nyare metoder, och fabrikerna och dessas skogsområden såldes 1929 till Enso Gutzeit.
Alfred avled 1928. Bertil löste in anläggningarna i Voikoski 1929, och grundade samma år Oy Woikoski Ab.
Under kemisten Bertil Palmbergs ledning kunde Woikoski möta de nya utmaningar industrins ökade gasanvändning medförde. Den nya fabriken producerade syrgas och vätgas ur vatten med elektrolys. År 1933 tog man i bruk en luftdestillationsanläggning som ersatte elektrolysen i syreproduktionen. Den ökade efterfrågan på syrgas motiverade etablerandet av en luftdestillationsfabrik i Viborg 1936, och en tredje anläggning i Värtsilä 1938.
Men Bertil var inte bara fabrikör utan framför allt kemist, och utvecklade oförtröttligt nya metoder och tillämpningar. Efter ett intensivt provningsprogram kunde Woikoski 1937 köra igång Nordens första vätesuperoxidfabrik. Blekningsmedelsproduktionen tjänade bland annat textilindustrin.

Woikoski och Voikoski
Bertil Palmberg var en mångsidigt intresserad personlighet, som genomgripande förbättrade verksamhetsortens sociala förhållanden, bland annat genom ordnad hälsovård. Han engagerade en hälsosyster som blev Voikoskis första lokalt tillgängliga sjukvårdare, och som höjde den allmänna kunskapen om hälsovård genom systematiskt upplysningsarbete. Han tog dessutom initiativet till grundandet av en lokalavdelning av Mannerheims Barnskyddsförbund.
Han intresserade sig också för jordbruk och boskapsskötsel, hästavel ­ och motorsport till lands och sjöss. Han experimenterade redan 1939 med vätgas som bränsle i bilar med förbränningsmotorer. Flera av hans bilar vårdas ännu kärleksfullt av sonsonen Clas som ­ även i kapacitet av racerförare ­ själv kompletterat Woikoskis unika 'bilmuseum'.
Bertil Palmbergs son Sven blev efter ingenjörsutbildning vid Åbo Akademi och i Darmstadt bolagets tekniska ledare 1936. Kriget berövade bolaget enheterna i Viborg och Värtsilä, men personalen från dem fick jobb i Voikoski.
Då Bertil Palmberg avled 1948 efterträddes han av Sven Palmberg. Dennes ledarperiod kännetecknades av en dynamisk utveckling. I Varkaus och Kotka byggdes 1959 respektive 1962 syrgaspåfyllningsstationer, där flytande syre förgasades och fylldes på gasflaskor. Vätesuperoxidfabriken i Voikoski brann ner 1963, men återuppbyggdes inte; produktionen lades ner. I stället moderniserades vätgasfabriken och luftdestillationsanläggningen. En vätgasfabrik byggdes i Esbo 1975.
Industrirådet Sven Palmberg gick i pension 1977 varvid sonen Clas ­ idag huvudägare tillsammans med sin syster Christel Palmberg-Lerche ­ blev familjebolagets vd.

Marknadskonflikt och massiva investeringar
Clas Palmberg, ingenjör och färskt ingenjörsråd, har haft ett tidvis stormigt kvartssekel på vd-posten, men har lotsat bolaget genom dess troligen svåraste kris ­ och dess mest massiva investeringsprogram.
Krisen involverade tidigare samarbetspartnern AGA, vars finländska dotterbolag grundades 1917 med Woikoski som 20 procents aktionär, och en styrelsepost. Arbetsfördelningen mellan bolagen visade sig i praktiken komplicerad, och ett samarbetsavtal, som förenklat gjorde Woikoski till producent och AGA till försäljare av dess syrgas, inbjöd även efter revideringar till motstridiga tolkningar. Konflikten eskalerade 1979, och AGA försökte köpa Woikoski, som genom partnerns agerande i praktiken förlorade hela sin kundkrets (som man i enlighet med avtalets arbetsfördelning aldrig haft direkt kontakt med) över en natt. Ärendets behandling i skiljemannadomstol tog två och ett halvt år; hösten 1982 dömdes AGA att betala sex miljoner mark för att ha omöjliggjort verksamhet inom ramen för samarbetsavtalet. Frontrapporterna från konflikten erbjuder färgstark läsning (se Aimo Vuorinens företagshistorik från år 1985).
"För AGA handlade konflikten om en marginell marknad, internationellt sett, för oss var firmans överlevnad hotad, och vi tvingades starta från noll på marknaden", säger Clas Palmberg. "Samtidigt krävde den snabba tekniska utvecklingen och hårdnande konkurrensen massiva investeringar om vi ville förbli ett finländskägt självständigt bolag."
Åren 1978­82 byggde Woikoski i Varkaus påfyllningsanläggningar för argon, koldioxid, nitrogen (kvävgas) och gasblandningar, i Harjavalta en hydrogen(vätgas)fabrik, i Voikoski en acetylenfabrik, en kväveoxidul(lustgas)fabrik och en oxygen(syrgas)station, samt i Esbo en oxygenpåfyllningsstation. Dessutom förnyades transportutrustningen och tiotusentals gasflaskor och flera gastankar anskaffades. Under 90-talet byggde bolaget upp ett distributions- och marknadsföringssystem med egna gasdepåer.
1998 tilldelades Woikoski Statens företagarpris som erkänsla för mångsidiga insatser för branschens utveckling.
"Samma år inledde vi en 60 miljoners investering i en luftgasfabrik och året därpå en 12 miljoners investering i datasystemet SAP R/3. I år har vi moderniserat gasflaskornas rehabiliteringsanläggning och processerna och ytbehandlingen sker nu helt utan kemiska lösningsmedel", säger Clas Palmberg.

En unik miljö
Miljöansvar är ett honnörsbegrepp med många dimensioner inom Woikoski. Besökaren frapperas av den goda ordningen och allmänna renligheten på fabriksområdet och i produktionsfaciliteterna. Litet förvånande är det att hitta ett omsorgsfullt anlagt stenparti på sluttningen vid den nya luftgasfabriken ­ och att höra vd:n beklaga att man nödgats utföra smärre sprängningar i det istidssläta granitbergets yta då de nya gastankarna installerades. Helst skulle han vilja flytta elcentralen i skogsbrynet ovanför, för att den förfular landskapet.
Han förevisar med stolthet byggnader som härstammar från företagets tidigare decennier. Vattenkraftverket som togs i bruk 1920 borgar med tre turbiner fortfarande för en tredjedel av bolagets energi. Huvudkontorsbyggnaden från 1932 får nu ny rappning. Alfred Palmbergs gamla kvarn ­ sedermera den första kemiska fabriken på Voikoski ­ hyser nu tre generationers bil- och fordonsrariteter, och där har också pietetsfullt sparats redskap representerande tidig produktionsteknik. Vattenkraftverkets en gång vackra fasad är i skriande behov av sakkunnig renovering, och man undersöker nu möjligheterna att ansöka om EU- eller UNESCO-anslag för denna kulturgärning.

Skogar och vatten är mer än produktionsresurser
Voikoskis skogar och vattendrag utgör en naturmiljö som klart lever i lycklig symbios med ortens näststörsta sysselsättare (efter kommunen).
Clas Palmberg, som ofta flyger sitt hydroplan över de vackra, långt orörda och ostörda landskapen, säger att en av fördelarna med att inte vara ett börsbolag är att "vi kan göra vad vi vill". Därmed avser han den flexibla, lätta organisationen ­ bolaget har ingen organisationsplan ­ som medger snabba beslut om saker som behöver åtgärdas, eller nya tilltag som verkar ha potential.
Det gäller också att vara uppmärksam på svaga signaler i verksamhetsmiljön.
"Gasmarknaden är turbulent och utvecklingen inom branschen snabb. Vi investerar i snitt en fjärdedel av årsomsättningen för att hålla och stärka konkurrenspositionerna. Tillförlitlighet, kunnande och ett heltäckande servicekoncept är nyckelfaktorer."
AGA är branschens största bolag i Finland, Polargas tvåa, Woikoski trea och Messer Suomi fyra. Flera finns det inte.
"Woikoski är det enda gasbolaget i landet som inte köpts upp och är i utländsk ägo", understryker Clas Palmberg.
Ragnhild Artimo

Kan den rena väteteknologin lösa energiförsörjningen?

Väte, (H, Hydrogenium) är det vanligaste och lättaste grundämnet och väteatomen den minsta atomen. Vätet upptäcktes år 1766 av den brittiska forskaren Henry Cavendish, som också påvisade att vid dess förbränning bildas vatten. Vätgas (H2) är 14 gånger lättare än luft, men har hög antändlighet, vilket gjorde det olämpligt för luftskeppen och kommersiella nöjesballonger, där ädelgasen helium ­ dyrare men säkrare ­ trängt ut vätgasen. Vätgas används dock fortfarande i radio- och meteorologiska atmosfärsonder.
Väte har ett högt energivärde, vilket i kombination med den obegränsade tillgången (haven, luften) och enda 'utsläppet' rent vatten gör ämnet intressant som energikälla. Miljöaspekter och de fossila bränslenas ändlighet har initierat forskningsefforter i syfte att ta fram ekonomiskt och tekniskt effektiv väteteknologi.
"Vardagliga tillämpningar av väteteknologi är svetsning, hydrering av fetter ­ stearin, margarin ­ skärning av glas med vätgaslåga, värmebehandling av stålprodukter som kokkärl och bestick, och användning av väte som kylmedium, bland annat vid kärnkrafterk", säger Kalevi Korjala, Woikoskis tekniska direktör. "Väte används också vid produktion av elektriska motstånd och optisk kabel. Flytande väte har använts som 'rymdbränsle'. Och väte är ett element i bränsleceller som är starkt på frammarsch både i mobila och stationära tillämpningar."
Woikoski, som tillverkat vätgas sedan 1913, är engagerat i Nordens första 'bränslecelldrivna' småhus. Konceptet, som utvecklats av Finnish Chemicals, Fortum, PrizzTech, Tekes och VTT, provkörs sedan i somras i Äetsä. "Vi levererar vätgasen för den kubikmeterstora bränslecellen som producerar husets el och värme", berättar Korjala.
Bilindustrin tror på vätebilen. Mindre NOX och svavelutsläpp räcker inte, det växande trafiktrycket i tättbebodda områden kommer att förutsätta nollemission. Bland annat BMW, Mercedes-Benz, Opel, Toyota, Ford och Daimler-Chrysler jobbar på bränslecellsbilar eller vätebilar. BMW:s vätebil med aktionsradien 350 km och topphastigheten 200 km/h marknadsförs redan. De flesta stora tillverkare siktar på lanseringar inom fem år. Infrastrukturen ­ 'vätemackar' ­ finns inte ännu, men ett distributionskoncept har testats i München sedan 1999. Logistiken är en fokusfråga.
Vätets molekylära småskalighet har tidigare utgjort ett lagringsproblem: gasen tenderade att tränga igenom tankar och behållare, men moderna specialstål 'håller' väte.
Ragnhild Artimo

Oy Woikoski Ab

Företaget grundades av Knut August Palmberg år 1882 i Koivuniemi i Veckelax under namnet F:ma Finsk Kimrök. Senare kimrökfabriker i Tirva och Joutsenkoski. Acetylengasfabrik i Malm 1912 (Finlands första gasfabrik). Hydreringsfabrik i Tirva 1913. Kemisk fabrik i Voikoski 1920. Bo- lagets namn sedan 1929: Oy Woikoski Ab. Färskaste investeringsprogrammet: moderniserade och nya anläggningar i Voikoski 1988­2001.
Vd sedan 1977: Clas Palmberg
Omsättning 100 Mmk (2000). Estimat för i år: 115 Mmk
Antal anställda: 95, varav 35 i Voikoski
Verksamhet: tillverkning och distribution av tekniska, medicinska, livsmedels-, laboratorie- och special- gaser samt gasutrustning och gas- distributionssystem; marknadsföring och försäljning av svetsutrustning (Fronius)
Huvudkontor i Voikoski, tio egna filialer i hemlandet, 150 återförsäljare
Ägarstruktur: Clas Palmberg (60 procent) och hans syster Christel Palmberg-Lerche (40 procent).